I en ny doktorsavhandling i specialpedagogik har Gunvie Möllås från Taglarp i Vaggeryd studerat villkor och förutsättningar för gymnasieelevers möjlighet att lyckas med sin utbildning.

Gunvie Möllås har undersökt hur skolan organiserar sin verksamhet och hur eleverna själva upplever och förstår sin studiesituation. Avhandlingen heter ”Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Många frågor
I skolans vardag möts, samtalar och handlar elever, lärare och övrig skolpersonal i många olika sammanhang. Vilken betydelse har samspelet och kommunikation som förs med och om elever? Hur förstår eleverna själva sin delaktighet, kommunikationen och sitt lärande?

Vid två skolor
Forskningsarbetet har skett vid två gymnasieskolor under drygt tre år och Gunvie Möllås har följt elva elever från det att de avslutade grundskolan fram till studenten.

Delaktighet
Resultatet visar på gymnasieskolans komplexitet där formella sammanhang som till exempel elevvårdsteamsmöten och klasskonferenser har en begränsad betydelse för hur eleverna lyckas med sina studier. För elever som når framgång trots en komplicerad skolgång och livssituation i övrigt är kompisgemenskap betydelsefull, men framför allt framstår delaktigheten i den egna lärandeprocessen som en avgörande faktor. Detta ställer krav på kontinuerliga samtal och uppföljningar där undervisande lärare och inte minst klassföreståndare/mentor intar en central roll.

Bli diskussion...
– Jag hoppas att avhandlingens resultat ska väcka intresse och diskussioner på olika nivåer. Det gäller alla som är verksamma i gymnasieskolans vardag, men också i grundskolan som försörjer gymnasieskolan med nya elever. Resultatet borde också vara intressant för beslutsfattare och tjänstemän som ska hantera gymnasieskolans framtida utveckling, inte minst med tanke på den förestående reformen, säger Gunvie Möllås.

I kommunen sedan 1978
Gunvie Möllås är född 1957 och uppvuxen i Aneby. Hon är utbildad mellanstadielärare, specialpedagog och har en fil.mag. i pedagogik. Sedan 1978 har hon varit verksam i Vaggeryds kommun och är numera anställd som universitetsadjunkt vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping, där forskarutbildningen påbörjades hösten 2003. Sedan dess har hon under tre och ett halvt år varit projektanställd vid Göteborgs universitet.

Handledare
Professor Ann Ahlberg, Göteborgs universitet och professor Claes Nilholm, Högskolan för Lärande och Kommunikation har varit handledare. Fakultetsopponent har varit professor Reidun Tangen, Oslo universitet.

Läs gärna hela avhandlingen på DiVA