Oskar Karlsson www.skillingaryd.nu Till startsidan för personer

Tofterydssnickare har fiolbygge till hobby
Ur ”Från klyvsåg till robotar” av Erik Nykvist, 1988
Artikel ur Smålands Folkblad 2 oktober 1947 (signaturen E.N. står för Erik Nykvist). Texten redigerad här (mellanrubriker inlagda)

Oskar Karlsson är dyrkare av gamla spelmanslåtar och har, långt innan han började bygga fioler, spelat på detta instrument och då särskilt folklåtar. Han tyckte dock, att den fiol han hade, var alldeles för dålig och beslöt att själv försöka förfärdiga en bättre, och då han i en tidning fick se en annons om en bok för fiolbyggare, blev beslutet verklighet. Sedan dess har snickare Oskar Karlsson, Fridhem, Torp, i Tofteryds socken hunnit med att på lediga stunder förfärdiga inte mindre än fyra fioler, och lock och botten är färdiga för den femte. Karlsson har själv modellerat några av sina fioler, men i stort har han följt Stradivarius modell.

– För att kunna bygga en god fiol måste man vara mycket noggrann vid valet av trä, berättar hr Karlsson för SF. Locket, som är den viktigaste detaljen på hela fiolen, skall vara av tätvuxen gran. Årsringarna bör ej vara över 1 mm. Virkets ålder torde ej ha så stor betydelse för fiolens kvalité, men det bör vara absolut torrt. Träslaget till bottenstycket är i allmänhet lönn, men det går även att använda bok och björk. Botten är nog i allmänhet av ett stycke, men den kan också göras av två hoplimmade stycken. Limningen har ej någon inverkan på ljudet. Den bästa violinen i världen har botten gjord av två delar.

Använder specialverktyg
Det är ganska svårt att få fram den rätta tjockleken i de tunna och välvda skivorna i lock och botten, och för detta ändamål har hr Karlsson gjort ett specialverktyg, som ger utslag på hur tjockt träet är.
– Trävalet är emellertid inte ensamt avgörande för fiolens kvalitét, fortsätter hr Karlsson. Det fordras ett omsorgsfullt arbete, om fiolen skall bli bra, och så har vi lackeringen, som betyder mer än de flesta. Många heta debatter har sysslat med frågan och lackeringens betydelse för en fiols ljud och klang. Fiolbyggandet är inget arbete för brådskande och jäktande människor. Det måste tagas försiktigt och varligt.

Ännu bättre...
– När man har fått en fiol färdig, så är är man genast på det klara med att man vill göra något ännu bättre och så sätter man igång med en ny. Och ändå är fiolen ett fulländat instrument, säger hr Karlsson. Man experimenterar med olika former, men kommer likväl alltid tillbaka till den gängse typen och det gäller ”bara” att kunna få den riktigt klangen.
De gamla mästarna Stradivarius, Guaneri och fransmannen Paul Kaul uppfyller hr Karlsson med beundran. Stradivarius fick på sin höjd en hundralapp för sina fioler, men nu kostar de 150.000-200.000 kronor. Jag tror emellertid inte, att ens de lyckades perfekt med alla sina instrument tillägger han dock - väl vetande att material och form kan ge även nyckfulla utslag.

Från Malmbäck
Hr Karlsson visar oss också en gammal, hemmagjord fiol från Malmbäck, där man förr hade en fiolbyggare, som hette Spets. Fiolen är illa åtgången, men duger alltjämt att spelas på, och innan vi lämnar vår nyförvärvade vän fiolbyggaren bevisar han det genom att låta oss höra några gamla spelmanslåtar från smålandsbygden.

Erik Nykvist