Nya lagar och förordningar 1 januari 2010

Indrivning av bötesstraff inom EU
Genom den nya lagen införs en möjlighet att verkställa svenska bötesstraff i andra medlemsstater inom Europeiska unionen och motsvarande möjlighet att verkställa andra medlemsstaters bötesstraff i Sverige. Syftet med lagen är att öka effektiviteten i det straffrättsliga samarbetet inom unionen. För svensk del är det Kronofogdemyndigheten som är behörig myndighet för att såväl ansöka om verkställighet utomlands av svenska bötesstraff som för att verkställa utländska bötesstraff i Sverige. Det avgörande för i vilken stat inom EU ett bötesstraff verkställs ska vara var den dömde har inkomst eller tillgångar. Lagen träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:218).

Nya regler för stiftelser
Den 1 januari 2010 träder ett antal ändringar i stiftelselagen i kraft (prop. 2008/09:84, SFS 2009:244). Alla stiftelser ska registreras i ett stiftelseregister och tilldelas organisationsnummer. Insamlingsstiftelser ska under tre sammanhängande räkenskapsår använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för ändamålet. Detta för att minska utrymmet för missbruk.
Stiftelser som har bildats av staten, en kommun eller ett landsting eller som förvaltas av en statlig myndighet ska inte längre vara undantagna från fullständig tillsyn. Efter en höjning av gränsvärdet blir stiftelser bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisning om värdet på stiftelsens tillgångar överstiger 1 500 000 kr.

Vissa undantag från kravet på arbetstillstånd
Ändringarna innebär att utländska arbetstagare vid internationella koncerner som ska genomgå praktik, internutbildning, eller annan kompetensutveckling hos ett företag i Sverige som ingår i koncernen undantas från kravet på arbetstillstånd. Även arbetstagare som inom ramen för en affärsuppgörelse ska genomgå utbildning, genomföra tester, förbereda eller avsluta leveranser eller utöva liknande aktiviteter i Sverige undantas från kravet på arbetstillstånd. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen om tjänster på EU:s inre marknad
Den 27 december 2009 träder lagen om tjänster på den inre marknaden i kraft (2009:1079) och förordningen med samma namn (2009:1078). Lagen och förordningen är en del av genomförandet i Sverige av EU:s tjänstedirektiv och ska ge genomslag åt direktivets principer om etableringsfrihet, frihet att tillhandahålla och motta tjänster samt icke-diskriminering. Syftet är att det ska bli enklare för främst små och medelstora tjänsteföretag att bedriva verksamhet i EU:s medlemsländer samtidigt som tjänsternas kvalitet bibehålls.
En ny webbfunktion, den så kallade gemensamma kontaktpunkten, inrättas i alla EU:s medlemsländer. Den ska göra det enklare för en tjänsteföretagare att hitta samlad information om vilka krav på tjänsteverksamhet som gäller i olika länder. Tjänstedirektivet ska vara genomfört i alla EU-länder senast den 28 december 2009. Förutom lagen och förordningen om tjänster på den inre marknaden, görs i Sverige ändringar i ett stort antal författningar som en följd av tjänstedirektivet.

Vårdvalssystem i primärvården
Den 1 januari 2010 införs bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innebär att samtliga landsting blir skyldiga att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemet ska ha rätt att etablera sig i primärvården med ersättning från landstinget (SFS 2009:140).

Nya Pensionsmyndigheten inrättas
Den 1 januari 2010 inrättas den nya myndigheten Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten övertar viss verksamhet från Försäkringskassan och all verksamhet från nuvarande Premiepensionsmyndigheten som vid samma tidpunkt läggs ner.
Pensionsmyndighetens uppdrag är att administrera den allmänna ålderspensionen dvs. inkomstpension, tilläggspension, premiepension samt garantipension.
Myndigheten ansvarar också för den allmänna efterlevandepensionen, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, efterlevandestöd till barn, arbetsskadeersättning till efterlevande, ärenden om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna, sjömanspension samt den frivilliga pensionsförsäkringen (SFS 2009:986).

Sänkta prisbasbelopp
Genom förordningen har regeringen fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring till 42 400 kr respektive 43 300 kr för år 2010. Prisbasbeloppet för år 2010 är 400 kr lägre än 2009 års belopp. Det förhöjda prisbasbeloppet är 300 kr lägre än det belopp som gällde för år 2009. Det är första gången sedan basbeloppssystemet infördes år 1960 som ett basbelopp sätts ned i förhållande till föregående period.

Slopad skatt på gödselmedel
Sverige är ensamt inom EU om att ha en generell skatt på gödselmedel både avseende kväve och kadmium. För att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft slopas skatten på gödselmedel fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen om skatt på gödselmedel upphör därmed att gälla vid utgången av 2009. Det gödselmedel som godkända lagerhållare har i lager när lagen upphör beskattas inte (prop. 2009/10:41).

Energiskatteavdrag för vindkraft
Under 2004 inleddes en avtrappning av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk. Avtrappningen slutförs genom att avdraget för havsbaserad vindkraft slopas helt den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:41).

Nya skattesatser på bränslen och el
Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen räknas om efter den prisutveckling som skett under perioden juni 2008 och juni 2009. Därutöver höjs koldioxidskatten på bränslen med 1 öre per kilogram koldioxid. Även energiskattesatsen på el räknas om efter den prisutveckling som skett under perioden juni 2008 och juni 2009. De nya skattesatserna tillämpas från och med den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:41). Energi- och koldioxidskatterna på hushållsavfall som förbränns slopas fr.o.m. den 1 oktober 2010 (prop. 2009/10:41 och bet. 2009/10:SkU21).

Skattebefrielse för miljöbilar
Miljöbilspremien upphörde den 1 juli 2009. För att även fortsättningsvis stimulera till inköp av personbilar med bättre miljöegenskaper befrias nya personbilar med dessa egenskaper från fordonsskatt under fem år från det att bilen togs i bruk för första gången (prop. 2009/10:41). Samma krav som ställdes på en bil för att ägaren skulle vara berättigad till miljöbilspremie gäller även för att en bil ska befrias från fordonsskatt. Befrielsen tillämpas retroaktivt från den 1 juli 2009. Från den 1 januari 2011 måste dock bilen uppfylla strängare avgaskrav för att omfattas av skattebefrielsen.

Nya regler för punktskatter
Det införs nya förfaranderegler för beskattningen av EG-harmoniserade alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter.
De nya förfarandereglerna baseras på ett nytt punktskattedirektiv. Enligt punktskattedirektivet ska medlemsstaterna skapa ett datoriserat system för dokumenthantering och kontroll (EMCS) av flyttningar av nämnda varor.
Systemet kommer att underlätta för myndigheterna att kontrollera varorna och på så sätt motverka skattebedrägerier. EMCS ska användas när varor flyttas mellan medlemsstaterna av kommersiella aktörer.
I direktivet finns också nya regler som tar sikte på när privatpersoner köper varor från andra medlemsstater. Det ska till exempelvara möjligt att beskatta den som tar emot varor vid så kallad distansförsäljning, om säljaren inte har ställt säkerhet för punktskatten. Det ska också vara möjligt att i vissa fall beskatta den som innehar varor i Sverige, även om det inte går att fastställa hur varorna kommit hit. De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas fr.o.m. den 1 april 2010 (prop. 2009/10:40 och bet. 2009/10:SkU18).

Nya momsregler för utlandshandel
Med anledning av ändringar i mervärdesskattedirektivet om omsättningsland för tjänster ändras de motsvarande svenska reglerna i mervärdesskattelagen. Reglerna handlar om var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder.
Två nya huvudregler införs: tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. Vidare ändras förfarandet för återbetalning av utländsk moms på så vis att ansökan om detta ska ske elektroniskt och hos Skatteverket. Ändringarna effektiviserar och förenklar momshanteringen.
Dessutom införs nya regler om periodisk sammanställning avseende tjänster för att effektivisera kontrollen av EU-handeln. Detta är ett led i att bekämpa skattefusk i samband med transaktioner inom EU. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010 och i ett fåtal fall den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari 2013 (prop. 2009/10:15).

Skärpt kontroll av skyddade beteckningar
Den 1 januari 2010 träder en ny lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och en ny förordning om handläggning och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel i kraft.
Lagen och förordningen innehåller kompletterande bestämmelser till EU-bestämmelser om geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar, traditionella uttryck och garanterade traditionella specialiteter samt om kontroll. Den nya lagen och den nya förordningen reglerar främst det kontrollförfarande som ska tillämpas inom området. Kontrollförfarandet har nära anpassats till vad som gäller inom livsmedelskontrollen (Prop. 2009/10:22, rskr. 2009/10:100).

Fluorerade växthusgaser (f gaser)
Sedan juli 2006 gäller EG:s förordning om f-gaser. Förordningen ställer krav på att företag och personal som arbetar med f-gaser ska ha viss kompetens. Minimikraven för kompetens inom olika arbetsområden har fastställts. För svensk del medför detta i princip endast att det som tidigare varit ett frivilligt system nu blir obligatoriskt.

Producentansvar för läkemedel
Hittills har Apoteket AB enligt verksamhetsavtalet med staten medverkat till ett säkert och miljöanpassat system för läkemedelsdestruktion avseende allmänhetens läkemedelsavfall. Det har inneburit att apoteken kostnadsfritt har tagit emot läkemedelsavfall som allmänheten har lämnat till apoteken.
Det nya producentansvaret innebär att motsvarande skyldighet kommer att gälla för alla apotek på en omreglerad marknad. Skyldigheten gäller inte farligt avfall. Apoteken ska ta emot avfallet på de försäljningsställen som omfattas av deras verksamhet och se till att avfallet transporteras bort och i övrigt hanteras på ett sätt som är godtagbart från miljösynpunkt. Apoteken ska dessutom informera de som köper läkemedel om möjligheten att lämna läkemedelsavfall till apoteken och om varför avfallet inte bör blandas med annat avfall.

Läkemedelsverket ska ansvara för den operativa tillsynen för att apoteken tar emot avfall och informerar om möjligheten att lämna avfall på apoteken.

Reglerna finns i SFS 2009:1031 och SFS 2009:1032.

Nya bestämmelser om vinterdäck och dubbdäck
Trafikförordningen (1998:1276) har ändrats så att utländska och svenska personbilar på resa till och från utlandet omfattas av gällande svenska regler om vinterdäck. Något undantag från kravet på vinterdäck ska således inte längre medges i dessa fall. Vidare ges en kommun möjlighet att, på viss väg eller vägsträcka, meddela förbud mot trafik med fordon som har dubbdäck. Ändringarna trädde i kraft den 15 november 2009.

Slopande av kontrollmärket
Genom en ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister slopas systemet med kontrollmärke den 1 januari 2010. Kontrollmyndigheterna, inklusive polisen, har all nödvändig information via fordonets registreringsnummer och Vägtrafikregistret. Fordonsägarna slipper vidare besväret med att fästa kontrollmärket på registreringsskylten.
Framför allt underlättas för de fordonsägare som innehar ett stort antal fordon, exempelvis transportföretag. Likaså förenklas en eventuell avställning av fordonet eftersom varken märke eller en särskilt framtagen kod behöver lämnas i samband med anmälan om avställning. Slopandet beräknas medföra en besparing för Transportstyrelsen med ca 37 miljoner kr per år.

Statligt stöd till solceller
För att bidra till omställningen av energisystemet och till industriell utveckling inom energiteknikområdet beslutade regeringen i juni om att införa ett statligt stöd för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem.
Stödet får uppgå till högst 60 procent av kostnader för projektering, arbete och visst material. För stora företag får stödet uppgå till högst 55 procent av kostnaderna. Det är den som investerar i solcellssystem som kan få stöd och ansökan prövas av länsstyrelsen i det län där systemet ska installeras. Förordningen (2009:689) trädde i kraft den 1 juli 2009.

Statligt stöd till förnybara gaser
Stödet är avsett för spridning av redan framtagen teknik som ännu inte är konkurrenskraftig på marknaden. Det ska gå till projekt som bidrar till ökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser och kompletterar både de pengar för forskning, utveckling och innovation som Energimyndigheten disponerar och det stöd till gödselbaserad biogasproduktion som finns inom Landsbygdsprogrammet. Stöd får lämnas med 45 procent av merkostnaderna jämfört med en konventionell anläggning och det högsta stödbeloppet till ett projekt är 25 miljoner kronor. Energimyndigheten handlägger stödet. Förordningen (2009:938) trädde i kraft den 1 november 2009.

Ändringar i konkurrenslagen
Nya regler införs i konkurrenslagen (2008:579) som ökar möjligheten att pröva konkurrensproblem som kan uppkomma när staten, en kommun eller ett landsting säljer varor och tjänster på marknaden i konkurrens med andra företag (prop. 2008/09:231).
Reglerna innebär att Stockholms tingsrätt får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller om det hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får dock inte meddelas när det gäller förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt.
Även en konkurrenssnedvridande verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver får förbjudas. Förbud får dock inte meddelas om verksamheten är förenlig med lag, till exempelkommunallagen (1991:900).
Det är Konkurrensverket som i första hand har att föra talan om förbud. Om verket i ett visst fall beslutar att inte väcka talan, får detta göras av ett företag som berörs av förfarandet eller verksamheten. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010.

Radio- och TV-avgiften
Vissa ändringar görs i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Ändringarna i lagen innebär att TV-avgiften i fortsättningen ska benämnas radio- och TV-avgift. Vidare ska företag och statliga myndigheter betala en enda avgift för samtliga TV-mottagare som de innehar (prop. 2008/09:195). Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen
En ansökan om arbetslöshetsersättning ska göras inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod ansökan avser för att inte rätten till ersättning för perioden ska gå förlorad. Undantag kan göras när det finns synnerliga skäl.
För den som har varit långvarigt sjukfrånvarande får den tid under vilken en sökande har varit förhindrad att arbeta, så kallad överhoppningsbar tid, omfatta upp till tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod. En före detta medlem i en arbetslöshetskassa som har varit långvarigt sjukfrånvarande föreslås under vissa förutsättningar kunna få ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen redan efter tre månaders medlemskap. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om viss schablonberäkning av ersättningen för dem som varit långvarigt sjukfrånvarande.
Den nya bestämmelsen om tidsgräns för ansökan om arbetslöshetsersättning träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:7). Övriga ändringar föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt (prop. 2009/10:49).

Vissa ändringar i Semesterlagen
En ny beräkningsregel för semesterlön, sammalöneregeln, införs som huvudregel för arbetstagare med fast lön. Procentregeln, som gäller för beräkning av semesterlön i dag, behålls och förenklas.
Reglerna för när semester intjänas under frånvaro, semesterlönegrundande frånvaro, förenklas genom att frånvaro på grund av sjukdom och arbetsskada som längst är semesterlönegrundande i ett helt intjänandeår i stället för två. Vidare förenklas reglerna om när semester intjänas under frånvaro som beror på ledighet med tillfällig föräldrapenning.
Reglerna för när arbetstagare med tidsbegränsade anställningar tjänar in semester ändras. De särskilda semesterregler som nu gäller för hemarbetande och okontrollerade arbetstagare tas bort. En ny regel införs som innebär att endast ett visst antal semesterdagar ska ersättas med semesterlön om semestern på grund av frånvaro inte har kunnat läggas ut under semesteråret. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2010 (prop. 2009/10:4).