Hagshults kyrka      www.skillingaryd.nu   www.vaggeryd.nu   Startsidan för Hagshult

Vägkyrkan 2003
Vägkyrkan 2005
Vägkyrkan 2007
Vägkyrkan 2009

Reparation av spåntak och ommålning av klockstapeln (inlagt 5 feb 2008)

Melodikrysset i Hagshult
Inlagt måndag 22 februari 2010

6.000 kronor för Haiti insamlades i helgen i Hagshult.

Trots snöoväder kom 30–40 personer till Församlingshemmet till fastinsamlingskafé med ”melodikrysset”,

John-Erik vann
Programledare var prästen Emil Jörgensen, Ljungby och Hagshults kyrkokör sjöng de olika inslgen. Vinnare blev John-Erik Wilsson.

Lotterier
Ett lotteri med vackra handarbeten, vävda dukat och matta med mera samt ett blomsterlotteri såldes.
Allt som allt samlades 6.000 kronor in och pengarna går till de jordbävningsdrabbade i Haiti.


Tak och klockstapel renoveras
Inlagt 5/2 2008
Klockstapeln är i behov av reparation och ommålning.
Foto: Per Bunnstad i juli 2007

Spåntaket på Hagshults kyrka ska repareras och omtjärning ska ske samt att klockstapeln ska repareras och målas om. Det står klart sedan länsstyrelsen sagt ja. Beslut fattades den 1 februari 2008.

Enligt lagen om kulturminnen är det mycket noga föreskrivit hur renovering av kyrkobyggnader ska ske. Länsstyrelsen ger mycket klara anvisningar på hur det kommande arbetet i Hagshult ska utföras.
När det gäller klockstapelns renovering sa länsstyrelsen ja redan 2005 och nu har det blivit ja även till ommålning samt arbetena med kyrkans tak.

Per Bunnstad

 

Hagshults kyrka och klockstapel
Den text som följer här ingår i boken Hagshult mer än bara minusgrader.
Beställning av boken kan göras HÄR (Pris: 75:- inklusive porto)

Hagshult under medeltiden var en otillgänglig och väglös liten skogssocken där den ligger inklämd mellan vattendragen Lagan och Härån. Många fasta fornlämningar visar dock att här bott människor i tusen år eller mer.

Kyrkan ligger mitt i det område som bildat socknen, lär vara byggd på 1200-talet, en del hävdar 1100-talet. Hur det är med den saken kan vi lämna därhän. Huruvida det funnits någon kyrkobyggnad tidigare i Hagshult vet man inte.
När kristendomen infördes på 1000-talet inrättades socknarna som ett kyrkligt organisationsväsen. Socknen betecknas således som ett område, vars innevånare sökt sig till samma kyrka. Gränserna kunde flyta men blev så småningom fastställda.
Man antar att närheten till Nydala Kloster, som instiftades år 1143, hade sin betydelse för människorna i Hagshult när kyrkan byggdes.

Redan 1201
År 1201 är Hagshult nämnt i gamla urkunder. Redan då ägde Nydala Kloster jord i Hagshult, nämligen gårdarna Järnbo och Torrmira. Senare blev de genom köp och testamenten ägare till ytterligare åtta gårdar i socknen.
Kyrkan är uppförd av sten med metertjocka väggar, lika raka i dag som när de var nya. Den fick från början formen av ett långhus, ett enda rum med tak och jordgolv. Visst var kyrkorummet enkelt men även då kunde människorna smycka sitt gudshus; Där fanns en mariabild med Jesusbarnet, där hänger ett krucifix, där finns en dopfunt av sandsten. De här föremålen lär ha varit med sen kyrkans första tid. Efter att i många år ha varit undanställda, är de på 1940-talet renoverade och finns nu åter i kyrkorummet.
Efter reformationen genomgick kyrkan en stor förändring, där lades in golv, det byggdes kor och sakristia och det sattes in bänkar - kanske bara plankor och bockar - tidigare hade menigheten fått stå under gudstjänsten.
I slutet på 1600- eller början på 1700-talet - ingen vet bestämt - blir långhusets väggar målade. Det är kalkmålningar med motiv från bibliska berättelser. Kanske de utfördes i samband med de betydliga reparationer som verkställdes år 1670 och 1690. År 1752 och 1753 har koret blivit tillbyggt och utvidgat, 1780 blir sakristian ombyggd.
År 1778 skänkte kronofogden Nils Gumaelius i Packebo ett orgelverk till kyrkan, som han tillhandlat sig på en sockenstämma i Wernamo för 100 Rdr.


Vapenhuset
Vapenhuset vid stora kyrkdörren var förr beläget på södra väggen, vid sydvästra hörnet, och uppfört av trä. Härunder är uppmurad en av sten välvd grav, genom avlidne Befallningsmannen Samuel Gumaelii försorg uti Packebo, (fader till Nils) som år 1753 den 24 november för alla tider fått sig denna plan anslagen, tillika med sina anhöriga, till begravningsplats.
Under 1752-53 års reparationer blir kyrkan ommålad både ut- och invändigt. Då försvann kalkmålningarna, de blev också övermålade och blev snart glömda. Vid dessa reparationer blev koret tillbyggt och utvidgat.


Restaurering 1940
Så går det ända till 1940, inga större förändringar sker med kyrkan. Men då görs en större restaurering. Det var då, vid lagning av putsen, det upptäcktes en målning. Expert tillkallades, en större yta frilades där det fanns välbevarade målningar. Det beslutades att fortsätta med att ta fram de ”nygamla” bilderna. Snart blev väggarna fyllda av det ”bibliska” folket. Nya generationer kyrkobesökare får se vad deras fränder såg för cirka 200 år sedan. Samtidigt blev det ett nytt ”lyft” i kyrkorummet.

Klockstapel
En fristående klockstapel står på kyrkogården. Exakt ålder är obekant, men den kläddes med ”kjortel” år 1785.
Hagshult har tidigare bildat pastorat med Fryele. Kyrkoherden bodde i Fryele i närheten av kyrkan. Komministern för Hagshult bodde även i Fryele Mjöhults Bosgård. På 1840-talet byggdes komministerbostad i Hagshult då den dåvarande komministern John Lauren flyttade hit. Johan Laurens tjänst i Hagshult blev inte lång. I samband med besök och nattvardsgivning hos en sjuk församlingsbo blev han förkyld och avled i sviterna efter en lunginflammation i en ålder av 38 år. Släktföreningen ”John Lauren” har upprättat en längd över prästerna sen 1622, som de lämnat som gåva till Hagshults kyrka.

Lennart Olsson

Källor: inventarium över Hagshults Kyrka den 17 april 1828. Komminister Michael Kjörling, Hagshult förr och nu 1979.