Tjugo kronor av medlemsavgiften till Jägareförbundet är ett bidrag till viltforskningen och kallas Forskningstjugan. Dessa tjugor från Jägareförbundets medlemmar bildar en forskningsfond från vilken forskare kan söka medel till olika projekt. Inför 2009 fördelades 3,5 miljoner kronor från fonden efter beslut av Förbundsstyrelsen den 15 dec 2008.

Inför 2009 kom det in 18 ansökningar om totalt 9,5 miljoner kronor. Efter prioritering bland ansökningarna fick elva projekt dela på de 3,5 miljonerna.

Jägareförbundets förbundsstyrelse beslutar vilka projekt som får anslag från "Tjugan", och det är Forskningstjugans beredningskommitté som först granskar ansökningarna. Den lämnar därefter ett utlåtande och rekommendationer till förbundsstyrelsen. Beredningskommittén kallas Forsknings- och Förvaltningsgruppen och består av tre förtroendevalda ledamöter, en förtroendevald ordförande, tre tjänstemän samt en förtroendevald suppleant. Vid bedömning av ansökningarna anlitas dessutom en extern vetenskaplig granskare.

En kort beskrivning av de projekt som tilldelats anslag till 2009 presenteras här under.

Sydälg- älgförvaltning i produktiva landskap
Göran Ericsson, SLU, Umeå
Älgforskning har av tradition bedrivits i norra Sverige. I södra Sverige råder helt andra förvaltningsgrunder än i norra Sverige. Produktiviteten, konkurrens med andra klövviltsarter och en annan trädartssammansättning är några av de faktorer som skiljer förvaltningen i norra och södra Sverige. Detta projekt syftar till att identifiera och beskriva älgars rörelsemönster och hur detta påverkas av de biologiska förutsättningar ett produktivt landskap skapar. Ett annat fokusområde i detta projekt är att utvärdera älgobsen som ett verktyg i förvaltningen.

Indirekta effekter av stödutfodring av vildsvin.
Maria Hörnell-Willebrand, SLU, Umeå
Utfordring av vildsvin är en ganska vanlig åtgärd bland jägare i södra Sverige. Frågan om detta tillskott av föda kan påverka andra arter än vildsvin och vad detta kan få för effekter. Detta projekt vill studera de mindre predatorerna (tex räv, mård och kråkfåglar) som ofta ses besöka dessa utfodringar. Kråkfåglar kan ofta äta direkt av det tänkta vildsvinsfodret medan andra arter kan jaga smågnagare som finns i anslutning till foderplasten. En extra matresurs under svåra tider kan få till följd att predatorerna ökar i antal. Det finns flera studier som visat att små och medelstora predatorer, som räven, kan ha stora effekter på olika viltstammar framförallt markhäckande fåglar. Genom att studera både predator och några av dess bytesdjur (skogshöns) vill forskarna se om vildsvinsutfodring kan ha indirekta effekter på andra viltarter än vildsvin.

Viltvård och biologisk mångfald i odlingslandskapet
Fredrik Widemo, Svenska Jägareförbundet
Faunan och floran har drabbats hårt av det allt mer rationaliserade jordbruket. Flera arter av både växter och djur är hårt trängda i dagens odlingslandskap. Viltvård är ett sätt för jägare att skapa goda förutsättningar för starka viltstammar, vilket ofta sker genom att gynna den biologiska mångfalden. Flera utländska studier har visat att viltvårdsåtgärder för att gynna fältvilt har många positiva effekter på det jaktbara viltet, men även den biologiska mångfalden i stort. Detta projekt syftar till att studera effekter av olika viltvårdsåtgärder, tex viltåkrar och anlagda brynzoner, på den biologiska mångfalden. Försöken kommer integreras med den stora viltvårdssatsning som Jägareförbundet driver.

Populationsmodell för förvaltning och beskattning av kronvilt.
Anders Jarnemo. SLU, Grimsö forskningsstation
Kronviltet är en art som ökar snabbt i antal och spridning i Sverige. Samtidigt som kronvilt är ett uppskattat jaktvilt orsakar de också skada i skogsbruket. Denna studie inriktar sig på att skapa en modell som underlättar för förvaltning av kronvilt med hänsyn till olika särintressen. Insamling av data från inventeringar, avskjutning och kartläggning av habitatval sammanställs och bearbetas inom projektet.

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet dovhjort-rådjur
Petter Kjellander, SLU, Grimsö forskningsstation
Kunskaper om samförvaltning av hjortdjur med minimerade skogsskador är efterfrågad i södra Sverige. Men för att uttala sig om detta måste de olika arternas inbördes påverkan på varandra undersökas och vid olika tätheter. Valet av dovhjort och rådjur är grundat på att mellanartspåverkan förväntas vara lättast att mäta mellan dessa arter. Födoval, habitatval, betestryck och konkurrens kommer kartläggas över året. Medan rådjuret är välstuderat är de vildlevande dovhjortarna i princip ostuderade vad det gäller grundekologi. Denna studie kommer därför ge mycket ”bonuskunskap” om denna art.

Vildsvinets påverkan på rådjursstammen, mellanartskonkurrens och kidpredation
Petter Kjellander, SLU, Grimsö forskningsstation
På Bogesund i Mälardalen har ett forskningsprojekt om rådjurets ekologi och förvaltning pågått under mer än 20 år. Under senare år har vildsvinet etablerat sig i området. En vanlig fråga bland jägare och andra naturintresserade är om rådjuret påverkas negativt av vildsvinens etablering. Detta projekt syftar till att samla in data från den välstuderade rådjursstammen på Bogesund och genom detta kunna analysera eventuella effekter av vildsvinsförekomst.

Inventering av rastande och övervintrande gäss i Sverige.
Leif Nilsson. Lunds Universitet.
Kunskap om gåspopulationers utveckling och fördelning i landet är en viktig kunskap för förvaltning av stammarna. Dessa inventeringar ingår i ett internationellt program för gåsinventeringar. De svenska inventeringarna har pågått sedan 1977. Inventeringarna genomförs av frivilliga observatörer och stödet från Jägareförbundet går till kostnader i samband med sammanställning och bearbetning av data.

Populationsekologi, bevarande och skötsel av den Skandinaviska vargstammen.
Håkan Sand. SLU, Grimsö forskningsstation
Den snabba ökningen av vargstammen under 1990-talet har nu reducerats. Troligen begränsas stammen främst av illegal jakt men även inavel kan vara involverat. Målsättningen är att ta fram data på hur många vargar som årligen föds och hur många som dör, dödsorsaker, födoval, beteende och släktskap mellan individer. Dessutom följs vargstammens utveckling i stort med spridning och utbredning. Jägareförbundets bidrag till detta projekt är öronmärkta till GPS-sändare.

Anpassade skötselåtgärder för vildsvin i syfte att minska skador på jordbruksmark.
Kjell Sjöberg. SLU, Umeå.
Vildsvinet är på en del håll ett problem i jordbruket. Detta projekt syftar till att undersöka hur vildsvin rör sig mellan olika habitat och hur mycket tid den spenderar på olika områden med olika markanvändning. Olika aktiva åtgärder och deras effektivitet att skrämma bort vildsvin från jordbruksgrödor kommer att testas. Ett antal GPS försedda vildsvin i olika områden kommer att följas. Vidare kommer antalet vägpasseringar kartläggas för att studera hur stor risken för bilkollisioner är i olika områden med olika karaktär.

Genetiska konsekvenser av jakt och viltvård hos våra dominerade jaktvilt
Carl-Gustaf Thulin, Uppsala Universitet
Genetiken kan vara ett viktigt verktyg i förvaltningen av våra viltarter. Detta projekt syftar till att göra en genetisk kartläggning av våra jaktbara arter. Genetiken kan till exempel visa att skenbara populationer egentligen bör behandlas som mindre förvaltningsenheter. Riktad avskjutning kan också påverka populationer och effekterna av detta kan mätas genetiskt. Utsättningar av vilt kan påverka viltpopulationer både positivt och negativt ur genetisk synvinkel Genom utsättningar kan till exempel inavel undvikas men man kan samtidigt föra in oönskade genetiska egenskaper.

Förbättrat eftersök av klövvilt.
Carl-Gustaf Thulin, Uppsala Universitet
Hunden har ett fantastiskt luktsinne vilket jägare ofta drar nytta av. Eftersök av skadade djur är en mycket viktig uppgift bland jägare. Vid sök efter skott- eller trafikskadat vilt är hunden ett viktigt verktyg. Trots hundens enorma vittringskapacitet misslyckas en del eftersök. Detta projekt syftar till att vetenskapligt granska och utvärdera om dagens eftersöksträningen av hundar kan dra nytta av de erfarenheter som gjorts inom polisiär och militär inlärning av spårhundar. Studien kommer främst bedrivas på den flocklevande dovhjorten för att testa hundens förmåga att urskilja ett djur i en flock. Spårningsförsöken utförs på GPS-märkta oskadade dovhjortar för att testa hundens förmåga att individspåra ett friskt djur bland andra friska djur. I studien inkluderas flera rutinerade eftersöksjägare och deras hundar. Det övergripande målet är att öka andelen framgångsrika eftersök av skadat vilt.