I trakten av Växjö är det gott om älgkalvar i skogen just nu. I Öster Malma i östra Södermanland är situationen betydligt sämre. Beror skillnaden på slumpen, eller finns naturliga förklaringar?

I Växjö har 85 % av alla de tjugo GPS-märkta älgkorna fött kalv, totalt 27 kalvar – tio par tvillingar och sju enkelkalvar. I Öster Malma har bara 40 % av de tjugo märkta älgarna fött kalv, totalt 13 kalvar – fem par tvillingar och tre enkelkalvar.
Kalvarna i Växjö föddes 4–20 maj, med 12 maj som medelkalvnings dag. I Öster Malma föddes kalvarna 10–29 maj, och medelkalvningsdatum var 18 maj.

Slump eller verklig skillnad?
– Det är ännu svårt att säkert uttala sig om varför skillnaderna är så stora, eftersom detta är det första år som vi forskare har tillfälle att följa älgarnas reproduktion med märkta älgar. Skillnaderna kan bero på slumpen, med det ligger naturligtvis nära till hands för oss forskare att söka också andra, natur- och miljörelaterade orsaker, säger professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU – Sveriges lantbruksuniversitet – i Umeå.

Gott om mat i Småland...
– Avgörande för om en ko kommer att föda ett år eller inte är främst kons ålder och faktorer i den omgivande miljön. En faktor som kan ha stor och kanske avgörande betydelse i vår jämförelse är att det i det stormdrabbade området i Småland finns gott om mat för älgkorna. Mycket mat, många älgkalvar.

Konkurrens i Södermanland
Den låga återväxten i Södermanland skulle kunna förklaras med att där finns många andra stora växtätare som kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin som konkurrerar med älgarna om utrymme och föda. Hur många kalvar korna födde förra året har också betydelse – korna i Södermanland kanske återhämtar sig efter kalvningen förra året.

Och jakten?
– Jaktstrategin får tydliga effekter. Kors överlevnad gynnas, framför allt äldre kor i könsmogen ålder, vilket höjer medelåldern. Jaktstrategierna påverkar också tätheten av djur i olika områden, liksom fördelningen mellan tjurar och kor, säger Göran ericsson.

Får oftast kalv två år i rad
Tidigare forskning från främst norra Sverige har visat att oavsett hur många kalvar en ko fött under ett år är chansen cirka 85 % att hon kommer att ha åtminstone en kalv under nästa år. Öster Malma ligger med 40 % klart under, medan motsvarade siffra i Växjö alltså är exakt 85 %.

Föder nästa år...
Av de kor som saknar kalv under ett år bör 80 % föda åtminstone någon kalv nästa år, under förutsättning att slutsatserna från norra Sverige kan överföras till Syd- och Mellansverige. Data från Robertsforsprojektet i Västerbotten från 1990-talet visade att 84 % av enkelkalvsföderskorna och 91% av tvillingkalvskorna föder två år i rad.
– Man bör alltså inför 2010 kunna förvänta sig en fortsatt hög reproduktion i Småland och i Södermanland en betydligt högre än innevarande år.

Nio av tio överlever
Under sommaren överlever i genomsnitt cirka 90 % av alla älgkalvar, om det inte finns rovdjur som björn och varg i området. Variationen mellan åren är dock stor, mellan 65–95 %.

Sommaren avgör
Kalvöverlevnaden är, liksom kalvarnas viktutveckling, sämre under somrar som är varma och torra. Temperaturen och nederbörden under kalvarnas första levnadsmånad är viktig – i södra Sverige får det inte vara för varmt och torrt i maj/juni om älgkalvarna ska må bra.

Forskningsprogram
Det är inom ramen för forskningsprogrammet Vilt och skog som SLU och dess institution för vilt, fisk och miljö har i uppdrag att följa utvecklingen i referensområden med GPS-märkta älgar runtom i Sverige. En viktig del i det arbetet är att bestämma årets reproduktion.

Blir ett beslut
Hur många älgar som föds varje år kommer att påverka myndigheternas beslut om hur många älgar som bör skjutas under årets och följande års jakt. Återväxten påverkar också hur många nya älgkor som under de kommande två till fyra åren i sin tur kan föda kalv.

Följ älgarna på nätet
Älgförekomsten kan påverka antalet älgolyckor i trafiken, liksom hur mycket tall och lövträd betas.
Här kan du följa älgforskningen

Regeringen beslutade i dag att ge 17 miljoner kronor ur Viltvårdsfonden till Naturvårdsverkets för att bedriva viltforskning för 2009.

Medlen kommer huvudsakligen att användas för det nya ramprogrammet ”Forskning för hållbar förvaltning av vilt”.

Rädd om faunan
– Jag tycker att det är viktigt att vi är rädda om den svenska faunan. Vi kan i dag se en förändring på grund av ett varmare klimat. För att viltvården ska kunna bedrivas på bästa sätt är det nödvändigt att vi har den kunskap som viltforskningen kan ge oss, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

14 miljoner
Naturvårdsverkets nya ramprogram får 14 miljoner kronor. Studierna kommer att bedrivas inom fyra prioriterade områden;
• Landskap i förändring – effekter på och av vilt av klimat- och samhällsförändringar till exempel tätorter som bereder ut sig
• Viltet, jakten och samhället
• Biologiska effekter av jakt och viltförvaltning som belyser hur djurens fortplantning och beteende påverkas av jakt
• De stora rovdjuren, bytesdjuren och samhället
Övriga medel går bland annat till Grimsö forskningsstation och nordisk viltforskning.

I dag på morgonen sågs fyra älgar strax väster om Skillingaryd, nära Hundklubben Attila.

En älgtjur förvirrade sig in nära Krahners:
– Den lyckades vi få över på rätt sida om järnvägen mot Mörkebo till, säger jägaren Lage Israelsson som hjälpte till.
Men en älgkalv hittades en stund alldeles väster om järnvägen. Den hade troligen misslyckats med att hoppa över staket. En skytt tillkallades för att avliva älgen, som nog hade brutit nacken.
Denna älgkalv är nu död medan övriga tre i älgflocken klarade sig.

Per Bunnstad

Miljöminister Andreas Carlgren presenterade i dag regeringens nya inriktning inom rovdjurspolitiken.

– Äntligen får vi gehör för frågor som vi drivit länge. Det är bra att regeringen har insikt om de regionala påfrestningar som vargstammen utgör i människors vardag, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF.

Viktiga uppdrag
Enligt LRF är det två viktiga uppdrag Naturvårdsverket fått av regeringen: förutsättningarna för att genomföra förvaltningsjakt ska undersökas samt at lämpliga åtgärder för att stärka vargstammens genetiska situation ska föreslås
– Det är viktiga delbeslut som har stor betydelse för en mer hållbar rovdjurspolitik, säger Lars-Göran Pettersson.

Många vargar
Planen för antalet vargar i Sverige är uppnått med råge, därför utvärderas möjligheterna till mer än skyddsjakt. Dessutom har en invandrad varg som gav valpar lett till att nya gener tillförts vargstammen.
– Vi välkomnar särskilt möjligheten till förvaltningsjakt. Regeringen har nu fångat upp några av förslagen i Åke Petterssons rovdjursutredning som kom förra året utifrån hur landsbygdsbefolkningen upplever närheten till rovdjuren i vardagen, säger Lars-Göran Pettersson.