Svenska frimärkshäftet fyller 100 år

Pressmeddelande från Posten - inlagt här 040408

De första frimärkshäftena från år 1904 innehöll blad med frimärken som revs ur ark och klamrades fast för hand i omslaget. Frimärkshäftet Världsarvet Falun, utgivet den 26 mars i år, är maskintillverkat efter formgivning av konstnären Jordi Arkö. Omslagets faluröda motiv kompletterar de fyra färgstarka frimärksmotiven.

På annandag påsk den 12 april 2004 fyller det svenska frimärkshäftet 100 år. Posten introducerade häftet år 1904 som en praktisk förpackning att ha i västfickan eller plånboken, så att frimärkena inte skulle ligga lösa och bli smutsiga. Intresset var i början svalt, men i dag utgör frimärken i häften ungefär hälften av alla frimärken vi använder. De första häftena innehöll 30 frimärken med Oscar II:s bild, gröna 5-öres för brevkort eller röda 10-öres för brev. De tillverkades för hand av Bagges sedeltryckeri, som också tryckte frimärkena och häftesomslagen. Det svala mottagandet hänger kanske ihop med att man fick betala 5 öre extra för häftet. När tillägget slopats år 1913 tog försäljningen fart. Sedan år 1920 trycker Posten de svenska frimärkena i eget frimärkstryckeri, där också häftena tillverkas. År 1940 kom de första maskintillverkade häftena. Svenska Posten har satsat på att utveckla frimärkshäftets form mer än kanske något annat land. En komposition av flera färgstarka frimärksmotiv i ett harmonierande omslag har blivit en svensk specialitet. Sedan år 2000 har vi självhäftande frimärken i Sverige. Dessa levereras i plana häften med en perforering så att man själv kan vika dem till plånboksformat. Parallellt med självhäftande frimärken, idag de ojämförligt mest sålda, finns även fukthäftande frimärken med vanligt klister i häften. Många, i synnerhet filatelister och miljövänner, föredrar dessa.