Landstinget www.värnamo.nu © Finnveden Information AB     Här finns vår systersida www.skillingaryd.nu

Så gick det i vårdvalet –
enligt Raymond Pettersson (C)

Inlagt fredag 5 mars 2010

Raymond Pettersson (C) har en annan syn på dagens rapport av vårdvalet än vad Carina Ödebrink (S) hävdar.

Raymond noterar att Vaggeryds och Värnamo kommuner har tappat 374 medborgare i vårdvalet till andra vårdgivare. I Vaggeryds kommun har en överströmning skett till Skillingaryds vårdcentral.

Stabilt underlag
– I Värnamo kommun får alla fem vårdcentraler ett stabilt patientunderlag efter vårdvalet. Nu garanteras servicen för landsbygden genom att specialistläkarna etablerar sig i Forsheda och att Rydaholms vårdcentral har kvar ett stabilt patientunderlag, säger Raymond.

78 procent
I Jönköpings län har 78 procent av patienterna valt en landstingsdriven vårdcentral och 22 procent en privat.

Äntligen konkurrens
– Detta är en mycket kraftig ökning jämfört med tidigare och vi får äntligen en konkurrens inom primärvården. Vårdvalet har förskjutit makten från politiken till medborgaren säger landstingspolitiker Raymond Pettersson.

Här finns resultatet av vårdvalet (pdf)

Så gick det i vårdvalet –
enligt Carina Ödebrink (S)
Inlagt fredag 5 mars 2010

– Det är en stark tillströmning till de offentligt drivna vårdcentralerna i Värnamo, vilket visar att det finns ett starkt förtroende hos invånarna för landstingets verksamhet. De nya privata enheterna tappar stort, Apladalens vårdcentral hamnar på ett lågt befolkningsunderlag som kan göra det svårt att uppfylla regelbokens krav, säger Carina ödebrink (S) från Vaggeryd.

Det är i dag som resultatet av vårdvalet presenterats.
– Det visar på ett starkt förtroende för den offentligt landstingsdrivna vården inom Jönköpings län. 78 procent har valt en landstingsdriven vårdcentral. Vår uppfattning är att länsinvånarna är nöjda med sin primärvård. Vi ser det här som en tydlig signal att vården inte ska bli en marknad, säger Carina Ödebrink.

Var femte
20 procent av länsinvånarna har valt en annan vårdcentral än den förtryckta på vårdvalsblanketten. Utifrån resultatet har en överströmning skett från de privata vårdenheterna till de landstingsdrivna vårdcentralerna. Det märks på flera håll i länet. Exempelvis Mullsjö där många aktivt valt vårdcentralen. Samma sak gäller även Sävsjö och Värnamo där vi ser en klar trend att man valt den landstingsdrivna vårdcentralen.

Aktivt val
– Det här tyder på att invånaren har gjort ett aktivt val tillbaka till den vårdcentral man haft sedan tidigare. Utifrån uppdraget att bedriva en primärvård med hög kvalitet och med bred kompetens måste det finnas ett befolkningsunderlag för vårdcentralen. Med nuvarande resultat ser vi Socialdemokrater att flera av de nya privata enheterna kommer att få svårt att klara sig, säger Carina Ödebrink.




Vårdens kvalitet viktigast
enligt medborgarpanelen
Pressinformation, inlagt i redigerat skick onsdag 3 mars 2010

Många i Landstingets medborgarpanel tycker att det är viktigt att länets sjukhus som det i Värnamo specialiserar sig inom olika områden, även om det betyder att man ibland får resa längre för att få vård.

Samtidigt lägger många stor vikt vid att vården finns på nära håll, visar medborgarpanelens sjunde omgång som handlade om budget och prioriteringar.
– Det finns ju en kluvenhet i den här frågan, både kvalitet och tillgänglighet är betydelsefulla frågor. Men medborgarenkäten ger ändå en fingervisning om att det är vårdens kvalitet som kommer i första hand för patienterna. Rätt vård är ännu viktigare än närheten, säger Stig-Arne Tengmer, FP, ordförande i Landstingets allmänpolitiska utskott.

Journaler en framtidsfråga
En annan framtidsfråga gäller patientjournaler. Här tycker över 80 procent att läkare ska kunna ta del av patientjournalen oavsett var i landet man söker vård.
– Det är en självklarhet för de flesta. Journalen är inte bara viktig för professionen utan också för patienten, säger Stig-Arne Tengmer.

Pratar gärna livsstil
Av panelresultaten framgår att många gärna svarar på frågor kring den egna livsstilen i samband med att man besöker vården, exempelvis matvanor, alkoholvanor och motionsvanor. De vill också att Landstinget satsar ännu mer på rökavvänjning, motion på recept och andra typer av stöd till länsborna för att ändra levnadsvanor.

Patienterna uppskattar
– Enligt den rullande befolkningsenkäten Vårdbarometern 2008 är 90 procent av rikets befolkning positiva till att vårdgivare tar upp livsstilsfrågor, och det är glädjande att vi ser liknande tendenser här, säger Landstingets folkhälsodirektör Marianne Tollin. Tidigare har vårdpersonalen upplevt att det varit svårt att prata om livsstilsfrågor, inte minst alkohol. Men man har blivit bättre på att ta upp de här sakerna och det är något som patienterna uppskattar.

Kortare väntetider en hjärtefråga
Den sjunde panelen innehöll totalt 19 frågor om budget och prioriteringar. Tillgänglighet och kortare väntetider var tydliga hjärtefrågor för paneldeltagarna. Majoriteten tycker att det är mycket viktigt att snabbt komma fram till vården på telefon (73 procent) och att väntetiderna vid länets akutmottagningar måste bli kortare. Det stora flertalet sätter också högt värde på att få information i väntrummen om eventuella förseningar och väntetider. Detsamma gäller information om läkemedel och eventuella biverkningar.

  Hela undersökningen finns här som pdf



Patienter har förtroende för läkare
Pressinformation, inlagt i redigerat skick torsdag 18 februari 2010

Läkarna på vårdcentralerna i Värnamo och länet som helhet är överlag bra på att lyssna till vad patienten har att säga. De är också bra på att informera patienter om de läkemedel som ordineras.
Det tycker de allra flesta av de cirka 6.000 länsbor som beskrivit sina upplevelser vid läkarbesök i den nationella patientenkäten.

– Det är mycket viktigt för oss att få veta vad patienterna tycker. Den nationella patientenkäten mäter personliga upplevelser av enskilda besök på specifika vårdcentraler och genomförs samtidigt i hela landet, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Dessutom får varje vårdcentral möjlighet att jämföra sina resultat med andra, vilket ger både bekräftelse och idéer till utveckling, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr och tackar alla som har svarat på enkäten.

Många vill rekommendera
90 procent kan tänka sig att helt eller delvis rekommendera den vårdcentral de besökt till andra. Förtroende för läkaren, respektfullt bemötande och tydlig information om bland annat behandlingar och provsvar är positiva omdömen från länsborna, liksom acceptabla väntetider. Men, få upplever att de fick någon förklaring till att ett besök blivit försenat. Läkarna kan också bli betydligt bättre på att uppmärksamma patienterna på eventuella varningssignaler och biverkningar kopplade till sjukdomar och läkemedel.

Förtroendet glädjande
– Det är särskilt glädjande att vi får bra resultat på ett så viktigt område som invånarnas förtroende. Kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter verkar också fungera väldigt bra överlag. Samtidigt ser vi att det finns många områden där vi kan bli mycket bättre. Nu vidtar arbete med att gå igenom resultatet och planera det fortsatta förbättringsarbetet, säger Agneta Jansmyr.

62 procent svarade
Den nationella patientenkäten genomförs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och skickades under hösten 2009 till cirka 165.000 patienter i 19 landsting. I Jönköpings län fick cirka 6.000 patienter en enkät med posten. Av dessa svarade 62 procent. Enkäten innehöll ett 60-tal frågor om patientens upplevelser i samband med besöket på vårdcentralen.

I nivå med riksgenomsnittet
Resultaten redovisas i åtta indikatorer; Helhetsintryck, Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Förtroende, Upplevd nytta och Rekommendera (om patienten kan tänka sig att rekommendera vårdcentralen till någon annan). För varje indikator anges den patientupplevda kvaliteten, ett värde mellan 0 och 100 där 100 är bästa möjliga resultat. Sett till indikatorerna ligger Landstingets i nivå med riksgenomsnittet och resultatet stämmer i stort överens med resultatet i befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2008, där många liknande frågor ingår. Men det finns skillnader mellan olika vårdcentraler. Den allra största skillnaden, både i Jönköpings län och i riket, gäller möjligheten att få träffa samma läkare på sin vårdcentral. Något som också var tydligt i Vårdbarometern 2008.

Förbättra oss
– Här vet vi sedan tidigare att vi måste förbättra oss och i vårdval ska fast läkarkontakt erbjudas. I vårdval väljer invånarna sin vårdcentral och då är det viktigt att patienterna får möjligheten att jämföra vårdcentraler med varandra. Efter hand ska varje vårdcentral redovisa resultaten från patientenkäten och hur man arbetar för att förbättra vården, säger Agneta Jansmyr.



Nästan tolv miljoner i överskott
Pressmeddelande från landstinget – inlagt i redigerat skick onsdag 17 februari 2010

För tredje året i rad presenterar Värnamo sjukvårdsområde positiva resultat och redovisar ett budgetöverskott på +11,6 miljoner kronor för 2009.

– 2009 kan summeras som ett år där sjukvårdsområdet har lyckats förbättra tillgängligheten och patientsäkerheten och behållit en ekonomi i balans, säger Ann-Christine Johansson, sjukvårdsdirektör.

Tillgänglighet
– Landstinget har hög telefontillgänglighet till primärvården och ligger bland de bästa vad gäller tillgänglighet till både nybesök och behandling inom specialistvården. Värnamo sjukvårdsområde klarar i stort sett vårdgarantin trots att antalet remisser ökat kraftigt inom vissa områden. För att patienterna lättare ska komma i kontakt med sjukvården har också e-tjänsten Mina vårdkontakter införts, noteras.

Köerna...
Antal patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/åtgärd är per 31 december 2009 36 stycken. 30 av dessa är obesitaspatienter (fetmaoperation) i den länsgemensamma kön. Landstinget har en plan för utbyggnad av kapaciteten inom länet. Köerna till operationer inom flera områden har efter aktivt arbete försvunnit.

Ögon
Ett exempel på bättre tillgänglighet är ögonmottagningen som under 2009 halverat sin kötid till undersökning. De patienter som måste opereras får vänta i fem till sex veckor, vilket är en kort väntetid för ögonoperationer jämfört med övriga landet. Mottagningen genomför mellan 1.200–1.400 operationer per år.
– Det är speciellt glädjande att vi lyckats korta köerna, producera mer vård och samtidigt bibehålla en hög kvalitet, fortsätter Ann-Christine Johansson.

Patientfokus
Under 2009 har vården förbättrats för patienter inom en rad områden:
Mätningar visar att sjukhuset har mycket få vårdrelaterade infektioner, 5,2 procent vilket är ett av de bästa resultaten i landet.
Kirurg- och ortopedavdelningarna har byggts om till mer ändamålsenliga lokaler, bland annat har alla så kallade 4-salar tagits bort och fler enkelrum byggts. Ombyggnationen fortsätter på geriatriska rehabiliteringskliniken.
För att patienternas syn ska tas tillvara ingår två patienter och två representanter för PRO tillsammans med medarbetare från sjukvårdsområdet i arbetsgruppen för patientsäkerhet.

Sjukfrånvaro
Friska och välmående medarbetare är en förutsättning för att nå bra resultat. Hälso- och friskvårdsarbete samt riktade insatser för identifierade riskgrupper har bidragit till att ytterligare minska en redan en låg sjukfrånvaro (3,1 procent) och rejält minska långtidssjukfrånvaron (- 22,4 procent).
I friskvårdskampanjen ”Jobbing” blev Värnamo sjukvårdsområde för andra året i rad vinnare i Sverige på att motionera, år 2007 var Värnamo bäst i södra Sverige.
Med syfte att främja hälsa hos medarbetarna genomfördes Landstingsyran för första gången i sjukvårdsområdet. Ett sex km långt motionslopp för medarbetarna i sjukvårdsområdet med 550 deltagare.

Ekonomi i balans
Sjukvårdsområdet redovisar ett budgetöverskott på + 11,6 miljoner kronor. Den huvudsakliga förklaringen till budgetöverskottet 2009 är en ökning av intäkterna (+ 9,6 mkr) avseende såld vård, stimulansmedel och övriga bidrag samt erhållen tilläggsbudget i slutet av året om två miljoner kronor (tillgänglighet). Även en mycket stor kostnadsmedvetenhet har bidragit till resultatet.

Engagerade medarbetare
–Vårt goda resultat är summan av bra arbete av alla engagerade medarbetare, säger Ann-Christine Johansson, men poängterar att förbättringsarbete och effektiviseringar måste fortsätta även under 2010.


Dags att välja vårdcentral
Inlagt onsdag 10/2 2010

– Nu är det kvaliteten som avgör!
Det säger landstingspolitikern Esse Petersson (FP) från Fryele om det val som just nu genomförs i hela länet. Det är inte landstingsvalet i höst som tjuvstartat utan ett för många kanske mer nära val: att välja vårdcentral.

De här dagarna har de flesta länsbor fått hem broschyrer och blanketter om att välja vårdcentral. Frågorna hopar sig också, inte minst för dem som tycker att det närbelägna vårcentralen som är angiven på broschyren inte är den mest naturliga.
– Det är som regel den närmaste vårdcentralen som är angiven men i en stad kan det vara många gränsfall. Nu handlar det om att välja, att låta kvaliteten avgöra. Priset är detsamma men man kan välja vårdcentral i dag, säger Esse Petersson.

Tusentals väljer
Valet ska göras före 1 mars och hittills har cirka 8.000 länsbor skickat in svarsblanketten men det kommer in tusentals svarsbrev till landsting dagligen.

Charmturné
Den politiska majoriteten i landstinget är de här dagarna ute på charmturné i länet för att berätta för media om vårdcentralsvalet. I dag var det pressinformation på Kafferepet i Värnamo. Förutom Esse deltog Rune Backlund (KD) Visingsö, Peranders Johansson (M) Smålandsstenar och Mia Frisk (KD) Tenhult.

Kan välja senare
Den som inte väljer nu får den vårdcentral som står angiven på det brev man fått. Men även om man inte väljer kan man göra ett val senare. Man kan också byta till en annan vårcentral längre fram, typ om man inte nöjd med det första valet. Loppet är alltså inte kört om man inte väljer alls nu eller vill göra ett annat val längre fram.

Per Bunnstad

Peranders Johansson (M), Mia Frisk (KD), Rune Backlund (C) och Esse Pettersson (FP) är på de borgerligas charmturné
Rune Backlund (C) och Esse Petersson (FP) hoppas att länsborna nu väljer vårdcentral.


Fick 224 miljoner över
Pressinformation från landstinget – inlagt tisdag 9 februari 2010

Utvecklingen på finansmarknad bidrog till bättre resultat än budget. Det visar Landstingets bokslut för 2009.
Det positiva resultatet på 234 miljoner kronor kan jämföras med 17 miljoner kronor 2008.

För att nå Landstingets finansiella mål för god hushållning krävs ett överskott per år på cirka 150 miljoner kronor.
Det garanterar att verksamhet och investeringar finansieras med egna medel utan skattehöjning, samt pengar till pensionsutbetalningar.
Överskottet för 2009 har påverkats positivt av utvecklingen på kapitalmarknaden vilket inneburit att de nedskrivningar av aktier som gjorts 2008 nu har kunnat återföras.

Lägre omsättning
Verksamheten omsatte 8,4 miljarder vilket var drygt 70 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Även om verksamhetens resultat för 2010 inte redovisas i sin helhet förrän i kommande årsredovisning, säger ekonomidirektör Stefan Schoultz att Landstinget har en bra verksamhet till låga kostnader.
– Ett tydligt bevis på det är att Landstinget ligger på andra plats i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, samtidigt som kostnaderna per invånare är lägre än riksgenomsnittet.
– Våra engagerade medarbetare och det aktiva arbetet i verksamheterna med att utveckla verksamheten och att hålla budget, har en stor del i positiva resultatet, framhåller Stefan Schoultz.

Positiv utveckling
Under 2009 har verksamheten fortsatt att utvecklas i positiv riktning:
• Tillgängligheten till vården har förbättrats kraftigt. Aldrig tidigare har så få länsinvånare väntat på besök och operation.
• Hjärtsjukvård, cancervård och fetmakirurgi har tillförts mer resurser.
• En omfattande vaccinering mot den nya influensan har genomförts.
• Folktandvården har infört frisktandvård.
• Investeringar i ett nytt telefonisystem har gjort det mycket lättare att komma fram i
telefon till vårdcentralerna.

Till nytta för medborgarna
– Vi är naturligtvis väldigt nöjda både med det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet, framförallt för medborgarnas skull, säger landstingsrådet Peranders Johansson, Moderaterna. Det är de som har nytta av att Landstinget redovisar en bra verksamhet till låga kostnader.

Tuffare framöver
– De närmaste åren blir dock besvärligare, fortsätter han. Lågkonjunkturen innebär låg tillväxt av skatteintäkter. Staten har gett landstingen tillfälliga konjunkturstöd 2010. Något sådant har inte utlovats för 2011. Verksamhetens nettokostnad har 2009 ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. Det måste vi komma till rätta med för att undvika neddragningar eller skattehöjningar.

Förbättringar
– För de närmaste åren finns inte utrymme för att tillföra mer resurser men jag är övertygad om att vi kan tillgodose nya behov med effektiviseringar, omdisponeringar och ett fortsatt starkt fokus på förbättringsarbete, säger Peranders Johansson.

Fotnot: Landstingets årsredovisning presenteras för landstingsstyrelsen 27 april 2010.



Anställd vid sjukhuset avstängd
– är misstänkt för barnpornografibrott
Inlagt måndag 8 februari 2010

En man som jobbar på sjukhuset i Värnamo misstänks för barnpornografibrott och han är sedan i torsdags avstängd från jobbet. Ett dataminne med barnporrbilder hittades på hans arbetsplats och då gjorde landstinget en polisanmälan.

I ett pressmeddelande från landstinget berättas att mannen är avstängd med lön under tiden polisen utreder om den anställde begått ett brott.

Flera skäl
– Den anställde arbetar inte med patienter. Skälen till avstängningen är flera. Dels vill vi underlätta den fortsatta polisutredningen, dels är det av hänsyn till både den anställde och dennes närmaste kolleger, säger personalchef Lars-Håkan Andersson.

Inte surfat på jobbet
Sjukvårdsledningens interna undersökning tyder inte på att den anställde på sin arbetsplats varit inne på sidor som är otillåtna enligt landstingets internetpolicy.

Tragiskt
– Det är naturligtvis djupt olyckligt och tragiskt när sådant här händer, säger sjukvårdsdirektör Ann-Christine Johansson.
– Vi avvaktar polisutredningen innan vi uttalar oss ytterligare om fallet.