För precis 25 år sedan öppnade sig en ny värld för Gunnar Magnusson. Den då 48-årige skillingarydsbon visste knappt hur de två döttrarna såg ut. Men tack vare en ny metod för ögonoperation fick han synen åter. I dag är denna form av operation vardagligt, men den gången var det något av en sensation.

Nio år gammal höll Gunnar och ett par kamrater på att leka med en tändhatt. Leken blev och allvar tändhatten brände av. Gunnars vänstra öga skadades svårt:
– Jag miste nästan synen helt och inflammationen spred sig också till det andra ögat, säger Gunnar om händelsen för drygt 60 år sedan.
Operationer hjälpte inte, men Gunnar hade viss syn. Han klarade sitt arbete på Strömslunds Snickerifabrik och han började jobba på biblioteket. Det var 1937 som han var med om att starta NTO:s bibliotek. Senare blev det mer och mer böcker, såväl att låna ut som läsa själv.
– Det gick bra, men med årens lopp tappade jag mer och mer av synen, säger Gunnar.
Han lyckades läsa men snart bara rubrikerna och senare inte ens de. Hustru Inga vågade knappast släppa ut sin make i trafiken. Han kunde se skillnaden mellan gata och trottoar, mer var det inte.

Du blir blind
– En professor sa att jag skulle bli helt blind och jag hade börjat ställa in mig på det.
Böcker var inte längre att tänka på och inte heller ett annat intresse, frimärken.
Operation ansågs otänkbart. Det fanns inget som skulle hjälpa. Vetenskapen hade inte nått så långt i början av 1960-talet.
Gunnar ville fortsätta jobba, men till sist gick det inte. Läkarna sa stopp och Gunnar fick invaliditetsintyg. I december 1964 fick han gå hem, och som han trodde aldrig mer kunna återvända till ett arbete.
Framsteg
Men tekniken gick framåt. Så småningom yppade sig möjligheten till en operation. Man hade börjat operera under mikroskop och det var en helt ny teknik. Gunnar blev en av de första som genomgick denna form av ögonoperation. Han hade fått grå starr och nu var frågan om en operation skulle göra honom seende igen.
Det var docent Ingvar Anjou vid lasarettet i Jönköping som opererade Gunnar. En av assistenterna då var Sigvard Runesson som numera är läkare i Värnamo. De ses en gång om året när Gunnar gör återbesök.

Operationen
Men nu vandrar vi 25 år tillbaka i tiden. Docent Ingvar Anjou opererade i 1.5 timme. Efteråt förklarade han att det var en komplicerad operation genom att det fanns sammanväxningar inuti ögat. Mikroskop användes och operationen lyckades. Näthinnan var nämligen oskadad, en förutsättning för att synen skulle komma åter.
Gunnar fick ha bandage i någon dag och så skedde det historiska: han fick träffa hustru Inga - som han i detalj visste hur hon såg ut. Men framför allt fick han se sina döttrar. Det hade han knappast gjort tidigare. Det var två underbara tjejer på 11 och 13 år som kunde krama om sin far.
– I dag är den här sortens operationer rutin, men då var det annorlunda. Jag visste inte om man skulle lyckas eller inte, men efter ett par dar fick jag synen åter, säger Gunnar.

En ny värld
Det var som om en ny värld uppenbarade sig. Plötsligt kunde han urskilja färger igen och allt var inte längre en grå dimma. Undan för undan blev synen bättre. Visst fick han använda glasögon och visst var synen fortfarande dålig. Men nu kunde ha se.
Snart kunde han återuppta tidigare intressen som att läsa och samla frimärken. Det blev också aktuellt att börja arbeta. I början av 1970-talet var han med om att ställa biblioteket i Skillingehus i ordning och efter en AMS-kurs började han också jobba där. Även hustrun Inga har i många år arbetat på biblioteket.

Kulturpris
Fortfarande har Gunnar Magnusson synen i behåll. Visst har den försämrats något - med ålderns rätt - men han klarar allt han önskar. Han samlar frimärken, trimorienterar, läser, jobbar i trädgården... För sitt kulturarbete inom biblioteksrörelsen tilldelades han för övrigt 1986 kommunens kulturstipendium.
Den där höstdagen för 25 år sedan var betydelsefull. Den förändrade livet och det på ett positivt sätt.

Per Bunnstad