En man i denna socken, som under första hälften av 1800-talet lät tala om sig, var en man som ofta skrev sitt namn med A. Åkerlund.

Om man letar i socknens skrivna luntor, handlingar och protokoll återkommer hans namn ofta i dess handling som undertecknare av desamma. Mannen heter Andreas Åkerlund och blev under sin tid socknens störste handelspatron och ende brukspatron med egen stångjärnshammare i drift samt arrendator av andra bruk.

Farfar och farmor
Redan i början av 1700-talet finner vi Åkerlunds farfar och farmor boende i Elgebo gamla by. Dessa makar Johannes Persson och hustrun Kristina Jonsdotter brukade här en gård. Makarna får i oktober 1758 en son, som i dopet fick namnet Johannes liksom sin far. Som faddrar vid Johannes dop har vi antecknat följande personer: Måns Svensson i Hagstad, Nils Jonsson i Bössefäll, dr Peter Andersson i Båckebo, hustrun Stina Trenksdotter i Galtås (tydligen gamle ryttare Trenks dotter i Bockebo), pigorna Ingrid Johansdotter i Högabråten och Karin Jonsdotter i Elgebo. Således blev så småningom Johannes Johansson brukare av den fädernesägda gården i Elgebo. Vid övertagandet ingick han äktenskap i början av 1780-talet med Elin Andersdotter. Elin Andersdotter var född i Hädinge Mellangård i Kävsjö socken och i detta äktenskap föddes 1784 den 28 september sonen Andreas, som efter handelsutbildning tog namnet Åkerlund.
Faddrar vid Andreas dop var klockaren Magnus Svensson i Elgebo (gammal klockarsläkt i Åker och stamfar till socknens förste examinerade skollärare), Nils Andersson från samma by, Jonas Larsson från byns Norregård, hustrun Stina Månsdotter i Boeryd, pigorna Martha Johansdotter och Ingrid Persdotter i byn.

Syskonen
Andreas hade följande syskon: Stina född 1789.12.25, Jonas född 1794.10.22 och Magnus född 1799.06.18.
Andreas Åkerlunds far Johannes Johansson eller Jaensson som många kallade honom vid denna tid, var ägare av 1/8 mtl. Elgebo, vilket han brukade efter tidens sed. Samtidigt som han utförde långkörningar, han så att säga tillhörde den tidens hårdvallsgubbar som hemförde beställda varor, avyttrade han i köpestäderna såväl inne i landet som vid kusterna i socknen tillverkade produkter.

Fallenhet för affärer
I sockenräkenskapsboken finnes många utbetalda poster för transporter som Johannes Johansson i Elgebo gjort. Mycket tidigt fick den ungen sonen Andreas följa med sin far ut på vägarna till våra olika städer. Man höll till vid marknader. Han fick då en inblick i affärer och dess principer och fick noga följa sin fars sätt att handskas med folk. Till faderns belåtenhet visade sonen stor fallenhet för affärer.
Andreas lyckades efter några år övertala sin far att få utbilda sig i handelslära och efter denna utbildning erhöll han flera tjänster inom detta vällovliga yrke. Men då han lovat sin far att efter slutad utbildning återkomma och övertaga gården Elgebo, höll han detta löfte och återvände till hemsocknen.
Att hållandet av detta löfte till fadern inte kom på skam får väl vår fortsatta berättelse om Andreas Åkerlund förtälja.

Startade tråddrageri
Hemkommen från denna utbildning startade han omkring åren 1815 ett tråddrageri, vilken tillverkning vid denna tid var mycket lönsam. Detta gjorde att han ganska snart inköpte 1/4 av byn och på denna del, som var högt och vackert belägen, byggde han den herrgårdsbyggning som ännu bebos av nuvarande ägaren till Elgebo. 1822 byggde han ett garveri strax intill, vilket gjorde att han ytterligare måste tillbygga herrgårdsbyggningen på grund av stor garveripersonal.

I arkiven
I socknens arkivalier finner vi i husförhörslängderna sida upp och sida ner av personal som här vid garveriet arbetade längre och kortare tider. Garvning av hudar och skinn är i kort bemärkelse en fysikaliskkemisk process mellan garvämne och hudsubstans, eller med andra ord man omvandlar hud till läder. Vid garveriet fanns en garvmästare. En av dessa var Gustaf S. Kjöllerström f. 1807 i Grenna. I lära under denne gick Åkerlunds son Salemon som carduucemakaregesäll. Denne blev så småningom ledare för lädergarveriet i Elgebo och kallade sig då för garverimästare.

Stångjärnshammare
Tråddrageriet nere vid Österån gick dygnet runt och mycket tråd drogs här fram under Andreas Åkerlunds ledning. Vem som gjorde tonskivorna åt Åkerlund har vi ej lyckats utröna, men då socknen alltid haft en duktig kår av smeder kanske detta ej var något problem. Ett problem hade Åkerlund att brottas med, nämligen att få fram ämne till drageriets stolar. Det var då tanken föddes att längre upp i ån anlägga en stångjärnshammare för att få fram detta råmaterial för tråddragningen. Söder om gårdarna i Starrike eller där dessa gränsar mot Elgebo marker utsåg Åkerlund platsen för sin tilltänkta hammare. Här flyter Österån och här var en obetydlig forsbildning, trots att marken var ganska slät och en längre dammbyggnad måste till för att hålla vattnet för åretruntdrivning av hammaren, beslöt Åkerlund sig för bygget.

Lång dammur
Dammuren blev hela 105 meter lång och året 1840 drog den energiske brukspatronen igång sin stångjärnshammare här vid platsen, som han kallade för Elghammar efter Elgebo. Privilegier för denna hammare gällde 600 skålpunds smidesrätt. Han anlade även här ett manufakturverk. Hela hans företag i Åkers socken vid denna tid utgjorde Elghammar med jernbruk, jerntrådsverket, garveriet och hemmansdelarna Elgebo, Broddarp och Linnås 1.13/32 mantal, vilka är vid denna tid åsatta ett bevillningsvärde å 31,943 Rdr.Bko.

Känd affärsman
Förutom denna hantering var han en oförtröttlig affärsman. En av socknens största handelspatroner. Känd över hela Jönköpings län och kanske ännu vidare. Genom dessa vidlyftiga handelsförbindelser och genom många goda vänner, som gav honom många goda råd när det gällde den krävande järnhanteringen.
Jag ser mig föranlåten att särskilt nämna sådana ättlingar som berghanteringssläkten Wilhelm Momma, vilken vällingklockan på flygelbyggnaden i Elgebo ännu i dag vittnar om. Vidare bidrog väl hans förutseende att som handelsman ständigt ha kännedom om vilka varor dåtidens marknad behövde. Därtill kom väl också den fördelen att han vid hammaren i Elghammar kunde anställa sådana mästersmeder som Osbäck, Tolf och Tursie.

Giljarefärd
När Åkerlund som vuxen man gav sig ut på giljarefärd blev stigen mellan Åkers prästgård och Elgebo hårt trampad. Åtrån var stark till prosten Bengt Bergvalls dotter Magdalena, som även av hjärtans lust tycktes gilla denne mans många besök i det Bergvallska hemmet. Och resultatet blev ett frieri till vilket Magdalena svarade ja och till vilket även magister Bergvall och hans hustru Anna gav sin välsignelse. På hösten 1814 eller Gustaf Adolfsdagen den 6 november blev det till och med dubbelbröllop i det Bergvallska hemmet i Åker. Magdalena fick då sin Andreas och systern Eva Catarina kyrkoherden och magistern Eric Stenholm i Stengårdshult.
Att komma till ett industri- och handelshem som Elgebo då var, måste för den unga Magdalena varit något helt annat än den stilla prästgård i Åker, där faderns och moderns religiositet färgade hemmet. Bandet mellan Åkerlundshemmet och det Bergvallska blevo genom åren allt starkare och vid brukspatronens bortgång valdes hans vilorum vid sidan av svärfaderns på Åkers kyrkogård.

Född 1788
Magdalena var född 1788 den 9 juli kl. 8 f.m. och döptes den 11 samma månad. Dopgästerna voro följande: Herr magister Johannes Ståhl, herr häradshövding Wahlkvist, herr prosten David Ståhl, herr studiosus G. Ståhl, fru kaptenskan Mörner, mamsell Pafdke, mamsell Christina Wellerberg och fru Mellgårds. Bengt Bergvall var då komminister i Tånnö och bodde i Värnamo med sin familj. Om sin hustru och sina barn skriver Bergvall följande ord: Denna min kära hustru har framfött 13 barn, 5 söner och 8 döttrar, alla friska och helbrägda då de föddes till världen. Herre Gud hjälpe oss och låt oss alla få mötas med glädje inför Kristi nåd och få vara nära honom i evig salighet, Amen.”

18 barnbarn
Om Bergvallska barnbarnen kan vi berätta följande: Då prosten Bergvall midsommardagen 1829 firade sitt guldbröllop, stod kring altaret 18 barnbarn i vita dräkter och med gröna kransar på sina huvuden, en syn som hos folk vållade glädjetårar.
Andreas och hustrun Magdalena Åkerlunds barn på Elgebo: Sonen Anders f. 1815.08.14 i Åker, sonen Johan f. 1817.01.12 i Åker, dottern Augusta f. 1819.02.13 i Åker, sonen Thure August f. 1821.08.10, sonen Wictor Salomon f. 1824.11.05, sonen Bengt f. 1826.10.03, sonen Frans Sixten f. 1829.08.04 i Åker.
För dessa hade handelspatronen anställda informatorer. Då skolväsendet i socknen var mer än bristfälligt.
Inte förrän i början av 1850-talet började man rusta upp skolor i Åkers socken och en av de drivande krafterna för deras byggande var Andreas Åkerlund vars namn återfinns på många beslut i protokoll.

Övertog Elghammar
Sonen Anders kom i handelslära i Grenna och övertog förvaltningen av bruket Elghammar.
Han arrenderade då Västra Starrike vid ingånget giftermÂl med Johanna Mathilda von Wovren f. 1819.02.28 i Fagerhult.
Sonen Johan Åkerlund, studerande, tog studenten, fortsatte in på juridiken och blev notarie vid Göta hovrätt 1851.
Enda dottern Augusta Christina Åkerlund, ingick äktenskap med Löjtnant Johan Isac Elliot f. 1802.07.12. Familjen bosätter sig i Solna.
Sonen Thure August Åkerlund valde den militära banan och blev kadett vid Carlberg.
Sonen Victor Salomon gick i handelslära i Grenna 1840.
Sonen Bengt Åkerlund blev studiosus i Växjö och fortsatte sina studier vid universitetet i Lund.
Sonen Frans Sixten Åkerlund valde bergsmannabanan. Blev elev i Falun 1849 och fortsatte som bergselev vid gruvor i Värmland.

Smeder på Elghammar
Vid bruket i Elghammar stod mellan åren 1840-50 följande smeder, som i mångt och mycket låtit tala om sig i denna socken genom sitt yrke.
Hammarsmedmästare Johan Molin f. 1808.08.26, hustru Johanna Gustava Tolf f. 1809.09.26.
Hammarsmedmästare Jacob Osbäck f. 1808.01.12, hustru Inga Helena Toll f. 1812.04.26.
Mästersvennen Anders Ousbäck f. 1804.07.21, hustru Johanna Magnusdotter Frick f. 1807.08.22.
Hammarsmeden Fredrick Tolf f. 1818.03.03, hustru Inga Helena Andersdotter f. 1816.07.07.
Mästersvennen Christoffer Blank f. 1815.06.01, hustru Britta Lisa Sjödahl f. 1810.06.07.
Smeden Johan Peter Blom f. 1815.12.09.
Smeden Carl Gustaf Bahm f. 1818.11.09.
Smeden David Molin f. 1821.12.30.
Smeden Lars Forsberg f. 1815.01.22.

Valloner
Hammarsmeden Fredrick Tolf hade trampat ut sina läroår vid Lindefors bruk i Svenarums socken och kom hit på goda vitsord för att här på Elghammar få pröva sin lycka som hammarsmed. De första av släkten Tolf i Svenarums socken kom som valloner hit till Sverige någon gång under 1700-talet och kallades för de Thol. Ytterligare en hammarsmed som var med från början vid Elghammar var hammarsmeden och vallonen Fredich Tursie. Han kom närmast från Götafors Bruk i Byarums socken, där han var född 1818.

Arrenderade Götafors
Under sin mannagärning arrenderade Andreas Åkerlund även Götafors Bruk av grevarna Seth på Bratteborg. Under sin arrendetid här lät han uppföra ytterligare en masugn. Det var under Åkerlunds tid Åkers nuvarande kyrka byggdes och i de gamla fakturorna från denna tid ser vi hur mycket Åkerlund levererade till detta bygge. Han var väl den som tjänade mest på att en ny stor kyrka byggdes. I de flesta kommittéer som då tillsattes fanns alltid patron Åkerlund med.
Han dog i ett slaganfall i mitten av 1850-talet på sin välbyggda gård i Elgebo. Detta var slutet på en driftig bruks- och handelspatrons livsgärning. Förunderlig må man säga, att som ung man färdades tillsammans med varor och sedan genom enkel utbildning sluta sitt liv som välbeställd bruks- och handelspatron. Inte så illa i en liten skogrik socken i Östbo härad.

Källor
Åkers sockens kyrkoarkivalier i mikrofilm rulle nr Ij 1854-55.
Åkers sockenstämmoprotokoll 1830-45.
Växjö Stifts Herdaminne V. G. Virdestam (Bergvall B. kyrkoherde i Åker).