Per Bunnstad www.skillingaryd.nu Till startsidan för personer

Minnen från kaféer och restauranger (inlagt 10 nov 2006)

Kulturpristagare 1995 ()

 Vitsippepriset 2008 (5 maj 2008)

Fick vitsippepriset 2008
Inlagt 5/5 2008
Kristdemokraternas ordförande Stefan Ottosson delade ut priset till Per Bunnstad. Foto: Lars Kinderbäck

I kväll var det presskonferens med kristdemokraterna i sessionssalen i Skillingehus.

Undertecknad var kallad och var beredd med kamera och block för att föreviga allt. Men det blev inte riktigt som tänkt; ingen pristagare verkade dyka upp och plötsligt berättade kristdemokraternas ordförande Stefan Ottosson vem pristagaren var; det blev en chockartad upplevelse när det var undertecknad som hade utsetts till årets mottagare av vitsippepriset. Sällan eller aldrig har nog en journalist tappat hakan.
– Och skriver du inte själv så skriver vi åt dig, var en av kommentarerna i salen.
Så, trots att det bär emot, får jag skriva det här själv för annars vet man aldrig vad kristdemokraterna hittar på. Motiveringen för priset var det arbete som framför allt görs med denna sida, Skillingaryd.Nu.
Ett stort tack, och jag har inte riktigt hämtat mig ännu.
Dessutom ett stort tack till familjen som ”plågas” av att jag sällan är mer än en meter från datorn.

Per Bunnstad

 

Minnen från restauranger och kaféer
Inlagt 10 nov 2006
Som tioåring kom jag till Skillingaryd 1962.
Som grabb i den åldern blev det nog inga kafébesök men väl lite senare. Jag var ingen trogen kafégäst men en och annan gång ramlade man in på något av fiken.


Det handlade nog främst om Carles men en eller annan gång även Jonssons och Dohrnérs. Skråen, alltså Centralkonditoriet, besökte jag dock mer sällan.
Tyvärr är mina kaféminnen inte särskilt omfattande. Fast när jag sommarjobbade på Värnamo Nyheter 1972 blev det extra mycket kaffe. VN hade redaktionen i ett av rummen på Carles, andravåningen. När man blev kaffesugen tog man bara koppen med sig, öppnade dörren och gick ut i trapphuset där det fanns kaffe och flera bord där det satt gäster. Det var kanske där som det alltför myckna kaffedrickandet tog ordentlig fart.

På Heden
Besöken i köpingens restauranger blev sällsynta. På 60–talet minns jag dock mycket väl Heden på Storgatan. Där hade jag min tolvårsfest och det var något speciellt att man på den tiden i så unga år hade en fest på restaurang.

Turisthotellet
Turisthotellet på Storgatan hade nog främst servering för bjudningar. Själv var jag där åtminstone en gång på någon släktings större högtidsdag.
Min svärmor har faktiskt jobbat där ett mycket kort tag.
På disko
Saturnuskällaren minns jag lite särskilt men kanske inte så mycket för besök på dagtid utan på kvällar. Fast på senare år även en och annan gång en pizza med familjen.

Saturnus a go go
Kring 1966–67 fanns det under en eller ett par säsonger ”Saturnus a go go”, Det var några killar i Skillingaryd som arrangerade och det var disko till musik av Tages och andra orkestrar. Kanske fick 100 personer plats och det var mycket gemytligt. Själv minns jag de goda hamburgare som serverades där och som nog aldrig blir så goda igen. Här kan dagens alla hamburgerställen gå och slänga sig i väggen.
Sedan när det var slut vandrade man hemåt och en och annan gång gick man som blyg tonåring och pratade med någon tjej men några skamliga förslag fanns inte på den tiden. Tur var kanske det.

Inga Reéns
Därhemma var inte alltid maten den mest näringsriktiga. väldigt ofta på 60–talet blev det ett besök hos Inga Reén för att hos ”bonnen”, alltså Rune Schwartzgård”. Här inhandlade man korv med bröd och ofta fick man den i en papperspåse för att ta med hem. Däremot blev det mer sällsynt att gå bort till Thunanders korvalåda vid korsningen Sturegatan–Storgatan. Réens låg ju lite närmare,
Hos Inga Reéns fanns också en golfbana men om man var under 15 så fick man inte spela. Jag vill minnas att Inga stängde golfbanan det år jag fyllde 15...

Hos Biggan
Ett populärt ställe när man var 15–16 år var Biggans gatukök – nuvarande Ragges vid Gulf. På den tiden var det bord inomhus och en trappa ned i källaren under bostadshuset fanns det en bowlingbana. Här blev det många besök.

Skillingehus
Restaurangen i Skillingehus startade i början av 1970-talet och här blev det en del besök i samband med fester men sällan eller aldrig vid rena luncher.
Järnvägshotellet
Sista fredagen i varje månad oktober–april blir det ”alltid” ett besök i Järnvägshotellet. Det är då Skillingaryds IS har sitt sållspel och det är alltid fin samvaro. Något att rekommendera.

Inte så ofta
Men som sagt, någon stor kafé- eller restaurangbesökare har jag aldrig varit. Det blir ändå en gång i månaden fika hos Elkes när intreseföreningen har sitt månadsmöte och kanske lika ofta en fika hos Jonssons där det också blir en del inköp av kaffebröd.

Per Bunnstad

Kulturpristagare – 1995 Per Bunnstad
Ur Finnveden Fredag nr 49/1995
bilden kommer senare här: Per Bunnstad har en förkärlek att arkivera. Här i arbete med att ordna veckans negativ från Finnveden.
Per i ishallen på Movalla, lite av hans andra hem.
Foto: Dahn Johansson 050408. Bilden inlagd 050412

1995 års kulturstipendiat i Vaggeryds kommun heter Per Bunnstad, journalist på Finnveden och numera stationerad på redaktionen i Skillingaryd.

Vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde i onsdags enades ledamöterna om att Per var den rätte till årets stipendium eller som det heter i nämndens motivering: ”Per Bunnstad har gjort sig förtjänt av 1995 års kulturstipendium som en uppmuntran till fortsatt arbete inom hembygdsforskningen”.
Undertecknad - som i många år haft förmånen att dels jobba med Per, dels för Per, kan endast understryka nämndens motivering.
Men en småländsk envishet som få lägger Per ner sina krafter på just kulturen. Jag har inte minst märkt detta vid tidigare arbete inom Skillingaryds IS där man i dag kan glädjas åt att mycket viktig dokumentation kommit i dagsljuset.
Militärmuseet är också en mycket viktig länk i arbetet och ”Gamla Skillingaryd” tillsammans med Östbo Historiska Sällskap gör att Per Bunnstad med sina medhjälpare fått fram mycket som varit okänt.

Historia
Yrkesvalet stod mellan fritidsledare, historielärare och journalist. Det blev det senare med första fasta arbetet på Smålands Folkblad följt av Finnveden. Just historieintresset har alltid funnits, såväl inom det idrottsliga arbetet som i tidningsarbetet.
I Finnveden har Per skrivit en rad artikelserier och reportage med särskild anknytning till lokalhistoria. Han har också lagt sig vinn om att rädda Smålands Folkblads och Finnvedens negativarkiv, vilka nu förvaras av Östbo Historiska Sällskap.

Ishallen
Inom idrotten tog Per 1974 initiativ till en kommitté för en ishall i Skillingaryd och han är än i dag verksam i Stiftelsen Movalla. Han arbetade inte praktiskt med själva byggandet av ishallen utan var sekreterare och ägnade sig inte minst åt att dokumentera arbetet genom att fotografera allt från de första studiebesöken i andra ishallar 1975 tills ishallen stod klar 1977.
Per har haft en rad idrottsuppdrag inom Skillingaryds IS, bland annat ordförande i huvudstyrelsen. På den ”kulturella” sidan inom SIS märks att han var huvudansvarig för tillkomsten av SIS jubileumsbok 1982. Han medverkade på 1980-talet i flera studiecirklar inom SIS med forskning i föreningens äldre historia och ordnade träffar av olika slag. Han har lagt sig vinn om ett fungerande arkiv och att man ska rädda alla handlingar för framtiden.
Per har under årens lopp dokumenterat utvecklingen inom föreningen genom att själv fotografera och har ett par pärmar fulla med negativ från början av 1970-talet och framåt.

Posthistoria
Per började redan i början av 1960-talet intressera sig för frimärken, vilket de senaste tio åren övergått till posthistoria från framför allt den egna kommunen.
Per har många gånger visat sin vykortssamling i studiecirklar samt vid träffar med ”Gräv där du står” spelat in de minnen som pensionärerna kunnat redovisa till bilderna.
Idrottsintresset finns kvar men Per har minskat uppdragen därför att mer ägna sig åt hembygdshistoria. Efter flera års funderande tog han 1991 initiativ till att bilda Östbo Historiska Sällskap, en förening som har sitt säte i Skillingaryd men verksamhet i hela Östbo. Föreningen sysslar framför allt med att samla in och bearbeta text- och bildmaterial. Föreningen har skaffat ett brandsäkert arkiv i Skillingaryd och har nu även skaffat en lokal med en särskild självstyrande avdelning i Värnamo.

Gamla Skillingaryd
Satsningen på ”Gamla Skillingaryd” - som man fick idén av IOGT/NTO med ”Gamla Vaggeryd” - har varit lyckad. En väl fungerande grupp arbetar i studiecirkelform med lokal historia och som avslutning blir det ett officiellt möte som oftast samlar kring 100 besökare. Ingrid Gunnarsson, Carl-Olof Nyréus, Bertil Magnusson, David Åberg med flera är trogna deltagare i cirklarna.
- Det är många som bidrar och som jag vill tacka för allt stöd, säger Per och tänker inte minst på sin hustru Birgitta som ibland fått dra ett extra hårt lass när Per varit på möten av de mest skilda slag.

Skolhistoria
Just nu är Per aktuell med att tillsammans med Ingrid Gunnarsson ge ut Joel Anderssons tredje del om skolhistoria i Tofteryd-Skillingaryd. Han jobbar också en del med att ordna upp Joel Anderssons fantastiska arkiv.
Per tycker att han inte gjort så mycket ännu, men är självfallet glad över uppskattningen och att nämnden nu även väger in idrottsliga ledaruppdrag i kulturpriset. Han anser nämligen att även idrott i högsta grad är kultur.
Valet av Per innebär för undertecknad att jag med glädje lyfter på kepsen och framför ett hjärtligt Grattis till en värdig stipendiat.
Själva priset utdelas i samband med kommunfullmäktiges avslutning i Skillingehus i Skillingaryd den 18 december.

Bertil Pettersson