Blomskog ligger i Värmland mellan orterna Bengtsfors och Årjäng. Blomskog är på två sidor omgivet av vatten; Västra Silen och Lelång, tillhörande det fagra Dalslands Kanalsystemet.

Som på alla andra platser i landet har det givetvis sedan långliga tider jagats älg i Blomskog.
Man var säkert i dessa trakter lika hänsynslös i sin jakt på älg under 1700- och början av 1800-talet som man var på andra platser, och älgen blev ganska så sällsynt i våra skogar och marker. Under 1800-talets senare del ökade stammen på grund av olika faktorer, inte minst tack vare vargens undanträngande. (Den är på återtåg nu!).
I Blomskog ökade älgpopulationen igen under 1940-talet, och det har hållit i sig till rekordåren i början av 1980-talet.

Började jaga 1928
Källtegens Jaktvårdsområde består av hemmanen Källtegen, Breviken, Söpplanda och Trättlanda och omfattar cirka 2.000 hektar. Nestorn i laget, Henry Johansson, Östra Trättlanda, började jaga älg redan 1928. Han har låst in bössan nu för gott, men kan berätta om älgjakter ”under en herrans massa år”.

Nästan 150 man
Några år jagade hela Blomskog, från Dalslandsgränsen till Årjäng tillsammans. Man var uppemot 150 man i skogarna under de då endast fyra dagar som jakttiden omfattade. Många år, till områdesbildningen 1976, jagade man tillsammans med Vammerviken. Under denna tid förökade sig älgstammen otroligt, man sköt upp till 25 älgar per år.

Reglerad jakt
1976 kom direktiv om att reglerad älgjakt skulle införas och hanteras inom så kallade jaktvårdsområden. Ett jaktvårdsområde kunde bildas om 75% av arealen inom det tänkta området kunde anslutas med fullmakter av berörda markägare. På ett möte i januari 1976 togs initiativ till det som skulle komma att bli Källtegens JVO. Området, som omfattar cirka 2.700 hektar mark består, av hemmanen Breviken, Källtegen, Söpplanda,V:a och Ö:a Trättlanda.

Här jagar vi hemmansvis
Att skriva under på att man överlät sin jakträtt till ett gemensamt område att bedriva jakt på var inte något självklart och tog några månader att slutföra, med den tydliga vinken och konservativa restriktionen att, ”här jagar vi hemmansvis.” Till sist blev anslutningen faktiskt 100 %-ig. Numera heter det Källtegens Viltvårdsområde.

Blev medlem 1987
Jag var medlem i jaktlaget 1987–1989 och permanent sedan 2001. Jag jagar, tillsammans med en svåger, på marker tillhöriga Agneta Olsson och hennes dotter Lisbet. Jag har såväl småvilts- som älgjakt, svåger endast älgjakten. Vi jagar älg med drevkedja. Min jaktlabbe är lagets eftersökshund.

Perolof Kallings

Sista jaktdagen, som det visade sig, torsdagen den 16 oktober, började vi hos ”Lars i Brevika”. Evert, Jan och jag sökte igenom sjösidan där Evert stötte ko med två kalvar, som dök upp 60 meter framför mig ovanför Sölves hus. Idel bakdelar syntes samt att vi gick med oladdade bössor bland husen gjorde att det inte blev något skjutet. Det blev det ej heller i hela den såten.

Nästa såt, där skyttekedjan står från ”Gropa” till Kasene, gav dessbättre utdelning. Lill-Ingemar fick ett pass uppe på bergkammen, jag bortom vändplanen och, bortom mig, Gunilla och Thomas. Vilka flera som satt på Kasene minns jag inte. Sölve gick längst i väster i drevkedjan och gjorde ett jättebra jobb. Han måtte ha kryssat sig igenom såten för jag hörde honom olika starkt, eller så var det berg och dalar han passerade. Klockan 12.01 small det tre skott från Kasene och jag var beredd på att något djur skulle stänka åt mitt håll. Mycket riktigt, en 6-taggare kom nedför berget i bra skjuts. Han aviserade sin ankomst genom att det rasade stenskärvor som hördes tydligt.

Han kom i lite långsammare fart än på skjutbanan men med bredsidan åt mig, så det blev ett hjärtskott. Klart bättre än då jag förra året sköt dubblé på framrusande, moderlösa kalvar i Breviken. Efter 15 meter gick han omkull med ryggen före ned i ett dike. Några vevande slag med bakbenen och sedan var det över för hans del. Jag var beredd på att det kunde komma fler djur då drevkedjan inte var framme, men inte så.

Det visade sig att Lill-Ingemar också fällt en cervin 6-taggare, men en bamse. Största slaktvikten på denna jakt. Därtill 106 cm i utlägg!

Kerstin sköt en kalv på passet i mossen nedanför berget.

På sista såten, Källtegen, sköt Sölve en ko samt Rolf & Peter jaktens tredje & fjärde kalv. Därmed hade vid årets jakt det fällts tre tjurar (min svåger Anders en pinnatjur vid tutjärn?), en ko och fyra kalvar. Årets tilldelning var uppfylld.

Jag kallades av jaktledaren Anders till Källtegensjön för att med min jaktlabbe Sia spåra en förmodad skadskjuten kalv, men efter någon kilometer utan var sig blodspår än mindre någon kalv avbröt vi sökandet. Slutsatsen således bomskott.