Många i Landstingets medborgarpanel tycker att det är viktigt att länets sjukhus specialiserar sig inom olika områden, även om det betyder att man ibland får resa längre för att få vård.

Samtidigt lägger många stor vikt vid att vården finns på nära håll, visar medborgarpanelens sjunde omgång som handlade om budget och prioriteringar.
– Det finns ju en kluvenhet i den här frågan, både kvalitet och tillgänglighet är betydelsefulla frågor. Men medborgarenkäten ger ändå en fingervisning om att det är vårdens kvalitet som kommer i första hand för patienterna. Rätt vård är ännu viktigare än närheten, säger Stig-Arne Tengmer, FP, ordförande i Landstingets allmänpolitiska utskott.

Journaler en framtidsfråga
En annan framtidsfråga gäller patientjournaler. Här tycker över 80 procent att läkare ska kunna ta del av patientjournalen oavsett var i landet man söker vård.
– Det är en självklarhet för de flesta. Journalen är inte bara viktig för professionen utan också för patienten, säger Stig-Arne Tengmer.

Pratar gärna livsstil
Av panelresultaten framgår att många gärna svarar på frågor kring den egna livsstilen i samband med att man besöker vården, exempelvis matvanor, alkoholvanor och motionsvanor. De vill också att Landstinget satsar ännu mer på rökavvänjning, motion på recept och andra typer av stöd till länsborna för att ändra levnadsvanor.

Patienterna uppskattar
– Enligt den rullande befolkningsenkäten Vårdbarometern 2008 är 90 procent av rikets befolkning positiva till att vårdgivare tar upp livsstilsfrågor, och det är glädjande att vi ser liknande tendenser här, säger Landstingets folkhälsodirektör Marianne Tollin. Tidigare har vårdpersonalen upplevt att det varit svårt att prata om livsstilsfrågor, inte minst alkohol. Men man har blivit bättre på att ta upp de här sakerna och det är något som patienterna uppskattar.

Kortare väntetider en hjärtefråga
Den sjunde panelen innehöll totalt 19 frågor om budget och prioriteringar. Tillgänglighet och kortare väntetider var tydliga hjärtefrågor för paneldeltagarna. Majoriteten tycker att det är mycket viktigt att snabbt komma fram till vården på telefon (73 procent) och att väntetiderna vid länets akutmottagningar måste bli kortare. Det stora flertalet sätter också högt värde på att få information i väntrummen om eventuella förseningar och väntetider. Detsamma gäller information om läkemedel och eventuella biverkningar.

  Hela undersökningen finns här som pdf

Läkarna på vårdcentralerna i Skillingaryd och Vaggeryd och länet som helhet är överlag bra på att lyssna till vad patienten har att säga. De är också bra på att informera patienter om de läkemedel som ordineras.
Det tycker de allra flesta av de cirka 6.000 länsbor som beskrivit sina upplevelser vid läkarbesök i den nationella patientenkäten.

– Det är mycket viktigt för oss att få veta vad patienterna tycker. Den nationella patientenkäten mäter personliga upplevelser av enskilda besök på specifika vårdcentraler och genomförs samtidigt i hela landet, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Dessutom får varje vårdcentral möjlighet att jämföra sina resultat med andra, vilket ger både bekräftelse och idéer till utveckling, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr och tackar alla som har svarat på enkäten.

Många vill rekommendera
90 procent kan tänka sig att helt eller delvis rekommendera den vårdcentral de besökt till andra. Förtroende för läkaren, respektfullt bemötande och tydlig information om bland annat behandlingar och provsvar är positiva omdömen från länsborna, liksom acceptabla väntetider. Men, få upplever att de fick någon förklaring till att ett besök blivit försenat. Läkarna kan också bli betydligt bättre på att uppmärksamma patienterna på eventuella varningssignaler och biverkningar kopplade till sjukdomar och läkemedel.

Förtroendet glädjande
– Det är särskilt glädjande att vi får bra resultat på ett så viktigt område som invånarnas förtroende. Kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter verkar också fungera väldigt bra överlag. Samtidigt ser vi att det finns många områden där vi kan bli mycket bättre. Nu vidtar arbete med att gå igenom resultatet och planera det fortsatta förbättringsarbetet, säger Agneta Jansmyr.

62 procent svarade
Den nationella patientenkäten genomförs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och skickades under hösten 2009 till cirka 165.000 patienter i 19 landsting. I Jönköpings län fick cirka 6.000 patienter en enkät med posten. Av dessa svarade 62 procent. Enkäten innehöll ett 60-tal frågor om patientens upplevelser i samband med besöket på vårdcentralen.

I nivå med riksgenomsnittet
Resultaten redovisas i åtta indikatorer; Helhetsintryck, Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Förtroende, Upplevd nytta och Rekommendera (om patienten kan tänka sig att rekommendera vårdcentralen till någon annan). För varje indikator anges den patientupplevda kvaliteten, ett värde mellan 0 och 100 där 100 är bästa möjliga resultat. Sett till indikatorerna ligger Landstingets i nivå med riksgenomsnittet och resultatet stämmer i stort överens med resultatet i befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2008, där många liknande frågor ingår. Men det finns skillnader mellan olika vårdcentraler. Den allra största skillnaden, både i Jönköpings län och i riket, gäller möjligheten att få träffa samma läkare på sin vårdcentral. Något som också var tydligt i Vårdbarometern 2008.

Förbättra oss
– Här vet vi sedan tidigare att vi måste förbättra oss och i vårdval ska fast läkarkontakt erbjudas. I vårdval väljer invånarna sin vårdcentral och då är det viktigt att patienterna får möjligheten att jämföra vårdcentraler med varandra. Efter hand ska varje vårdcentral redovisa resultaten från patientenkäten och hur man arbetar för att förbättra vården, säger Agneta Jansmyr.

Utvecklingen på finansmarknad bidrog till bättre resultat än budget. Det visar Landstingets bokslut för 2009.
Det positiva resultatet på 234 miljoner kronor kan jämföras med 17 miljoner kronor 2008.

För att nå Landstingets finansiella mål för god hushållning krävs ett överskott per år på cirka 150 miljoner kronor.
Det garanterar att verksamhet och investeringar finansieras med egna medel utan skattehöjning, samt pengar till pensionsutbetalningar.
Överskottet för 2009 har påverkats positivt av utvecklingen på kapitalmarknaden vilket inneburit att de nedskrivningar av aktier som gjorts 2008 nu har kunnat återföras.

Lägre omsättning
Verksamheten omsatte 8,4 miljarder vilket var drygt 70 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Även om verksamhetens resultat för 2010 inte redovisas i sin helhet förrän i kommande årsredovisning, säger ekonomidirektör Stefan Schoultz att Landstinget har en bra verksamhet till låga kostnader.
– Ett tydligt bevis på det är att Landstinget ligger på andra plats i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, samtidigt som kostnaderna per invånare är lägre än riksgenomsnittet.
– Våra engagerade medarbetare och det aktiva arbetet i verksamheterna med att utveckla verksamheten och att hålla budget, har en stor del i positiva resultatet, framhåller Stefan Schoultz.

Positiv utveckling
Under 2009 har verksamheten fortsatt att utvecklas i positiv riktning:
• Tillgängligheten till vården har förbättrats kraftigt. Aldrig tidigare har så få länsinvånare väntat på besök och operation.
• Hjärtsjukvård, cancervård och fetmakirurgi har tillförts mer resurser.
• En omfattande vaccinering mot den nya influensan har genomförts.
• Folktandvården har infört frisktandvård.
• Investeringar i ett nytt telefonisystem har gjort det mycket lättare att komma fram i
telefon till vårdcentralerna.

Till nytta för medborgarna
– Vi är naturligtvis väldigt nöjda både med det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet, framförallt för medborgarnas skull, säger landstingsrådet Peranders Johansson, Moderaterna. Det är de som har nytta av att Landstinget redovisar en bra verksamhet till låga kostnader.

Tuffare framöver
– De närmaste åren blir dock besvärligare, fortsätter han. Lågkonjunkturen innebär låg tillväxt av skatteintäkter. Staten har gett landstingen tillfälliga konjunkturstöd 2010. Något sådant har inte utlovats för 2011. Verksamhetens nettokostnad har 2009 ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. Det måste vi komma till rätta med för att undvika neddragningar eller skattehöjningar.

Förbättringar
– För de närmaste åren finns inte utrymme för att tillföra mer resurser men jag är övertygad om att vi kan tillgodose nya behov med effektiviseringar, omdisponeringar och ett fortsatt starkt fokus på förbättringsarbete, säger Peranders Johansson.

Fotnot: Landstingets årsredovisning presenteras för landstingsstyrelsen 27 april 2010.

Den här veckan har vaccinationerna mot den nya influensan startat i Jönköpings län. Inom vården har fler än väntat vaccinerat sig.

– Det känns mycket glädjande! säger smittskyddsläkare Per-Erik Åbom. Vi som arbetar inom vården har många kontakter med människor som redan är i en utsatt situation genom sin sjukdom. Om vi vaccinerar oss minskar risken att vi smittar patienter – och andra i vår omgivning.

Biverkningar
Som med alla läkemedel kan vaccinet orsaka biverkningar hos en del personer. Flera har berättat att de fått dessa biverkningar.
– Så vitt vi vet håller sig de biverkningar vårdpersonal fått inom de områden som är kända och förutsedda, säger Per-Erik Åbom. Det verkar ha varit ganska vanligt med influensaliknande symtom och den här vaccinationen ger också lite mer smärta och ömhet i armen än vaccinationen mot säsongsinfluensa.
– Men ömheten i armen liksom eventuell feber brukar försvinna inom 1–2 dagar. Man kan ta smärtstillande och febernedsättande mot dessa symtom.

Vad beror biverkningarna på?
– En hel del beror på ”förstärkningsmedlet" i vaccinet, som stimulerar till antikroppsbildningen, som är det som skyddar mot influensasmittan.

Har du själv vaccinerat dig?
– Ja, och jag fick också ont i armen på kvällen. Dagen efter var det bättre, men ömheten höll i sig ett par dagar. Själva sprutan gjorde däremot inte ont. Det kan vara en tröst för alla som är ”spruträdda”, säger Per-Erik Åbom.

Fortsätter planera
Landstinget fortsätter nu att arbeta för att så snart som möjligt kunna vaccinera befolkningen. På fredagen kom nya besked om förseningar, som ytterligare försvårar planeringen för hösten, berättar Landstingets beredskapschef Daniel Lilja:

Lokaler bokade
– Vårdcentraler, kyrkor, skolor och andra lokaler är bokade sedan länge, så vi hoppas verkligen att vi inte drabbas så hårt av dessa nya förseningar. Landstingets egen personal har satt upp sig på extrapass, extrapersonal har anlitats för olika uppgifter och frivilligorganisationer kommer att göra fina insatser för att allt ska löpa så smidigt som möjligt.

Uppdaterad
Det är en stor utmaning för Landstinget att ge tusentals länsbor första vaccindosen. Frågorna är många långt innan vaccinationerna kommit igång.
– Det kommer att uppstå nya frågor som får besvaras och lösas allteftersom, säger Daniel Lilja. Idag kan vi inte ge exakta besked om vilka veckor alla åldersgrupper erbjuds vaccination, men vi planerar för att vaccinera riskgrupperna veckorna 44–45 och sedan övriga befolkningen med start vecka 47.
– Vi vädjar till alla att hålla sig uppdaterade via Landstingets webbplats om influensa och via medierna, som redan tagit ett stort samhällsansvar för att informera om vaccinationer och den nya influensan.

Landstingsfullmäktiges sammanträde på tisdag den 22 september 2009 i Rosensalen på Rosenlunds vårdcentrum i Jönköping innebär premiär för tv-sändning via webben.

– Till i våras hade vi sändningar från landstingsfullmäktige i närradion. Sedan dess har det funnits ett önskemål om en övergång till webb-tv-sändningar, säger Siw Kullbergh, kanslichef på Landstingets kansli.

Vårdvalet
På tisdag morgon samlas de 81 ledamöterna för att behandla en rad ärenden, bland annat regelboken för vårdval, en nybyggnation av hjälpmedelscentral på Ryhovsområdet samt ett antal motioner om bland annat traumacenter, syskonstödjare och vårdformer i psykiatri.

Tre kameror följer
Anföranden och debatterna kommer att följas av tre kameror som är programmerade till förutbestämda vinklar, men också kan styras manuellt, för att följa ledamöter i talarstolen, presidiet och fullmäktigesalen.
Sedan tidigare finns alla fullmäktigesammanträden lagrade i ljudfiler, möjliga att lyssna på i efterhand via Landstingets webbplats.

Kostar en del
Det nya systemet för webb-tv innebär en investeringskostnad på cirka 200.000 kronor samt en årlig prenumerationskostnad, för bland annat lagring av sändningarna, på cirka 75.000 kronor.

Titta när man vill
Tekniken gör det möjligt att följa sammanträdet direkt, eller att titta efteråt.
– Det nya systemet är kopplat till vårt voteringssystem. Är det något speciellt ärende man vill följa går det att klicka sig direkt till det, säger Siw Kullbergh.
Tv-utrustningen blir också möjlig att använda i andra sammanhang.
– Man kan tänka sig konferenser eller föreläsningar som man vill delge andra.

Utveckling av fullmäktige
Många andra Landsting har idag webbsändningar från sina fullmäktigemöten och Siw Kullbergh tycker att det är en naturlig satsning:
– Det är spännande att utveckla fullmäktige. Detta är ett sätt att nå ut till medborgarna med debatterna och de beslut som fattas. Det är viktigt att sprida kunskapen om hur en demokratiskt styrd process fungerar.

Ta del av debatten
Göran Ivarsson (KD), ordförande för landstingsfullmäktige, välkomnar också tv-sändningarna:
– Det är väldigt bra att vi har kommit så här långt. De protokoll vi har redovisar bara besluten, men via webb-tv kan man ta del av själva debatten och olika ståndpunkter.
Kanske kan webb-tv-sändningarna också öka intresset för Landstinget.
– Landstinget är en stor men anonym verksamhet. Detta kan vara ett tillfälle till att skapa intresse för en livsviktig verksamhet.

Viktigt med språket
Om debatterna i landstingsfullmäktige kommer att påverkas av tv-sändningarna återstår att se:
– Jag har hela tiden haft en tydlig linje att vi ska använda ett vårdat språk. Vi ska också använda ett språk som allmänheten förstår, och det är viktigt att inte tala till kameran utan att hålla debatten i fullmäktige, säger han.
Sändningen från fullmäktige kan följas på www.lj.se/politik
Direkt till webb-tv från landstingsfullmäktige

Landstinget börjar vaccinera allmänheten mot den så kallade svininfluensan vecka 44. Första veckan erbjuds 18–25-åringarna sin första dos och därefter rullar vaccinationerna på till och med vecka 51.

– Det viktigaste är att vi kan vaccinera så många som möjligt så snabbt som möjligt, betonar smittskyddsläkare Per-Erik Åbom. Redan första dosen ger ett gott skydd och med den andra dosen har man ett 90-procentigt skydd.

Även för andra
Smittskyddsläkaren poängterar att vaccinationen inte i första hand handlar om att skydda sig själv:
– Det handlar minst lika mycket om vaccinera sig för andras skull, för att skydda de som riskerar att bli svårt sjuka och de som av någon anledning inte kan vaccinera sig. Genom att vaccinera sig hjälper man också till att hålla igång verksamheter i samhället som måste fungera.

Vårdpersonal vecka 41
Landstingets följer Socialstyrelsens rekommendationer för prioriteringar.
Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonal och personal som behövs för att sjukvårdsverksamheten ska kunna fungera, till exempel tekniker och IT-personal, vaccineras allra först, 5–9 oktober.

Riskgrupper vecka 42–43
Veckorna 42–43 vaccineras vuxna och barn i riskgrupper. Barnen får brev hem från sin behandlande läkare, medan vuxna i riskgrupper informeras via annonser och Landstingets webbplats
För att minska smittspridningen i familjer med barn i riskgrupp, uppmanas föräldrar och syskon till barn i riskgrupper uppmanas att vaccinera sig samtidigt.

Övriga länsbor vecka 44–51
Så här ser planeringen ut:
Vecka 44: 18–25 år
Vecka 45: 26–30 år
Vecka 46: 31–35 år
Vecka 47: 36–40 år
Vecka 48: 41–45 år
Vecka 49: 46–55 år
Vecka 50: 56–65 år
Vecka 51: 66 år och äldre

Barn under 18 år
I Jönköpings län är det föräldrarnas ansvar att barn under 18 år vaccineras.
– Därför uppmanar vi alla föräldrar som har barn under 18 år att ta med sig sina barn och även sin partner när de själva ska vaccineras, säger Daniel Lilja, Landstingets beredskapschef. På det sättet hoppas vi kunna vaccinera många barn och ungdomar de första veckorna.
Barn i riskgrupper vaccineras inom barnhälsovården. Övriga barn vaccineras på vaccinationsmottagningar på vårdcentralerna, som tar hjälp av barnhälsovårdens sjuksköterskor och skolsköterskorna som har hög kompetens och erfarenhet av att vaccinera barn.

Planering
Vårdcentralerna har huvudansvaret för vaccinationerna, men Landstinget tar också hjälp av kommuner, företagshälsovården och privata läkarmottagningar.
Vårdcentralerna detaljplanerar nu sina vaccinationsmottagningar efter de förutsättningar Landstingets pandemiledning gett.
I början av 2010 startar vaccinationerna av dos 2, enligt samma principer som ovan.

När och var?
Tider och platser kommer att annonseras, affischeras och publiceras både i LandstingsNYTT som kommer 12 oktober 2009 och på Landstingets webbplats.
– Vi ska försöka få ut budskapet om vikten av att vaccinera sig och av att minska smittspridningen, på så många sätt vi någonsin kan, säger informationsdirektör Harriet Lindén. Men vi behöver hjälp av alla för att sprida budskapet. Landstinget har ansvaret för att vaccinera, men att så som möjligt blir svårt sjuka är en angelägenhet för hela samhället.
Kontakta informationsavdelningen om ni önskar högupplöst illustration:
"Vaccinera dig mot den nya influensan – Höstens vaccinationsveckor"

Det första fallet av den nya influensan A (H1N1) i Jönköpings län har bekräftats av Smittskyddsinstitutet.

Det handlar om en kvinnlig brittisk turist i trettioårsåldern som i samband med tillfälligt besök i Jönköping insjuknade med feber och sökte sjukvård. Prover tagna på infektionsmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, visade influensavirus av typen A(H1N1). Kvinnan hade en mycket kortvarig kontakt med sjukvården, och hennes symptom var också mycket lindriga.

Informerades under onsdagen
Kvinnan finns kvar i Sverige och informerades under onsdagen om att hennes sjukdom orsakats av den nya influensan.
Hon är frisk sedan i söndags och ingen i hennes omgivning är sjuk.
Infektionskliniken har informerat de personer hon vistas med att stanna hemma i händelse av feber och att vid svårare sjukdom kontakta sjukvården.

Förväntat med fall
– Vi har förväntat oss att det bara är en tidsfråga innan Jönköpings län får sitt första fall av den nya influensan, därför är vi inte överraskade, säger landstingets smittskyddsläkare Per-Erik Åbom.

Ingen ökad oro
Fallet med den smittade brittiska turisten ger inte skäl till någon förändring i Landstingets arbete med planering inför höstens vaccinering, ett arbete som leds av en arbetsgrupp som bildades på tisdagen.
– Detta är fortfarande ett enstaka fall, och med ett milt sjukdomsförlopp, som inte ger anledning till någon ökad oro kring den nya influensans smittspridning och sjukdomsförlopp, säger Per-Erik Åbom.

Landstingets ekonomiska resultat för 2008 redovisades den 3 februari för politikerna i planeringsdelegationen. Överskottet slutade på 17 miljoner kronor.

– Landstinget i Jönköpings län har en stabil ekonomi jämfört med omvärlden, men den försämrade samhällsekonomin påverkar i hög grad Landstingets ekonomiska förutsättningar, säger landstingsstyrelsens ordförande Peranders Johansson, (M).
– Det innebär att det inte finns något utrymme för ökade budgetramar de närmaste åren, fortsätter han.

70 miljoner mer
Den redan beslutade budgeten för 2009 omfattar en utökning av resurserna på cirka 70 miljoner kronor.
– Vi är kanske ensamma bland landstingen om att kunna göra ökningar av verksamheten i år. Samtidigt finns det kostnader som på sina håll är för höga och som måste anpassas till budgetramarna. Främst gäller det underskottet inom Jönköpings sjukvårdsområde, säger Peranders Johansson.

Kontroll på kostnaderna
Det ekonomiska resultatet för 2008 är sämre än budgeterat. Det är i huvudsak finanskrisen, men även lägre skatteintäkter än beräknat, som har försämrat resultatet. Överskottet på 17 miljoner kronor kan ställas i relation till att Landstingets verksamhet totalt kostar cirka åtta miljarder kronor.

God kontroll
– Vårt viktigaste mål är att behålla en fortsatt god kontroll över verksamhetens kostnader, säger ekonomidirektör Stefan Schoultz. Vi räknar med att kunna redovisa ett ekonomiskt överskott även 2009, men för att klara det krävs att budgetramarna hålls.
– Vi vet att det kommer att dyka upp nya behov. De måste vi klara genom effektiviseringar och omdisponering av befintliga resurser.

Förbättringsarbete
– För att kunna utveckla verksamheten är det viktigt att Landstinget fortsätter den hittills framgångsrika inriktningen på ständigt förbättringsarbete och bättre hushållning med de resurser vi redan har, säger Stefan Schoultz.

Några fakta ur bokslutet för 2008
? Landstingets lönekostnader har ökat med 5,2 procent. Det innebär att personalkostnaderna ökar en halv procent mer än ingångna löneavtal.
? Sjukfrånvaron i Landstinget fortsätter att minska. De senaste fem åren har sjukfrånvaron minskat med över trettio procent.
? Landstinget köpte vård som följd av vårdgarantin, merparten ortopedi, för fem miljoner kronor, det är något lägre än 2007.
? Kostnaderna för läkemedel ökade med drygt sju procent. Ökningen är högre än riksgenomsnittet. Fortfarande är dock läkemedelskostnaden per invånare lägre än riksgenomsnittet.
? Hyrläkarna kostade 44 miljoner kronor förra året, en ökning med 15 miljoner kronor. Ökningen förklaras av Landstingets ambitioner att nå målet god tillgänglighet.
? Tandvården redovisar ett överskott på 13,5 miljoner kronor. Intäkterna från patienterna har ökat mer än taxehöjningen. Det betyder att tandläkare och tandhygienister tar emot fler patienter än året innan.

Första endoskoperande sjuksköterskan finns i Värnamo
Det finns tio sjuksköterskor i landet som genomgått utbildning till endoskoperande sjuksköterska och en av dessa arbetar på kirurgmottagningen i Värnamo.

Wiveca Rydin är den första sjuksköterskan i landstinget i Jönköpings län som utbildat sig till endoskoperande sjuksköterska. Endoskopienheten finns på kirurgmottagningen och på enheten görs gastroskopi (kameraundersökning via munnen ner i magen) och koloskopi (undersökning av tjocktarmen).

Fått stort stöd
–Jag har fått enormt stöd från kollegor och ledning på sjukhuset. Att göra de här undersökningarna har tidigare varit en uppgift för läkarna, så detta är unikt, säger Wiveca Rydin.

Mer tillgänglig
–En sjuksköterska här på mottagningen är mer tillgänglig än läkarna som arbetar både på avdelningarna och på operationskliniken, säger Marianne Johansson, vårdenhetschef på kirurgmottagningen.

Handleda ST-läkare
Genom sin kompetens kommer Wiveca Rydin att kunna handleda ST-läkare som ska lära sig skopera.

Nästan 80 procent i medborgarpanelen kan tänka sig fysisk aktivitet på recept istället för läkemedel och många ser kollektivtrafik som ett bra alternativ till privata bilresor.

Det visar första omgången av Landstingets medborgarpanel, som handlade om miljöfrågor.
79,2 procent av deltagarna är positiva till fysisk aktivitet på recept som alternativ till läkemedel, om läkaren anser att det ger minst lika bra effekt. 19, 5 procent ser fysisk aktivitet enbart som ett komplement till läkemedel och endast 1,3 procent vill inte ersätta läkemedel alls.

Glädjande
– Det är ett glädjande resultat, eftersom den skenande konsumtionen av läkemedel innebär stora kostnader för Landstinget och påverkar folkhälsan och miljön negativt. Här har Landstinget nyligen inlett en stor satsning med kampanjen ”Må bra utan piller”, som ska få länsbor att ändra livsstil, i stället för att ta läkemedel mot smärta och sömnproblem, säger Jarl Karlsson, s, andre vice ordförande i Landstingets allmänpolitiska utskott.

Turtätheten avgörande
Att ta tåget eller bussen istället för egen bil är också något som paneldeltagarna gärna gör. Men då krävs en väl fungerande kollektivtrafik med många turer.
– Svaren visar att turtäthet och komfort har större betydelse än priset, säger Stig-Arne Tengmer, fp, ordförande i Landstingets allmänpolitiska utskott.

Grön el komplicerad fråga
Deltagarna har också gett sin syn på hur Landstinget ska agera när det gäller inköp av ekologiskt odlade livsmedel och ”grön el”.
– De flesta tycker att Landstinget ska köpa grön el, men menar också att det behövs fler åtgärder för att få en effektivare energianvändning. Det här är en komplicerad fråga, och svaren visar att folk verkligen har tänkt till, säger Jarl Karlsson.

Bemötande i kommande panel
När det gäller ämnen för kommande medborgarpaneler röstade de flesta deltagarna på bemötande i vården. Budget och prioriteringar, folkhälsa och läkemedel väckte också stort intresse.
– Att bemötande är en viktig fråga är vi väl medvetna om. Därför har vi bestämt att den tredje omgången av medborgarpanelen ska handla om just bemötandefrågor, säger Stig-Arne Tengmer.

Seriösa svar
Elinor Sundén är demokratihandläggare i Landstinget och projektledare för medborgarpanelen. Hon är nöjd med resultatet av den första omgången och ser fram emot kommande paneler.
–Alla politiker och tjänstemän som varit med och tagit fram frågorna är glada över den höga svarsfrekvensen och bedömer svaren som seriösa och genomtänkta.

Sex och samlevnad
Den andra omgången av medborgarpanelen äger rum i januari 2009, på temat sex och samlevnad.

På måndag den 3 november 2008 startar ”Må bra utan piller” – kampanjen som ska ge länsborna alternativ till läkemedel.

Kampanjen riktar sig till allmänheten och rullar igång med information på Krösatågen, på Landstingets webbplats och vårdcentraler.
Genom kampanjen tar Landstingets läkemedelskommitté och folkhälsoavdelningen ett samlat grepp för att nå Landstingets mål för bra läkemedelsanvändning. Bra läkemedelsanvändning syftar både till hälsa hos länsborna och att hushålla med samhällets resurser.

Lika bra eller bättre
Att röra på sig och att ändra sin livsstil kan vara lika bra eller bättre än läkemedel. Det är särskilt tydligt inte minst vid smärta och problem med sömnen.

Tuffa mål
För några år sedan låg Jönköpings län i topp i försäljningslistan för sömnläkemedel. Idag är placeringen i mitten.
Kampanjen har satt upp tuffa mål:
– Utdelningen av sömnmedel och lätta smärtstillande läkemedel på vårdavdelningar ska minska med tio procent från 2008 till 31 december 2009.
– Jönköpings län ska ligga bland de fem lägsta i försäljning av sömnläkemedel och lätta smärtstillande läkemedel 31 december 2010.

Landstingets politiska ledning presenterar ett budgetförslag för 2009 som innebär en satsning på ökad tillgänglighet och resursförstärkning på flera områden inom hälso- och sjukvården.

Landstinget i Jönköpings län har en mycket bra och kostnadseffektiv verksamhet.
– Det hindrar dock inte att det finns områden i Landstingets hälso- och sjukvård som behöver resursförstärkning, säger Peranders Johansson, landstingsstyrelsens ordförande.
Det budgetförslag inför 2009 som nu presenteras innehåller därför utökningar på cirka 100 miljoner kronor.

Största satsningarna
• 15,0 miljoner kronor till förbättrad tillgänglighet för att klara vårdgarantin
• 13,5 miljoner kronor till cancervård
• 17,5 miljoner kronor till psykiatri
• 20,0 miljoner kronor till somatisk vård
• 14,7 miljoner kronor till regionsjukvård

God ekonomi
Landstingets ekonomi tillhör de starkaste i landet. Men enligt den politiska ledningen går det att få verksamheten ännu effektivare.
Under nästa år kommer därför ett nytt ersättningssystem att prövas inom somatiska vården, i ett första steg genom att två procent av budgeten blir resultatbaserad.

Ökad produktivitet
– Vi kommer att fortsätta med god hushållning och behöver också ständigt se hur vi kan effektivisera vår verksamhet för att klara framtida krav. Vi tycker därför att det är angeläget att pröva hur vi kan stimulera ökad produktivitet och kvalitet, säger Peranders Johansson.

Cancervården
I 2009 års budget föreslås flera satsningar inom hälso- och sjukvården. Cancervården och psykiatrin är två områden som får extra pengar på grund av fler patienter och stigande kostnader för behandlingar.
– Vi tar också krafttag för att förbättra tillgängligheten och ambitionen är att kommande år ytterligare förbättra den. Samtidigt ska vi också föra en ansvarsfull ekonomisk politik inför framtiden, säger Peranders Johansson.

Satsningar i budgeten
Tillgängligheten, 15 miljoner kronor
Det är ett prioriterat mål att patienter inte ska behöva vänta utöver den nationella vårdgarantitiden.
Därför avsätts 15 miljoner kronor inför 2009 för arbetet med att rikta in sig på ”flaskhalsarna” i vården.

Ökad vårdgaranti
Enligt den nationella vårdgarantin ska vårdcentralen erbjuda personlig kontakt samma dag. Om patienten behöver läkarkontakt ska besök erbjudas inom sju dagar och specialiserad vård inom 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna inledas inom 90 dagar. Landstinget vill nu ta ett eget initiativ att höja ambitionen genom att utvidga vårdgarantin till att innefatta undersökningar som radiologi, klinisk fysiologi och laboratorieundersökningar. Det är Landstingets absoluta ambition att uppfylla vårdgarantin och under planperioden utvidga garantin till 0-7-60-60. Under 2009 utarbetas mål för en vårdgaranti inom vilken tid man ska få hjälp på akutmottagningarna.

Cancervård – 13,5 miljoner kronor
Budgetförstärkningen omfattar urologi, onkologi, mammografi, cancerläkemedel, utbildning samt palliativ vård.

Cancerplan
Under 2007–2008 har Landstinget tagit fram en cancerplan för alla större cancersjukdomar. I planen ingår även den palliativa vården. En betydande ökning av den onkologiska vården skedde 2007. Planen visar på många styrkor i cancervården men också behov av förbättringar av såväl arbetsmetoder som resursförstärkningar. Arbetet beräknas ske under 3–5år.

Palliativ vård
5 miljoner kronor öronmärks till den palliativa vården – vård i livets slutskede.
De centrala palliativa enheterna förstärks inom varje sjukvårdsområde.
Den palliativa jourorganisationen förstärks också.

Psykiatri får 17,5 miljoner kronor
Driftbudgeten för rättspsykiatrin utökas med 11,5 miljoner nästa år.
De senaste åren har antalet dömda till rättspsykiatri ökat. Med en medelvårdtid på i genomsnitt 5,5 år innebär det en kraftig ökning av kostnaden.
Allmänpsykiatrin får en utökning med 2 miljoner. Inom vuxenpsykiatrin pågår ett arbete med vårdprogram och teambaserat arbetssätt. Studenternas särskilda behov är ett område som ska uppmärksammas. Att förebygga självmord är ett annat viktigt område som riktas stor uppmärksamhet.

Neuropsykiatrin
Neuropsykiatrin i länet behöver fortsatt förstärkning för att kunna tillgodose det stora behovet av diagnostik. Upphandling av 120 utredningar för vuxna har skett hos alternativa vårdgivare som beräknas att tillsammans med tidigare resurser kunna tillgodose det uppdämda behovet under 2009.
Landstinget får statligt stöd – 4 miljoner kronor – för att förbättra kvaliteten i och öka tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa.

Somatisk vård – 20 miljoner
Väntetiderna är förhållandevis korta jämfört med de flesta andra landsting och regioner. Vissa delar av den somatiska vården har ändå behov av utökade ramar på grund av ökning av vårdtyngd och mer avancerad vård. Samtidigt utvecklas metoder för att bedriva mer öppenvård inom några av specialiteterna.
Satsningarna handlar bland annat om utökning av antalet dialysplatser i Jönköping, fetma-kirurgi för patienter med grav överviktsproblematik, breddinförande i länet av screening av aortaaneurysm av män över 65 år, samt övergång till ett mer patientnära arbetssätt.

Regionsjukvård – 14,7 miljoner kronor
För den högspecialiserade vården vid universitetssjukhuset i Linköping beräknas den fasta ramen för Landstinget i Jönköpings län öka med 14,7 mkr år 2009.
Här ingår bland annat en ökad satsning på den högspecialiserade hjärtsjukvården, fler cochleaimimplantat som ger möjlighet för döva att få hörförmåga, samt uppbyggnad av en miljömedicinsk verksamhet.

Vårdval – 2 miljoner kronor
Landstingsstyrelsen har beslutat att utarbeta en vision och mål för primärvårdens utveckling fram till år 2012. En handlingsplan med åtgärder för att nå målet till 2012 ska redovisas. För att stärka patienternas rätt och valfrihet påbörjas under 2009 införande av ett vårdvalssystem i primärvården.

Regional utveckling
Landstinget är positivt till förverkligandet av det svenska konceptet för höghastighetståg med Götalandsbanan och Europabanan.
Landstingets budget för 2009 med flerårsplan för 2010–2011 fastställs av landstingsfullmäktige 18–19 november 2008.

Värnamo sjukvårdsområde har överlämnat två ärenden vid Värnamo sjukhus till Socialstyrelsen för granskning.

Det ena fallet rör sig om en kvinna i 70-årsåldern från Vaggeryd som genomgick en bukoperation. Efter operationen var förloppet normalt men patientens tillstånd försämrades. Vid röntgenundersökning upptäcktes att den ihopsydda bukväggen delvis brustit. En ny operation gjordes och komplikationer uppstod. Patienten avled följande dag.

Värnamobo
Det andra fallet gäller en värnamobo i 40-årsåldern som vårdats på annan klinik inom Landstinget i Jönköpings län. Patientens anhöriga kontaktade akutmottagningen vid Värnamo sjukhus på natten då tillståndet försämrats. De hänvisades till den klinik mannen vårdats på tidigare. Senare samma natt återkommer de anhöriga som nu hänvisas till vårdcentralen. Vid 8-tiden på morgonen får patienten kramper i hemmet och förs med ambulans till akutmottagningen. Då diagnostiseras en hjärnhinneinflammation och behandling påbörjas. Patienten överförs till universitetssjukhuset i Linköping men avlider nästa dag.

Vill granska
Chefläkaren vill att Socialstyrelsen granskar den telefonrådgivning som gavs från akutmottagningen.

Skyldighet att anmäla
Lex Maria är en lag som innebär att personal inom hälso- och sjukvården är skyldig att anmäla till Socialstyrelsen om en patient har drabbats av, eller riskerat att drabbas av, en allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning. Landstinget i Jönköpings län har en Lex Maria-ansvarig läkare i varje sjukvårdsområde.
Sjukvården vill lära av misstagen
Lex Maria syftar framför allt till att höja patientsäkerheten och förbättra kvaliteten i vården. Genom att anmäla och utreda allvarliga händelser kan man förhoppningsvis förhindra att de sker igen. Lex Maria-utredningar leder ofta till nya eller förbättrade rutiner och riktlinjer. Socialstyrelsens utredning ska också leda till att den drabbade patienten och dennes anhöriga får klarhet i varför skadan eller sjukdomen uppstod.
Om patienten är missnöjd med vården
Patienten kan inte själv göra anmälan enligt Lex Maria. Däremot ska Lex Maria-ansvarig läkare alltid informera patienten om en anmälan görs och ge patienten möjlighet att beskriva vad som hänt.
Patienter som har synpunkter på vården bör i första hand tala med ansvarig chef på berörd klinik eller vårdcentral. De kan också vända sig till "Patientens direktkanal" som finns på de tre sjukhusen i länet eller till Landstingets patientnämnd. Patienter som vill anmäla en skada vänder sig till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.
Ovanligt med allvarliga skador
Vårdpersonalen inom Landstinget i Jönköpings län har över två miljoner patientkontakter varje år. Av dessa leder omkring 30 till anmälan enligt Lex Maria.

Landstingets politiska ledning satsar 100 miljoner kronor till sjukvården för ökad tillgänglighet, kortare väntetider och utökade ambitioner i vården.
Det beskedet gav gruppledarna i Landstingets politiska ledning vid en presskonferens och i ett pressmeddelande fredag 19 september 2008.

Pressmeddelandet från de fyra gruppledarna Peranders Johansson (m), Lisbeth Rydefjärd (kd), Rune Backlund (c) och Esse Petersson (fp) i sin helhet:
”Alliansen i Landstinget storsatsar 100 miljoner till sjukvården för ökad tillgänglighet, kortare väntetider och utökade ambitioner i vården.
Vi stärker patientens ställning i vården. En fortsatt god ekonomi i Landstinget tillsammans med alliansregeringens satsningar på sjukvården möjliggör nu en av de kraftfullaste satsningarna på många år.

Fokus på detta
I halvtid på mandatperioden sätter alliansen i Landstinget fokus på följande områden för den andra halvan:
- ökad tillgänglighet och kortare väntetider
- vårdval införs i primärvården
- effektivisering och fortsatt kvalitetsarbete
- anlita fler vårdgivare för ökad tillgänglighet
Alliansens grupper har ställt sig bakom de prioriteringar som nu planeras för 2009.
Det känns bra att vi med en god ekonomi i ryggen kan satsa över 100 miljoner på utökningar i sjukvården utöver de uppräkningar som sker för löne- och kostnadsökningar. Det i ett läge då många andra landsting tvingas göra betydande besparingar i sin sjukvård. Vår i grunden goda ekonomi har ytterligare stärkts genom de satsningar som alliansregeringen gör på vården och en sänkt arbetsgivaravgift.

Vårdgarantin
Vårt mål är att nästa år klara den nationella vårdgarantins krav. Därefter planerar vi att ”skruva upp kraven” så att vi kan ge medborgarna vård ännu snabbare. Vi riktar insatserna på ”flaskhalsar” i vårdkedjan som leder till onödiga väntetider för patienterna.
Under hösten kommer ett beslut tas om införande av vårdval i primärvården. Arbetet med införandet kommer att påbörjas omgående efter årsskiftet med sikte på fullt genomförande inom en tvåårsperiod.
Utöver generella insatser kommer också riktade satsningar att göras inom ett antal områden. Till exempel inom cancervården för att genomföra den plan som nu i ett omfattande arbete har färdigställts.”
Närmare preciseringar och detaljer om satsningarna som ingår i den utökade ramen presenteras i samband med att alliansen lägger fram sitt budgetförslag. Det sker vid planeringsdelegationens första sammanträde i oktober 2008.”

Nu får medborgarna i Jönköpings län en ny möjlighet att tycka till om aktuella frågor som knyter an till landstingets verksamhet.

Det är viktigt för landstingets politiker att lyssna på och ha en dialog med länsborna. I den nya medborgarpanelen via internet kan alla över 15 år ge politikerna vägledning inför olika beslut.

Start i höst
– Vi hoppas att vi kan starta den första omgången i slutet av september, säger demokratihandläggare Elinor Sundén som leder införandet. Därför efterlyser vi nu deltagare till medborgarpanelen via landstingets webbplats! Det är enkelt att anmäla sig direkt på webbplatsen genom att ange sin e-postadress.

Miljö, sedan sex
Den första frågeomgången handlar om miljö och nästa om sex och samlevnad:
– Vi försöker knyta an till aktuella ämnen och deltagarna får dessutom chansen att påverka vilka områden vi ska ställa frågor om.

Ny utställning
I morgon den 6 september 2008, startar Landstingets utställningsturné ”Vad ligger dig varmt om hjärtat?” Tanken är att lyfta fram och vidga synen på fritidspolitikern, samtidigt som den inbjuder alla intresserade att själva bli mer samhällsengagerad genom att gå med i medborgarpanelen.

Politiker berättar
I utställningen berättar sex fritidspolitiker om sitt politiska intresse och engagemang. Majoriteten av landets politiker är fritidspolitiker som har ett ordinarie jobb, men några gånger i månaden för de fram sina åsikter i politiska forum.

Råslätt första turnéplats
Under Råslättsdagen 6 september 2008 finns några av landstingets fritidspolitiker på plats mellan klockan 12.00–14.00 för att samtala med besökarna på Råsläts bibliotek.
Det är startskottet på utställningens resa genom länet som pågår under hösten 2008 och våren 2009.

I mitten av augusti började Anya Ison Wallace som ny danskonsulent i Jönköpings län.

Anya har många års erfarenhet inom dansens värld – som dansare, koreograf, danslärare, danskoordinator och konstnärlig ledare i Sverige och i hemlandet England.
– Jag är utbildad i England och har bland annat dansat i Corps de Jazz, en av de första konstnärliga jazzdanskompanierna, berättar hon. Jag kom till Jönköping för att arbeta som danslärare inom TBV 1983 och under mina 15 år här har jag även arbetat som koreograf och dansare med teater- och dansgrupper i Jönköpings län, Småland och nuvarande Västra Götaland.

Utveckla dansverksamheten
Sverige satsar alltmer på dans och allt fler län har egna danskonsulenter.
I Jönköpings län är danskonsulentens uppgift bland annat att förmedla, vidareutveckla och synliggöra dans och dansupplevelser. Arbetet innebär även att sprida kunskap om dans som konstform, arbeta med verksamhet som riktar sig till barn och ungdom och inte minst att vara den självklara kontakten lokalt, regionalt och nationellt.

Kartläggning
– Till att börja med kartlägger jag nuläget i länets danskonstnärliga miljö för att få en uppfattning om vad som behövs för att stimulera och göra länets dansarbete ännu bättre. Inriktningen är barn och ungdom – men då måste vi se till att de som arbetar med dem får chansen att finnas och att utvecklas.

Sätta länet på danskartan
Anya Ison Wallace beskriver dansverksamhetens två ben:
– Vi behöver dels danspedagoger/danslärare som både ska ha tillgång till och själva ge bra undervisning, dels behöver vi dansare och koreografer som arbetar med danskonsten för att ge länsborna bra dansupplevelser.
– Min uppgift är att stödja båda benen, samtidigt som Jönköping förstärks som danslän genom nätverksarbete.

Dansträning varje dag
För att professionella dansare utifrån ska välja Jönköpings län framför storstäderna och för att de som finns ska stanna, måste de ha tillgång till daglig dansträning.
– Det är ett av mina mål.

Sett utvecklingen
Sedan 18 augusti är Anya Ison Wallace anställd på landstinget i Jönköpings län som har ansvaret för länets dansverksamhet, men finansieringen sker delvis av Statens kulturråd.
– Jag känner att jag har en stor fördel av att ha arbetat i länet tidigare och jag har varit med om dansens utveckling här. Vi har en mycket fin dansverksamhet , men jag tror att vi kan utveckla den och höja kvaliteten ytterligare!

Jönköpings sjukvårdsområde har överlämnat två ärenden vid Länssjukhuset Ryhov till Socialstyrelsen för granskning.

En 31-årig man sökte vård akut på grund av svåra buksmärtor och/eller bröstsmärtor. Mannens hjärta och lungor röntgades och ultraljudsundersökning genomfördes bland annat. Röntgensvaret visade att mannens kroppspulsåder var något oregelbunden till sin struktur. Röntgenläkaren föreslog att undersökning av bröstkorgen med datortomografi kunde vara av värde vid eventuell symptom. Patienten skrevs sedermera ut från sjukhuset, men avled dagen efter utskrivningen på grund av brusten kroppspulsåder. Chefläkaren vill att Socialstyrelsen granskar ärendet.

Tog sitt liv
Jönköpings sjukvårdsområde gör även en anmälan till Socialstyrelsen sedan en man i juni i år tog sitt liv på ett äldreboende.
Händelsen anmäls i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:28 som innebär att sjukvården måste anmäla alla kända självmord som inträffar inom fyra veckor från det att patienten har haft kontakt med vården.

Skyldighet att anmäla
Lex Maria är en lag som innebär att personal inom hälso- och sjukvården är skyldig att anmäla till Socialstyrelsen om en patient har drabbats av, eller riskerat att drabbas av, en allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning. Landstinget i Jönköpings län har en Lex Maria-ansvarig läkare i varje sjukvårdsområde.

Sjukvården vill lära av misstagen
Lex Maria syftar framför allt till att höja patientsäkerheten och förbättra kvaliteten i vården. Genom att anmäla och utreda allvarliga händelser kan man förhoppningsvis förhindra att de sker igen. Lex Maria-utredningar leder ofta till nya eller förbättrade rutiner och riktlinjer. Socialstyrelsens utredning ska också leda till att den drabbade patienten och dennes anhöriga får klarhet i varför skadan eller sjukdomen uppstod.

Om patienten är missnöjd med vården
Patienten kan inte själv göra anmälan enligt Lex Maria. Däremot ska Lex Maria-ansvarig läkare alltid informera patienten om en anmälan görs och ge patienten möjlighet att beskriva vad som hänt.
Patienter som har synpunkter på vården bör i första hand tala med ansvarig chef på berörd klinik eller vårdcentral. De kan också vända sig till "Patientens direktkanal" som finns på de tre sjukhusen i länet eller till landstingets patientnämnd. Patienter som vill anmäla en skada vänder sig till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.

Ovanligt med allvarliga skador
Vårdpersonalen inom landstinget i Jönköpings län har över två miljoner patientkontakter varje år. Av dessa leder omkring 30 till anmälan enligt Lex Maria.

I morgon presenterar landstinget datasystemet Cambio Cosmic. Den 9 april startar Vaggeryds vårdcentral pilotdriften med det nya datasystemet kallat Cambio Cosmic. Den 16 april startar driften på Skillingaryds vårdcentral.

De två vårdcentralerna är de första piloterna i landstingets satsning på ett gemensamt datasystem som inom några år ska omfatta alla vårdcentraler och sjukhus i Jönköpings län. De långsiktiga fördelarna med ett gemensamt datasystem är mycket stora. För patienterna innebär det större effektivitet och säkerhet.
Pilotverksamheten innebär att vårdcentralerna testar systemet i full drift och de kommer att medverka i den fortsatta utvecklingen.
Införandet kan under övergångsperiod innebära en del mindre störningar i verksamheten, till exempel att framkomligheten till vårdcentralernas telefoner kan vara sämre under de två första veckorna. Även möjligheten att erbjuda planerade besök kan vara begränsad under den första månaden.
Den akuta verksamheten kommer inte att påverkas.

Onsdagen den 26 mars invigs Värnamo sjukhus nya ambulansintag och akutmottagning.

Vid ankomst till akutmottagningen kan ambulanser nu parkera inomhus och låta patienterna anlända varmt och väderskyddat. Det finns plats för fem ambulanser samtidigt i hallen. I tillbyggnaden finns bland annat också en saneringsdel där patienter kan saneras vid till exempel kemiska olyckor.
På akutmottagningen har ombyggnad gjorts i bland anna akutrum, väntrum och personalrum.
Arbetet på akutmottagningen har skett under full akutverksamhet.
Invigningen förrättas av Håkan Jansson, ordförande i Tekniska delegationen.

Värnamo sjukvårdsområde redovisar ett överskott på drygt 22 miljoner kronor för 2007. Det är två procent bättre än budget.

Sjukvårdsdirektör Ann-Christine Johansson tycker att det finns all anledning att känna stolthet över att arbeta inom Värnamo sjukvårdsområde:
– Jag vill ge alla medarbetare en stor eloge för ett mycket bra arbete där vi använt våra resurser på ett effektivt sätt! Det här betyder att vi kan betala föregående års underskott och att vi har dessutom en stabil grund att stå på inför 2008.

Goda resultat
Goda resultat i medarbetarundersökningen Dialogen tar hon som ytterligare en intäkt för att Värnamo sjukvårdsområde upplevs som en positiv verksamhet att arbeta i.
– Att personalomsättningen är låg och även sjukfrånvaron (3,9 procent), tyder också på att medarbetarna trivs. Men naturligtvis signalerar Dialogen även områden som måste förbättras.

Mest grönt
I den ännu inte riktigt klara verksamhetsberättelsen är det grönt på de flesta mätetalen i förhållande till målen – värde för patienten, produktion, kliniska resultat, arbetsmiljö, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och bemanning, för att nämna några. Några få områden når inte riktigt målvärdena.
Tillgängligheten är till exempel god, men kan bli bättre. Vårdgarantin nås inte inom alla områden, några vårdcentraler och några kliniker har problem, ofta beroende på läkarvakanser.

Extra pengar
I juni fick Värnamo sjukvårdsområde 13 miljoner kronor i tillägg från landstinget och det säger Ann-Christine Johansson är en viktig förklaring till budgetöverskottet. En annan förklaring finns på intäktssidan där sjukvårdsområdet kunde bokföra tre miljoner kronor mer än året före.
– Största delen kommer från kvinnoklinikens extra insatser under året. Förlossningar från Ljungby och beställda kejsarsnitt från Västra Götaland gav nämligen 2,3 miljoner kronor.

Nya resurser
Flera verksamheter har fått nya resurser under 2007 för sammanlagt 30,5 miljoner kronor. Här är några av dem:
• 5,3 miljoner kronor har använts för att trygga läkarbemanningen i framtiden inom områdena kvinnovård, ortopedi, medicin, anestesi, primärvårdsjour och vuxenpsykiatri.
• 3,7 miljoner kronor till fler ST-läkare – primärvården har fått tre, radiologiska kliniken en och geriatriska rehabiliteringskliniken en läkare.
• Dialysverksamhetens 3,2 miljoner kronor extra har använts för att öka kapaciteten från 24 till 30 patienter.
• 6,8 miljoner kronor har använts för att täcka de ökade kostnaderna när så kallade delade turer togs bort på grund av nya arbetstidslagen.
• 750.000 kronor har gått en ny ST-tjänst inom urologi (flyttad från Ryhov).
• Personalfunktionen har förstärkts med 500.000 kronor för att även på sikt klara läkarrekryteringen.

Elva läkarvakanser
I slutet av 2007 fanns 1.629 årsarbetare, fyra fler än året före. Ökningen beror till största delen på nya arbetstidslagen. Sysselsättningsgraden har ökat något och är nu 91,8 procent.
Personalkostnaden har ökat med 20 miljoner kronor under 2007, vilket räknat i procent är en betydligt lägre ökning än snittet för landstinget.
– Vi har ett överskott på 21,8 miljoner kronor i personalkostnader, jämfört med budget. En delförklaring är att vi haft elva vakanser på läkarsidan, säger Ann-Christine Johansson. En annan är att tjänster tillsatts under del av 2007, och de kommer att dra kostnader helåret 2008. Men framför allt har verksamheterna arbetat effektivt med personalbemanningen.

I dag den 5 november 2007 var det officiellt start för landstingets gemensamma start av influensavaccination. På vårdcentralen i Skillingaryd var det ingen jättestor rusning men under de tre första timmarna hade i alla fall ett 60-tal kommit för att få sin spruta.

Tiderna för vaccinering är enlgit följande:
– Skillingaryd: Influensavaccinering på distriktsläkarmottagningen kl. 8.00–11.00 alla vardagar från 5/11–14/12. Ingen tidsbeställning. Anmäl dig i receptionen.
– Vaggeryd: Influensavaccinering på distriktsläkarmottagningen 5–30/11. Alla vardagar kl. 13.00–15.30. Ingen tidsbeställning.
Vid vårdcentralen i Skillingaryd berättar man att många redan före månaden hade fått vaccination eftersom man hade fått vaccin lite tidigare.
– Vi fick vaccinet för ett par veckor sedan och har då passat på att erbjuda vaccinering för äldre som varit hos oss, berättar Agneta Andersson vid vårdcentralen i Skillingaryd.
Hon uppmanar alla som är över 65 att vaccinera sig.
Totalt i länet har redan cirka 4.000 som är över 65 fått sin spurta.
– De har passat på att få det gjort när de ändå besökt sin vårdcentral eller klinik på sjukhuset, berättar länets smittskyddsläkare Per-Erik Åbom.

Sjätte gången
Det är sjätte gången landstinget har gemensam start på kampanjen att få så många som möjligt av länets invånare som är 65 år och äldre eller har en hjärtkärlsjukdom att vaccinera sig gratis mot influensa.
Vaccinationsstarten fick läggas några veckor senare än planerat, men det utgör inget problem, fortsätter Per-Erik Åbom, enligt landstingets hemsida www.lj.se.

Tillräckligt skydd
– De senaste åren har influensautbrottet kommit ganska sent, kring februari eller mars. De som vaccinerar sig under november hinner få tillräckligt skydd även om influensan kommer redan i december. Ett så tidigt utbrott har dock hittills varit ovanligt under 2000-talet.
– Och det finns vaccin så det räcker till alla, lugnar han den som eventuellt oroar sig för att det kan ta slut nu när så många redan hållit armen framme, berättar Per-Erik Åbom.

Verkningsfullt!
Smittskyddsläkaren berättar att han ofta hör kommentarer som: ”Det är väl ingen idé att vaccinera sig, det är väl inte särskilt verkningsfullt det där vaccinet.”
– Influensavaccinet gör verkligen nytta. Visserligen är det svårt att ange en exakt procentsats i verkningsgrad. Men sparar liv gör det. Många onödiga dödsfall hindras liksom långdragna och besvärliga följdsjukdomar, säger Per-Erik Åbom, som själv tänker vaccinera sig i veckan.

Följdsjukdomar
Influensan tar varje år många fler liv än trafiken.
– Ett vanligt ”stillsamt influensaår” dör ett par tusen i Sverige av influensa och många fler blir svårt sjuka. Det skapar inga stora nyhetsrubriker i medierna, men borde kanske uppmärksammas lite mer så att alla förstår allvaret, säger Per-Erik Åbom.

Vaccinationstrogna länsbor
I fjol minskade influensavaccinationerna från 2005 års toppnotering på 70 procent till 67 procent vaccinerade av målgruppen 65+.
– 67 procent är ändå ganska bra och håller oss fortfarande kvar på förstaplatsen tillsammans med Kronoberg och Västerbotten. Fast målet står fast – helst vill vi ju att alla 65+ ska vaccinera sig!

Säker statistik
Alla som vaccineras registreras sedan 2002 i landstinget eget vaccinationsregister – ett system som tagits fram inom landstinget och som ger mycket tillförlitlig statistik över antalet givna doser. Tidigare, före landstingets gemensamma vaccinationskampanjer, fanns bara siffror på antalet beställda doser.

Historisk sjukdom
I nya numret av LandstingsNYTT ger Per-Erik Åbom historiska återblickar av hur influensasjukdomarna spanska sjukan och asiaten skördat många offer genom århundradena.
– Influensan är världens sista stora smittsamma sjukdom. Influensaviruset är bra på att ändra karaktär. Det är därför du kan bli sjuk i influensa flera gånger. Så vaccinera dig nu, du som är 65+ eller har någon hjärtkärlsjukdom. Det är en billig livförsäkring. Det kostar ju bara tiden det tar att ta sig till mottagningen för att få vaccinationen!