Nya svenska frimärken 2004 www.Skillingaryd.Nu

• Frimärkshäftet 100 år (inlagt 040408)
• Kungafrimärken 2005... (inlagt 040417)

Pressmeddelande från Posten:
Nya frimärken 2004:
Rock med Eva Dahlgren
och fotboll med Thomas Ravelli
Om 2004 års frimärken
Posten planerar att ge ut 59 nya frimärken under 2004 i femton utgåvor. Utgivningen innehåller tio häften, elva rullar och ett block.
Posten förbehåller sig rätten till ändringar i detta utgivningsprogram.

Postens frimärksår bjuder på upplevelser för alla sinnen. Rockartisten Eva Dahlgren och fotbollshjälten Thomas Ravelli kommer på frimärke i år. Jeppe Wikströms stämningsfulla bilder från Stockholms skärgård, sensuella blommor och världsarven Laponia och Falun är ytterligare några av årets motiv.

Posten hyllar rocken som i år fyller 50 år. 1954 släppte Elvis Presley den första rockskivan That's All Right och den nya musikstilen gjorde sitt intåg i världen och Sverige. Elvis får sällskap av svenska rockartister som gjort avtryck i den svenska rockhistorien och däribland finner vi  Eva Dahlgren och Pugh Rogefeldt. Frimärkena ges ut på Frimärkets Dag den 1 oktober.
- Efter första oktober blir det ännu lättare för mina vänner att se varifrån breven kommer, säger Eva Dahlgren som är en flitig brevskrivare.
Alla minns väl rysarmatchen mot Rumänien i fotbolls-VM 1994 då Thomas Ravelli räddade straffsparken och landslaget blev hela Sveriges bronshjältar. Nu hedras han och andra framgångsrika fotbollsspelare, bland dem 1950-talsstjärnan Nisse Liedholm, med nya frimärken. Den 26 mars kan 100-årsjubilerande Svenska Fotbollförbundet och landets fotbollsentusiaster glädja sig åt denna utgåva.

Fotbollsbasen
- Frimärkena sätter på ett unikt sätt fokus på svensk fotboll och dess hundraåriga historia, säger Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollförbundet.
Fotografer med sinnliga bilder bidrar till frimärksåret. Skärgårdsbon Jeppe Wikström skildrar Stockholms skärgård och Rossi Rosster kittlar fantasin med sensuella närbilder av blommor.
Posten fortsätter serien om världsarven och nu har turen kommit till Laponia och Falun med sina kulturhistoriska miljöer från århundraden av kopparbrytning.
- Årets frimärken är en blandning av motiv som vi hoppas ska beröra alla sinnen. Frimärkena ska spegla Sverige och visa natur, kultur, sport, näringsliv, aktuella händelser och företeelser. Både brevskickare och frimärkssamlare ska hitta något de tycker om, säger Erik Olsson, VD och koncernchef Posten Sverige AB.  
Nytt för i år är att Nordens åtta frimärksländer gemensamt visar upp sina frimärken i det nya samarbetet Top of the World of Stamps. Temat är nordisk mytologi och Sverige visar motiv från Valhall hämtade från gotländska bildstenar.

26/1
För alla sinnen
 

 
En doft av kärlek  
I alla tider och i alla kulturer har blommor använts som symbol för kärleken, den kyska såväl som den sinnliga. Den vita blomman kan symbolisera det oskuldsfulla och en utslagen ros kan visa på lustfylld kärlek. Blommornas tjusningskraft inspirerar konstnärer, poeter och musiker att uttrycka känslor som kärlek, längtan, sorg eller glädje.
Fotografen Rossi Rossters fantasieggande närbilder på blommor blir nu frimärken. De utslagna blommorna porträtteras på ett sensuellt och närgånget sätt som ger utrymme för olika tolkningar. I fokus står blommans inre med kronblad, frömjöl, ståndare och pistill - de delar blomman använder för att locka till sig pollinerande insekter.
 
Förlagorna till frimärkena är foton tagna av Rossi Rosster. Gustav Malmfors har stått för typografin. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset och ges ut i häfte med fem motiv och tio frimärken för 1: klass Inrikes brev.

26/1 Laponia - Världsarvet 4
EUROPA 2004
Frimärksserien Världsarvet fortsätter och den fjärde delen visar motiv från Laponia i Lappland. Områdets storslagna natur i kombination med en levande samisk kultur har gjort att Unesco 1996 utsett Laponia till världsarv. Motiven på de två frimärkena är kåtor vid kalvmärkningshagen i Sirkas sameby, Padjelanta, och en vy över Rapadalen i Sarek.
 
Allt fler turister söker sig till Laponia för att uppleva en av Västeuropas sista stora vildmarker. Fyra nationalparker och två naturreservat bildar tillsammans det 9 400 km? stora området. Laponia visar i huvudsak upp två skilda landskapstyper. Den östra delen ingår i den eurasiska taigan och består av stora slätter, våtmarker, sjöar och urskogsområden med över 700 år gamla tallar. I väster finns höga fjäll, otämjda älvar och vattenfall. Sarekområdet innehåller omkring 200 fjälltoppar och ett hundratal .		 glaciärer. Här ligger också Rapadalen, en av Skandinaviens mäktigaste fjälldalar. Laponia är en fristad för utrotningshotade djur som brunbjörn, djärv, lo och fjällräv. Jaktfalk, kungsörn, havsörn och ett stort antal änder och vadare ingår i det rika fågellivet.
I Laponia finns idag sju samebyars marker med omkring 300 renskötande samer och 50 000 djur. Området har sedan förhistorisk tid nyttjats av samerna för renskötsel, jakt och fiske.
Frimärkena ingår i Europa-utgåvan som i år har det gemensamma temat turism. De svenska frimärkena har underrubriken ekoturism.
Frimärkena Laponia - Världsarvet 4 bygger på foton av Kate Kärrberg och Kjell Ljungström (Naturbild). Eva Ede har stått för den grafiska formen. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset. De har två motiv och ges ut i ett häfte med fyra frimärken, valör tio kronor, portot för 1:a klass Utrikes brev

26/1 Träverktyg
Att arbeta med trä har en lång tradition i vårt skogiga land. Numera har hantverket också blivit en hobby i tiden. Det snickras och målas som aldrig förr. TV-program och tidskrifter inspirerar med idéer om hur man fräschar upp sitt hem och byggmarknaden har blivit ett eldorado för hobbysnickaren. Posten uppmärksammar trenden och ger ut frimärken med klassiska träverktyg: såg och borr, de allra äldsta redskapen i mänsklighetens historia samt hyvel, känd ända från antiken.
Under sekler har snickare som tillverkat möbler och inredningar använt sig av en mängd olika hyvlar anpassade för speciella ändamål. Skrubbhyvel, profilhyvel, rubank och oxhyvel är några av snickarens många hyvlar. Frimärkets smidiga putshyvel består av en stock med sula av hårt trä. Den används för att ge ytan en färdig slutputsning.
Spännsågen som visas på frimärket kallas även snickarsåg. Den fanns i många olika storlekar och hade ett brett användningsområde. Snickarens spännsåg användes för finare arbetsmoment som träslöjd medan de största användes för att klyva timmer.  		 Sågen har använts i Sverige sedan järnåldern men lär ha uppfunnits av egyptierna.
Frimärkets borrsväng används för handborrning och känns igen på det vridbara handtaget som sitter i mitten av den u-formade svängeln. Borrsvängen har varit känd sedan tidig medeltid och de äldsta bevarade exemplaren i Sverige är från 1600-talet. Ännu på 1900-talet tillverkades borrsvängar i trä men idag har plast ersatt träpartierna.
Frimärkena är formgivna av Gustav Malmfors efter bildunderlag från Derome Träbearbetningsmuseum, Stockholms Snickarmästareförening och Carl Malmstens Centrum för Träteknik & Design. Piotr Naszarkowski har graverat hyveln och Lars Sjööblom sågen och borrsvängen. Frimärkena är tryckta i en färg ståltryck. De ges ut i rulle om 100 frimärken. Putshyvel är avsett   för 1:a klass Inrikes brev, Spännsåg för Ekonomibrev och Borrsväng för Föreningsbrev.

26/3 Världsarvet Falun - Världsarvet 5
Posten fortsätter serien om världsarven och den femte frimärksutgåvan visar Världsarvet Falun. Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun är sedan 2001 inskrivet på Unescos världsarvslista. Här fanns Sveriges äldsta och viktigaste bergverk. Förmodligen utvanns koppar i Stora Kopparberget redan på vikingatiden. Med säkerhet finns gruvan omnämnd år 1288. Härifrån skeppades koppar för att bli tak på katedraler och palats över hela Europa.
Vid gruvan arbetade som mest nära 1 300 gruvarbetare och här fanns drygt 130 kopparhyttor.
I omgivningen byggde bergsmännen magnifika herrgårdar. I gruvans närhet växte Falun upp och fick stadsrättigheter på 1640-talet.
Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut. I det gamla gruvlandskapet, stadslandskapet och bergsmanslandskapet finns många kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer bevarade. Fyra frimärken visar några av dessa:
-   Stora Stöten, den enorma dagöppning som var närmare 100 meter djup och över 300 meter bred, fick sin nuvarande form vid ett ras 1687. Creutz lave, överbyggnaden över det enda bevarade schaktet från äldre tid och i bakgrunden Falu stad.
-   Byggnaden Kopparvågen, där den koppar bergsmännen tillverkat vägdes in, Svedens
bergsmansgård tillsammans med Husbergs pivå.
-   Anfarten, entrébyggnaden till besöksgruvan. Den stod ursprungligen över ett schakt som var den viktigaste personvägen ner i gruvan. Idag för en modern hiss besökarna 55 meter ner där de kan göra en vandring i de gamla gruvgångarna.
-   Styraregatan med sina ålderdomliga trähus i gruvarbetarstadsdelen Elsborg. Två gruvarbetare syns i förgrunden och i bakgrunden skymtar två av stadens celebriteter, Axel Fridell och Ernst Rolf.
Förlagorna till frimärkena är målningar av Jordi Arkö. Gustav Malmfors har stått för typografin. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset. De har fyra motiv och ges ut i häfte med sex frimärken för 1:a klass Inrikes brev.

26/3 Svensk fotboll
Fotboll är utan tvekan den sport som engagerar flest svenskar, både på och utanför plan. I år fyller Svenska Fotbollförbundet 100 år och Posten ägnar fotbollen en egen frimärksutgåva. Mottot för svensk fotboll är "en förening i varje by" och tanken är att alla som vill, aktiva som passiva, ska vara välkomna in i fotbollsgemenskapen.
Fotbollens genombrott i Sverige kom i slutet av 1800-talet. Den introducerades i Göteborg och Stockholm av engelska sjömän som steg iland med en fotboll under armen. Fotbollsintresset växte snabbt och Svenska Fotbollförbundet bildades 1904. I dag spelar drygt en
halv miljon svenskar fotboll i någon av landets 3 300 föreningar som ingår i Svenska Fotbollförbundet.
De aktiva har stöd i de cirka 200 000 ledarna och 15.000 domarna. Varje år spelas cirka 460.000 matcher på någon av landets 7 900 fotbollsplaner.
Några av svensk fotbolls förgrundsgestalter porträtteras nu på frimärken. Bland dessa finns Thomas Ravelli och Nils Liedholm. Övriga 		fotbollsstjärnor presenteras vid frimärksutgivningen den 26 mars. 
Förlagan till frimärkena är fotografier från Bildbyrån och Pressens Bild. Norbert Tamas har formgivit. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset. De ges ut i häfte om sex självhäftande frimärken och sex motiv med valör för 1:a klass Inrikes brev.

26/3 Nordisk mytologi - Möte i Valhal l- NORDEN 2004
Posten i de nordiska länderna har inlett ett nära samarbete under namnet Top of the World of Stamps. De åtta postföretagen ger ut en ny serie frimärken i tre delar på det gemensamma temat Nordisk mytologi. Den första handlar om Gudavärlden. I frimärksutgivningen deltar Posten i Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland.
Posten i Sverige ger ut ett frimärksblock som berättar om Möte i Valhall och har motiv från gotländska bildstenar. De avbildar hedniska myter och tillhör de få källor som är samtida med hedendomen.
Ett av frimärkena visar sannolikt en död krigare på väg till Valhall, Odens hall. I Valhall samlar krigsguden kämpar som fallit i strid för att ha dem beredda när världens undergång Ragnarök nalkas. De för ett angenämt liv med mat och dryck i överflöd. På dagarna möts de i strid, till kvällen är såren alltid läkta.
Det andra frimärket föreställer sannolikt en valkyria, som utser slagfältets offer. Hon bär ett dryckeshorn i ena handen och hälsar den nyanlände välkommen. Hunden kan vara Garm, som med sitt skall ska förebåda Ragnarök.
På bakgrunden runt frimärkena avbildas flera olika myter. En man i en ormgrop och en kvinna som försöker hjälpa honom kan vara den fjättrade Loke och hans maka Sigyn. Ett vattendjur ljustras vilket kan tolkas som Tors kamp mot Midgårdsormen. Myten om Völunds smedja finns också med. En kung hade fångat mästersmeden och låtit skära hälsenorna av honom för att han inte skulle fly. Som hämnd halshögg Völund kungens båda söner,
förvandlade sig till örn och flög iväg. Andra figurer kan vara den spjutbärande Oden, Tor och Frö. De tre trianglarna mellan hästens ben bildar en magisk skyddssymbol, jätten Rungners stenhjärta.
Förlagan till frimärksblocket har tecknats av Kristina Anshelm och består av ett collage av motiv från olika gotländska bildstenar. Gustav Malmfors har stått för typografin. Lars Sjööblom har graverat frimärkena som är tryckta i en kombination av en färg ståltryck och fyrfärgsoffset. De två frimärkena har valören tio kronor, portot för 1:a klass Utrikes brev .
De åtta ländernas frimärken på temat Nordisk mytologi samlas i en gemensam folder som blir tillgänglig hos Posten i alla deltagande länder. Läs mer på www.topoftheworld.nu

13/5 Stockholms skärgård
På mångas önskan visar årets sommarfrimärken bilder från Stockholms skärgård. De är tagna av fotografen Jeppe Wikström som är bosatt i skärgården.
Det som allmänt kallas Stockholms skärgård sträcker sig från Arholma i norr till Landsort i söder. Det är Sveriges största skärgård och en av de mest älskadeoch omsjungna. I denna värld med omkring 30.000 öar, holmar och skär finns landskap av skiftande karaktär. Ett hundratal av öarna är bebodda, en del har kvar ett levande lantbruk, andra består av skogiga hällmarker.På gränsen mellan himmel och hav ligger de yttersta skären, karga öar med nakna klippor och en lågmäld växtlighet.
De fyra bilderna på frimärkena är Jeppe Wikströms kärleksförklaring till skärgårdens olika karaktärer. Allra längst ut i havsbandet ligger Gillöga med sitt virrvarr av små öar, låga skär, grund och knappt urskiljbara kanaler. Det är ett populärt ställe  för båtburna, trots svårnavigerade vatten. Stora Nassa i utskärgården har höga klippöar och smala sund. Antalet holmar och kobbar sägs vara lika många som årets dagar, troligen är de betydligt fler. Även stora båtar som ångfartyget Saltsjön kan ta sig hit till glädje för skärgårdsälskare utan egen båt. Långviksskär är omgärdat av stenar och grynnor. Vid den grunda hamnen ligger den genuina lilla byn med sjöbod, snickarbod, vedbod och nätbod. Långviksskär,
med sin skärgård av omkring 300 öar, kobbar och skär är naturreservat.
Mellan Ingarölandet och Fågelbrolandet i nordväst och Nämdö i sydöst breder blåa Nämdöfjärden ut sig. Nämdö är en av de större skärgårdsöarna med småbrutet odlingslandskap och såväl bofasta som sommarboende. Frimärket visar vita segel och fyren vid grundet Franska stenarna.
Förlagorna till frimärkena är fotografier av Jeppe Wikström. Bilderna har originaliserats av Martin Mörck och Gustav Malmfors. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset och ges ut i häfte med tio självhäftande frimärken och fyra motiv. Valören är 1:a klass Inrikes brev.

13/5 Nordiskt ljus
I vårt land dyrkas sommarkvällen och dess ljus. Många har diktat om detta ljus, bland dessa Harry Martinsson: "Juni natt blir aldrig av, liknar mest en daggig dag" och Birger Sjöberg: "Morgonen bräcker lätt, i samma stund det skymmer. Bäst som vårt solsken dog, det sken vid fågelsång." Nordens målare har fascinerats av det magiska ljuset och "Northern light" har blivit ett begrepp inom konsten.
Två frimärken med bilder från Stockholms skärgård av fotografen Jeppe Wikström fångar detta nordiska ljus. Det ena skildrar skärgårdsfiske i skymningen. Gestalterna i båten blir silhuetter mot vattnet som ständigt skiftar i färg. Det andra visar den gamla "Heidenstamfyren" Svenska Högarna vid de yttersta skären just i solnedgången. Solen försvinner under horisonten och himlen går i rött och guld.
Förlagorna är fotografier av Jeppe Wikströms som bearbetats av Gustav Malmfors. Piotr Naszarkowski har stått för gravyren. De är tryckta i en färg ståltryck. Frimärkena har två motiv och ges ut i rulle med hundra frimärken. De är avsedda för 1:a klass Inrikes brev.

19/8 Skogens skafferi
I alla tider har människor tagit tillvara de gåvor naturen ger. Fyra frimärken får illustrera den rikedom av hälsobringande bär och läckra svampar som vi alla kan skörda i skog och mark. På köpet får vi sköna naturupplevelser, frisk luft och motion.
Smultron på ett strå och korgen full med blåbär hör högsommaren till. I slutet av juli lyser hjortronen gula på mellansvenska och norrländska myrar. Skörden har stor betydelse för fjällkommunerna. Ett bra hjortronår kan det plockas och säljas över 1 000 ton av de delikata bären. Lite senare mognar lingonen, ett älskat bär i våra hushåll och viktigt också ur ett ekonomiskt perspektiv. Stora mängder exporteras bland annat till Tyskland. Tranbär är kanske mindre känt. Det växer liksom hjortron på myrar. Blommorna är rosa, de sura röda bären ger god sylt och likör. 
Svamp har vi allmänt tagit till oss i matlagningen, där den kanske mest utgör en delikat krydda. En tröst när sommaren regnar bort är att det ofta blir ett bra svampår. Svampplockarna blir allt fler. Det finns svampkurser, bra svampböcker och svampkonsulenter att rådfråga. I vårt land har vi omkring hundra bra matsvampar. Bland de mest populära är kantarell, karljohan, kremla, stolt fjällskivling och blodriska och dessa svampar kommer nu på frimärke. 
Förlagorna till frimärkena Skogens skafferi är tecknade av Inga-Karin Eriksson. Frimärkena trycks i fyrfärgsoffset. De har fyra motiv och ges ut i häfte med tio självhäftande frimärken. Frimärkena är avsedda för 1:a klass Inrikes brev.

19/8 Landskapshus 2
Frimärksserien Landskapshus visar upp den mångskiftande svenska byggtradition som ofta är en inspirationskälla för dagens arkitekter. Frimärkenas bostadshus hör hemma på landsbygden. De var vanliga under tidigare århundraden och finns fortfarande kvar i landskapet. Serien inleddes 2003 och fortsätter nu med tre nya landskapshus.
Huset från Uppland var en arbetarbostad för inflyttade smeder i en norduppländsk bruksort. Samhället var strikt hierarkiskt, allra högst stod brukspatronen, bland arbetarna stod de vallonska smederna högst i rang. En smed hade rätt till en bostad med ett kök och en kammare. Smedsbostädernas hus var ofta av timmer och reveterade och målade i gult och vitt.
Dalslandsstugan är en hustyp som förekom på mindre gårdar runt om i landet. Den består av två våningar som har vardera en stuga, en kammare och en förstuga. Havreexport till England och timmer till sågverken gav småbonden pengar till ett skrytbygge. De knuttimrade väggarna kläddes med stående panel. Den från början omålade fasaden fick så småningom faluröd färg.
Huset från Gotland är byggt av kalksten. Gotland var en gång rikt på skog. Stor virkes export, vedslukande kalkbränning, tjärproduktion och uppodling av mark gjorde att trä blev en bristvara och på 1700-talet började man bygga av sten. Här syns en tvåvånings parstuga med tjocka stenväggar och vitkalkad fasad. Taket är brant och klätt med tegel.
 
Frimärkena Landskapshus bygger på akvareller av arkitekten Laila Reppen. Gustav Malmfors har stått för den grafiska formen. Piotr Naszarkowski har graverat frimärkena, som trycks i tre färger ståltryck. De har tilläggsvalörerna tre, sex och åtta kronor och ges ut i rulle med hundra frimärken.

19/8 Duvor
Duvan har sedan urminnes tider varit symbol för fred och kärlek. I en del sammanhang symboliserar den även den Helige Ande. För första gången ägnas nu duvor en egen frimärksutgåva. I årtusenden har människan hållit duvor, till föda men också för nöje och underhållning. En grupp duvor, tumletter, kan slå baklängesvolter i luften. Att hålla duvor för trivseln, för utställning och tävling är även idag ett intresse många delar. För brevduvor som är tränade i att snabbt återvända till sitt duvslag organiseras regelbundet kappflygningar.
Tre frimärken visar tamduvan svensk tumlett, framavlad för hundra år sedan, tillsammans med de vilda arterna turkduva och ringduva.
Svensk tumlett har korta ben med befjädring, fjös, lång näbb och rundkrona på huvudet. Den kan ha olika tecknings- och färgvarianter med inslag av svart, rött, gult och blått. Dessutom finns helt vita. Tumletten har idag förädlats till en utställningsduva och föds upp av ett fåtal uppfödare.
Turkduvan (Streptopelia decaocto) är slank med sandfärgad dräkt och ett svart-vitt band på sidan av halsen. Den häckar i stadsmiljöer i södra och mellersta Sverige och bygger bo i träd eller på byggnader. Den är oftast en stannfågel.
Ringduvan (Columba palumbus) är vår största duva och har vita fläckar på halsen och vita "halvmånar" på vingarnas översidor. Den häckar i skogar i södra och mellersta Sverige, vid Norrlandskusten och mer glest ända upp mot fjällen. Numera har den också börjat söka sig till stadsparker och har ökat i antal. Ringduvan är en flyttfågel.
 
Jean-Louis Frindel har tecknat Svensk tumlett och Lars Sjööblom har stått för gravyren. Dan Zetterström har tecknat Turkduva och Ringduva och Piotr Naszarkowski har graverat. Svensk tumlett och Ringduva trycks i tre färger ståltryck och Turkduva i två färger ståtryckl. De ges ut i rulle med hundra frimärken. Frimärket Svensk tumlett är avsett för 1:a klass Inrikes brev, Turkduva för Ekonomibrev och Ringduva för 1:a klass Utrikes brev.

 

1/10 Nobelpris i litteratur.
Samutgåva Sverige - Irland
Fyra irländska Nobelpristagare i litteratur: Seamus Heaney, William Butler Yeats, Samuel Beckett och George Bernard Shaw blir motiv på frimärken som Posten i Sverige och Irland ger ut gemensamt. Varje frimärke visar författarens porträtt tillsammans med en symbol för hans skapande.
Seamus Heaney, född 1939 på Nordirland, idag bosatt i Dublin, är poet, lyriker och essäist. Han fick Nobelpriset 1995 med motiveringen "... för lyrisk skönhet som hyllar vardagens mirakler och det levande förflutna". I diktsamlingen North, 1975, gestaltar Heaney sin barndoms landskap och tolkar dagens politiska situation i ljuset av historiska händelser och förhistoriska lämningar. I syner, 1991, ses som en av höjdpunkterna i hans produktion. Hans senare diktning uttrycker hoppfullhet inför Nordirlands framtid.
William Butler Yeats (1865-1939), diktare och dramatiker, fick Nobelpriset 1923 "för sin ständigt besjälade diktning, som i den strängaste konstnärliga form ger uttryck åt ett folks anda". Hans första drama, Grevinnan Cathleen, bygger på en keltisk helgonsaga. Det uppfördes på "Irish Literary Theatre" som Yeats var med och grundade 1899 och ledde hela sitt liv. Teatersällskapet flyttade 1904 in i "Abbey Theatre" i Dublin. Till kända verk av Yeats hör versdramat Längtans land och dramat Timglaset.
Samuel Beckett (1906-1989) författare och dramatiker belönades med Nobelpriset 1969 "för en diktning som i nya former för roman och drama ur nutidsmänniskans blottställdhet hämtar sin konstnärliga resning". Han föddes i Dublin, studerade i Paris där han bosatte sig och gick över till att skriva på franska. Beckett skrev bland annat romantrilogin Molloy, men det var genom sina dramer han blev världsberömd och främst med det provokativa och humoristiska I väntan på Godot. I en värld utan hopp fortsätter människan att söka och vänta. Frimärket visar en scen ur Dramatens uppsättning från 1966 med Ernst-Hugo Järegård och Jan-Olof Strandberg.
George Bernard Shaw (1856-1950) dramatiker, litteratur- och musikkritiker, fick Nobelpriset 1925 "för sitt av både idealitet och humanitet uppburna författarskap, vars friska satir ofta med sig förenar en egenartad poetisk skönhet". Shaw gjorde sig känd som socialist och fritänkare. Socialt patos bär fram skådespel som Änklingar, Mrs Warrens yrke och förvandlingskomedin Pygmalion. Som musikalen My Fair Lady blev den en världssuccé. På frimärket syns programbladet till My Fair Lady på Oscars i Stockholm 1977 med Jarl Kulle och Anna Sundqvist i huvudrollerna. 
 
Förlagorna har gjorts av Gustav Malmfors med foton som underlag och Lars Sjööblom har stått för gravyren. Frimärkena trycks i en kombination av en färg ståltryck och fyrfärgsoffset. De ges ut i häfte och har fyra motiv. Valören är tio kronor för 1:a klass Utrikes brev.

1/10 Rock 54-04
För femtio år sedan etablerade sig rocken som en ungdomskultur. Det började i USA med rock'n roll och ur denna har olika musikstilar vuxit fram. Ett frimärksblock visar sju av rockens stora namn i Sverige tillsammans med Elvis Presley, genrens främsta stjärna som inspirerat många senare artister.
Klassisk rock'n roll brukar den musik kallas som spelades in i USA 1954-1957 av bland andra Bill Haley, Chuck Berry och Elvis Presley. Elvis slog igenom lokalt i hemstaden Memphis 1954 med låten That's All Right. 1956 kom hans stora genombrott med låtar som Heartbreak Hotel, Don't Be Cruel och Hound Dog. All Shook Up, Teddy Bear och Jailhouse Rock är andra rockklassiker. 
I Sverige följde rocken i stort utvecklingen i USA och England och under årens lopp har många svenskar fört rocken vidare.
Eva Dahlgren, sångerska och poet, etablerade sig på 1980-talet som nyskapare av svensk rock med självutlämnande texter som berör och etsar sig fast. Album som Ung och stolt, Ängeln i rummet, En blekt blondins hjärta och Lai lai har blivit älskade av en stor publik.
Pugh Rogefeldt var först med att göra rock på svenska. 1969 kom LP:n
Ja, dä ä dä! med lekfull, rolig och provokativ rock. Här kommer natten, Små lätta moln, Hog Farm och Surabaya Johnny är några av hans hits. Pugh är fortfarande aktiv på rockscenen.
De övriga rockartisterna presenteras vid frimärksutgivningen 1 oktober.
 
Förlagan till frimärksutgåvan Rock 54-04 är skapad av Gustav Malmfors efter foton. De trycks i en kombination av ståltryck och fyrfärgsoffset. Antal frimärken och valör är ej fastställt.


11/11 Jul 2004 - Björn Bergs tomtar
Tomtar kan ha många skepnader. Humoristiska tomtar får vi se på årets frimärken för inrikes julpost. De knäar under tomtesäcken, kommunicerar med mobil, postar brev, åker spark och hämtar julgran. Tomtarnas upphovsman är Björn Berg, som bland annat illustrerat Emil i Lönneberga och Alf Henrikssons böcker. Hans underfundiga tomteteckningar är skapade speciellt för årets julfrimärken.
Förlagorna är teckningar av Björn Berg. Gustav Malmfors har stått för typografin. Frimärkena trycks i fyrfärgs- offset. Fyra motiv ges ut i ett häfte med tio självhäftande frimärken. Ett motiv ges ut som frimärke med vanlig gummering i rulle med 100 frimärken. Frimärkena är avsedda för Inrikes julpost. 

11/11 Jul 2004 - Vinterfåglar
Fyra fåglar som stannar kvar i vårt land året om och lyser upp vår vinter blir motiv på frimärkena för utrikes julpost.
Domherren (Pyrrhula pyrrhula) känner de flesta till utseendet, röd buk hos hannen, svart hjässa.
Talgoxen (Parus major) med sin gula buk ser vi ofta vid våra fågelbord.
Tallbit (Pinicola enucleator) visar sig ofta orädd när den hoppar på marken eller klänger i träd. Den uppträder vintertid i flock. Hannen är röd och honan gulbrun i fjädrarna. 
Gulsparven (Emberiza citrinella) håller om vintern till i flockar ute på fält. Den är gul på huvud och buk.
Förlagorna till frimärkena Jul 2004 - Vinterfåglar är foton av Tero Niemi. Gustav Malmfors står för typografin. Frimärkena trycks i fyrfärgs- offset. De har fyra motiv och ges ut  i häfte med tio frimärken för Utrikes julpost.


TILL SIDANS TOPP