Länsstyrelsen www.skillingaryd.nu
www.vaggeryd.nu
Startsidan för kommunalt/statligt

SNABBLÄNKAR NED PÅ SIDAN

Granbarkborrar bekämpas (23 okt 2006)
Gulduttern - nominera (23 okt 2006)
Krisövning med Frivilliga Flygkåren (2 sep 2008)
Kvinnligt resurscentrum i Vaggeryds kommun (10 mars 2009)
 Lagan mår inte så bra (30 jun 2008)
Landshövdingen på besök (18 okt 2005)
Länets bilförare alltmer miljövänliga (15 apr 2009)
Länsstyrelsen övertar ansvaret för djurskyddskontrollen vid årsskiftet (17 dec 2008)
Miljöinsats krävs vid gamla Swedform i Vaggeryd (13 feb 2009)
 Nationalparkens dag 2008 (29 maj 2008)
Naturreservatet Rosenlunds bankar utökas (1 apr 2008)
Om Store Mosse 2006 (26 juli 2006)
Regionförbundet begär överläggning med regeringen (26 nov 2008)
Tre nya naturreservat (8 juni 2007)
Vattenförvaltning och miljövårdsarbete 2008 (11 mar 2008)
 Var återhållsam med vatten (4 jun 2008)
 Älgstatistiken 2007 (12 jun 2008)

Nya naturreservat bildades
Inlagt fredag 16 april 2010

Länsstyrelsen beslutade i går att bilda naturreservaten Södrabo bokskog i Värnamo kommun och Tjurhults mosse i Vaggeryds kommun.

Naturreservatet Tjurhults mosse är cirka 27 ha stort område öster om sjön Eckern i Vaggeryds kommun.
Området skyddas som naturreservat för att bevara sumpskog och arter knutna till dessa miljöer. Det finns lövsumpskog med mycket björk men också en tallsumpskog.
– Stora delar av reservatet är blött och svårtillgängligt, säger naturvårdshandläggaren Annika Lindvall och menar att det inte är särskilt besöksanpassat.

Södrabo
Naturreservatet Södrabo bokskog är cirka 36 ha stort område öster om sjön Hindsen i Värnamo kommun. Här finns flera områden med bokskogar som hyser ett flertal ovanliga arter, bland annat bokvårtlav och lunglav. Rester av ett hävdat kulturlandskap finns i form av odlingsrösen, terrassering och några jätteträd i sydvästra reservatet.
– Detta blir Värnamo kommuns 16:e naturreservat, säger Annika Lindvall handläggare på Länsstyrelsen.



En epok går i graven vid årsskiftet
Inlagt måndag 28 december 2009
Webbredaktörens körkort från 1970-talet, vilket upphörde 1984.

I mer är 100 år har länsstyrelserna haft ansvaret för hanteringen av körkort men nu går detta i graven.

Körkort, eller kompetensbevis för automobilförare som den första beteckningen var, började utfärdas efter den 1/1 1907 med länsstyrelserna som ansvariga. Nu drygt 100 år senare flyttas ansvaret för detta från länsstyrelserna till Transportstyrelsen från och med den 1 januari 2010.

Viktigt med körkort...
Att skaffa körkort är naturligt för de flesta – inte minst för oss om bor på landet. Själv fick mitt körkort i juni 1970 – snart 40 år sedan. Nästa gång körkortet ska förnyas är det alltså en myndighet som ska kontaktas.

Kompetensbevis
Det första körkortet kallades ”Kompetensbevis för automobilförare” och började utfärdas efter det att ”Kungliga majestäts nådiga förordning om automobiltrafik” (SFS 1906:90) hade trätt i kraft 1 januari 1907. Enligt denna förordning fick automobil ”allenast föras af den, som fyllt 18 år och med bevis, utfärdadt af besiktningsman, styrkt sig vara fullt förtrogen med automobils konstruktion, skötsel och manövrering.”

Körkort 1917
Den person som framförde en automobil var tvungen att inneha ett sådant kompetensbevis och var ”skyldig att på anmodan af krono- eller polisbetjänt utan onödigt dröjsmål styrka sin behörighet.”. Benämningen ”körkort” infördes 1917 och krav på ett fotografi på körkortet 1924.

Omfattande
Mycket har hänt under alla de år som körkortshanteringen har legat hos länsstyrelserna och nu är mer än var tredje ärende som handläggs på myndigheten körkortsärenden. Det som för hundra år sedan var en mycket begränsad verksamhet med papper, stämplar och underskrifter är numera en omfattande verksamhet.

25.000 ärenden
Även om en del kan skötas via internet så är behovet av personlig kontakt och vägledning fortfarande väldigt stort. Länsstyrelsen i Jönköpings län hanterar varje år omkring 25.000 ärenden i form av brev, e-brev, telefonsamtal och personliga besök som handlar om körkortsfrågor, men den tiden är snart förbi. Från och med den 1 januari 2010 är det Transportstyrelsen som är ansvarig myndighet. Utöver körkortsärenden flyttas också de ärenden som Länsstyrelsen handlagt kring yrkesmässig trafik till Transportstyrelsen.

Per Bunnstad

Källor: Vägverket och Länsstyrelsen


Länets bilägare alltmer miljövänliga
Pressinformation från länsstyrelsen 15/4 2009 och inlagt här samma dag

2008 var ett genombrottsår för miljöbilar i Jönköpings län visar en rapport från Naturvårdsverket.

Miljöbilarna, det vill säga bränslesnåla bilar och bilar som kan drivas med förnybara drivmedel, mer än fördubblade sin marknadsandel bland nyregistrerade bilar under 2008. Var femte bil som såldes förra året var en miljöbil, jämfört med var tionde bil under 2007.

Glädjande
– Det är glädjande att vi kan se konkreta förändringar säger Eva Hallström på Länsstyrelsen som arbetar med en klimatstrategi för Jönköpings län.

Debatten ger resultat
Alla vet att transportsektorn är starkt bidragande till utsläpp som bidrar till klimatförändringen, men vi kan nu se att den klimatdebatt som pågår gett resultat i vårt val av bil vid nybilsköp.

Var femte bil
Även om bensin- och dieseldrivna bilar fortfarande är marknadsledande så ökar alltså miljöbilarna sin andel. 2007 var 10 % av nybilsförsäljningen miljöbilar. 2008 ökade den andelen till drygt 22 % av nybilsförsäljningen i Jönköpings län.

Bränslesnålare
Samtidigt som vi ser förändringen mot miljöbilar visar rapporten dessutom att de bensin- och dieseldrivna bilar som säljs är mera bränslesnåla än tidigare.

Eksjö i topp
Eksjö kommun toppar listan på kommuner i länet med lägst koldioxidutsläpp från nya bilar 2008 (135 g/km) och Habo kommun har högst utsläpp (162 g/km). Eksjö är också den kommun som uppvisar flest bilar som drivs med gas/etanol (29,6 %). Flest bränslesnåla bilar finns i Mullsjö kommun (18,2 %).

Utveckling
Om målet med minskade utsläpp av koldioxid från biltrafiken ska nås gäller det att fordonsindustrin fortsätter sitt arbete med att utveckla miljöbilssegmentet för att öka konsumenternas möjligheter och vilja att köpa och färdas i en bil som drivs av gas eller etanol.

 

Kvinnligt resurscentrum i Vaggeryds kommun
Inlagt 10/3 2009

Det kan komma att starta ett kvinnligt resurscentrum i Vaggeryds kommun.
Det hoppas i alla fall Siv Lindén, som var en av föreläsarna när det i dag hölls ”Framtidsdag på landsbygden”.

Det var länsstyrelsen och Nätet Regionalt Resurscentrum med flera som bjöd in till aktiviteter i PO:s Lada i Tofteryd.
Siv berättade bland annat om NY BY – kvinnors entreprenörskap på landsbygden och Jan Enler från länsstyrelsen om möjligheterna i landsbygdsprogrammet, företagsstöd och projektstöd.

P O om leader
P O Toftgård talade framför allt om leadermetoden som driver utveckling av landsbygden i ett trepartnerskap mellan privata aktörer, ideell sektor och offentliga aktörer.

Aktivt här
Jan Enler visade statistik om varifrån de personer kommer som söker bidrag till landsbygdsutveckling. Här ligger Vaggeryds kommun mycket långt framme, det är egentligen bara i Sävsjö man visar lika fina siffror.

Två träffar till
I morgon hålls nästa träff och platsen är Mullsjö folkhögskola. Den tredje och sista träffen håll den 26 mars i Tranås utvecklingscenter.

Per Bunnstad

Det finns mycket att lära sig när det gäller frågor kring landsbygdens utveckling.
Det kom främst kvinnor till denna dag då landsbygdsfrågor stod i fokus.
Jan Enler från länsstyrelsen talade om möjligheterna i landsbygdsprogrammet.
Siv Lindén, till höger, var en av föreläsarna
Per Liljeqvist och Pia Jonsson hörde till dem som kom till Tofteryd.
Inge så många gäster men det blev ändå mycket information och diskussion om landsbygdsfrågor.
Budskapen på vita duken studerades av gästerna.
Det talades om framför allt landsbygdsfrågor.
P O Toftgård talade om leader.

 

Miljöinsats krävs vid gamla Swedform
Pressinformation från länsstyrelsen 13/2 2009. Inlagt här samma dag i något redigerat skick.

Under ett par år har det pågått undersökningar i marken för att klargöra hur verksamheten vid före detta Swedforms fabriksanläggning vid Karlavägen 36 i Vaggeryd har förorenat mark och grundvatten.

Den amerikanska konsultfirman Shield som har utfört alla undersökningar inbjuder nu, på länsstyrelsens inrådan, boende i Vaggeryd till ett möte för att informera om resultatet av arbetet och beskriva vilka föroreningar som har påträffats. Mötet hålls i aulan på Fenix kunskapscentrum den 17 februari kl. 18.00.

Förorening
Det har konstaterats att föroreningar har spridits från fabriksanläggningen och att grundvattnet har förorenats. Det förorenade grundvattnet finns på fastigheten men även utanför denna i riktning mot väster, det vill säga in mot Vaggeryds samhälle.

Börja i vår
Om allt går enligt planerna så kan en rening i liten skala av grundvattnet inledas redan i vår. Detta för att testa och dimensionera reningsutrustningen så att reningen kan komma igång i full skala under slutet av året.

Fler undersökningar
Det kommer att bli aktuellt med fler undersökningar och då kan Shield behöva ta prov på vatten i befintliga brunnar på privatägda fastigheter

 

Länsstyrelsen övertar ansvaret för djurskyddskontrollen vid årsskiftet
Pressinformation från länsstyrelsen 17/12 2008. Inlagt här samma dag i något redigerat skick.

Den 1 januari 2009 överförs ansvaret för djurskyddskontrollen och kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen från kommunerna till länsstyrelsen.

I samband med överföringen byter djurskyddsinspektörerna namn till djurskyddshandläggare. Överföringen innebär att länsstyrelsen i Jönköpings län kommer att anställa fem djurskyddshandläggare som ska ansvara för de nya uppgifterna.

I hela länet
Djurskyddshandläggarna kommer att få hela länet som sitt arbetsfält. Alla djurskyddshandläggare kommer att arbeta utifrån samma rutiner, enligt en gemensam kontrollplan.

Specialutbildas
Överföringen kan på sikt komma att innebära att vissa djurskyddshandläggare specialutbildas inom vissa djurhållningsformer. En specialisering skulle innebära en högre kompetens hos djurskyddshandläggaren samtidigt som kontrollen blir effektivare.

Avgiftsfritt
I och med att djurskyddskontrollen överförs till länsstyrelsen kommer rutinkontrollerna att bli avgiftsfria. Däremot kommer avgift att tas ut vid återbesök som föranleds av brister som upptäcks i samband med rutinkontroller och vid befogade anmälningsärenden.

Hit ringer man
Djurskyddshandläggarna kommer att nås via telefonnummer 036–39 54 14. Denna telefon kommer att vara bemannad vardagar klockan 09.00–11.30 och 12.30–16.00.

Här kan man läsa mer
Informationsblad – Länsstyrelsen får nytt kontrollansvar 1 januari 2009 [PDF 654 kB]



Regionförbundet begär överläggning
med regeringen
Pressinforamtion från regionstyrelsen/länsstyrelsen 26/11 2008 och inlagt här i redigerat skick samma dag

I ett gemensamt brev till regeringens samordningsgrupp framför Länsstyrelsen och Regionförbundet de krav som framförts vid de möten om arbetsmarknadsläget, som hållits i Jönköpings län under de senaste veckorna:
– Stöd företagen så att den varslade personalen kan var kvar!
– Satsa på utbildning!
– Öka resurserna till arbetsförmedlingarna!
– Stimulera marknaden för småhus!

Brevet sammanfattar de synpunkter och förslag på insatser som lämnats från myndigheter, kommuner, landsting och arbetsmarknadens parter med flera. Insatserna måste riktas till företagen för att de ska kunna behålla sin personal och även kunna genomföra utbildningsinsatser för att möta kommande krav på arbetsmarknaden.

Satsa på Arbetsförmedlingen
I detta arbete har Arbetsförmedlingen en central roll. Som det ser ut nu räcker det inte med matchning av de arbetssökande till nya jobb. Det krävs en rejäl satsning för att ge Arbetsförmedlingen uppdrag att, i samverkan med företagen och kommunerna, genomföra nödvändiga utbildningar för att Sverige ska stå starkt när konjunkturen vänder. Utbildningsinsatser är värdefulla och verkningsfulla oavsett om människor väljer omställningsutbildning via Arbetsförmedlingen eller högskoleutbildning för karriärskifte.

Småhus och lägenheter
Behovet av stimulanser för ökat byggande av småhus och lägenheter är angeläget. Stimulansåtgärderna kan bestå av olika insatser. En åtgärd kan vara någon form av kreditgarantier.

Investera nu
Dessutom skulle det vara av värde med en tydlig signal från regeringen till kommuner, landsting, vägverk, banverk med flera att i möjligaste mån genomföra eller tidigarelägga investeringar i byggnationer och infrastruktur.

Generösare krediter
Generellt gäller att de insatser och resurser som skapas är en del av en långsiktig satsning på det som ändå behöver genomföras för framtiden. Men mitt i det långsiktiga tänkandet går det inte att bortse från det som gäller just nu och då anser ett samlat Jönköpings län att kreditmarknaden måste inta en generös attityd för de många små och medelstora företag som, mitt inne i det som en del kallar kris, är beredda att expandera och till och med nyanställa personal.


Krisövning med Frivilliga Flygkåren
Pressinformation från länsstyrelsen 2/9 2008, inalgt här samma dag och i något redigerat skick

FFK, Frivilliga Flygkåren, genomför en omfattande övning kring Hagshult den 5–6 september.

FFK, är en frivillig försvarsorganisation som funnits sedan 1961. Från början var det en del i civilförsvaret. I dag är FFK en resurs för samhället vid svåra störningar. FFK finns organiserad i varje län runt om i landet.

Flyginsatsgruppen genomför en stor övning
FFK:s Flyginsatsgrupp FIG genomför en omfattande övning 5-6 september. Deltar i övningen gör även länsstyrelsen, länets kommunala räddningstjänster, landstinget, Banverket, Vägverket, E-on och Polisen.

Stor översvämning
Scenariot är att ett mycket kraftigt oväder dragit in över Jönköpings län med svåra stormskador och översvämningar som följd. Länsstyrelsen och de kommunala räddningstjänsterna har aktiverat sina krisledningar. Ledningsorganisationerna behöver ha en snabb översikt av de skador som uppstått och har därför larmat ut FIG.
FIG får i uppdrag att flyga över exempelvis drabbade vägar, kraftledningar, järnvägar och åar för att kunna ge rapporter om skadornas omfattning direkt till krisledningarna.

Premiär för mobil ledningscentral
Länets nya mobila ledningscentral kommer för första gången att användas i en så stor insats. En annan nyhet är möjligheten att följa flygplanens position över skadeområden via GPS.
Krisberedskapsmyndigheten KBM och Frivilliga Flygkåren har utvecklat system där foton som tas i luften direkt kan laddas ner till krisledningscentral vid samverkande myndighet/organisation.

 

Lagan mår inte så bra
Pressinformation från länsstyrelsen 30 juni 2008. Inlagt här i redigerat skick samma dag

Länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands och Kronobergs län har gjort en kartläggning av vattnen i Lagans avrinningsområde. Det blir nu möten på flera platser, bland annat i Skillingaryd.

Den preliminära bedömningen är att av Lagans vattendrag och sjöar som skall rapporteras om till EU når 62 procent respektive 18 procent inte god ekologisk status. Orsakerna varierar, men ofta beror det på övergödning, försurning eller att det finns vandringshinder för fisk. Av de grundvatten som skall rapporteras till EU ligger fyra procent i riskzon för att vara utsatta för påverkan av till exempel jordbruk, bebyggelse eller annan verksamhet.

EU:s ramdirektiv
Kartläggningen av länets vatten ingår som en del av arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten. Alla sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms efter en femgradig skala som visar miljöns tillstånd jämfört med opåverkade förhållanden, där målet är att nå åtminstone den näst högsta klassen – god status – senast år 2015. Grundvatten bedöms med stöd av en tvågradig skala, men målet är fortfarande god status senast år 2015.

Målet är god status
Lagans vattenråd har åtagit sig rollen som samverkansorgan inom avrinningsområdet och har som mål att hjälpa vattenmyndigheten att uppnå god status för vattnet i Lagans avrinningsområde. Vattenrådet har därigenom ett ansvar för informationsspridning och diskussion på den lokala nivån.
– Det är oerhört viktigt att alla berörda är engagerade i detta arbete därför att det är nu de har möjlighet att påverka den framtida inriktningen på arbetet, säger Björn Sjöberg, vattenvårdsdirektör i Västerhavets vattendistrikt där Lagans vattenråd ingår.

Samverkansmöten – i bland annat Skillingaryd
Ett sätt påverka inriktningen på arbetet är att medverka på något av de fem samverkansmöten som Lagans vattenråd genomför tillsammans med länsstyrelserna i Jönköping, Halland och Kronoberg hösten 2008. Syftet är att diskutera kartläggningen och statusklassningen, och få in kunskap som kan påverka eller ge bättre underlag till klassningen. En första diskussion om åtgärder påbörjas också. Berörd och intresserad allmänhet är välkommen att medverka på följande träffar:

• Ysby, Bygdegården, 9 september klockan 18.00-21.00
• Hinneryd, Bygdegården, 11 september klockan 18.00-21.00
• Angelstad, Folkets Hus, 16 september klockan 18.00-21.00
• Skillingaryd, Skillingehus, 18 september klockan 18.00-21.00
• Värnamo, Stadshuset kommunfullmäktigesalen, 7 oktober klockan 18.00-21.00
Anmäl er till dessa möten direkt till Lagans vattenråd enligt kontaktuppgifter nedan. Mer information om mötena kommer att meddelas via dagspress.

Mer information
Kartor och underlag som visar den preliminära statusklassningen av Lagans vatten finns tillgänglig på Vattenmyndigheternas webbplats.
Mera detaljerad information om vad varje vatten fått för statusklassning och varför finns tillgängligt på www.viss.lst.se (öppen databas) och www.vattenkartan.se (kartapplikation). Kartor och underlag kan också rekvireras från respektive kontaktpersoner på länsstyrelserna.

Mer information om vattenförvaltningen och vattenmyndigheterna finns på www.vattenmyndigheterna.se
Anna-Karin Weichelt
Telefon: 036–39 50 49
E-post: anna-karin.weichelt@f.lst.se

Anmälan till samverkansträffar:
Roland Gottfridsson
Ordförande Lagans vattenråd
Telefon: 0430–621 06

Nils-Erik Linnér
Sekreterare Lagans vattenråd
Telefon: 0372–210 05
E-post: nils-erik.linner@gamma.telenordia.se

 

Älgstatistiken för 2007
Inlagt 12/6 2008 (pressinformation från länsstyrelsen 12/6, här något kompletterad
Här finns statistiken (pdf)

I Jönköpings län fälldes det cirka 2.400 älgar jaktåret 2006/2007. Det beräknas motsvara runt 30-40 % av antalet djur i vinterstammen. Cirka 30 % av de fällda älgarna fanns inom så kallade älgskötselområden. Det finns 30 stycken sådana områden registrerade i länet.
Av de skjutna älgarna var 155 från Vaggeryds kommun.

Älgjakten bedrivs sammanfattningsvis i följande former. Det finns tre typer av licensområden: egentliga licensområden, även kallade A-områden, särskilda licensområden, även kallade B-områden samt enkalvsområden. Av områden som registreras hos länsstyrelsen finns det ytterligare en kategori som kallas älgskötselområden, där älgjakten bedrivs utan licens. Viss älgjakt får även bedrivas på mark som inte registrerats. Om samma person äger eller innehar rätten till jakt på marker som är belägna på flera platser inom ett älgvårdsdistrikt (ofta motsvarande en kommun), ska dessa marker normalt registreras som ett område.

A-område
Området skall tåla en avskjutning av minst ett vuxet djur och en kalv om året. Det innebär att arealkravet varierar inom länet beroende på bland annat variationer i älgstammens storlek. Länsstyrelsen beslutar om hur många älgar som få fällas (licens). Jakttiden skall vara minst 70 dagar, om det inte finns särskilda skäl för en kortare tid. Tilldelningsbeslut (licens) meddelas i slutet av augusti månad.

B-område
Område som inte uppfyller kraven för A-område kan, om det finns särskilda skäl, registreras för tilldelning av ett valfritt djur om året (vuxet djur eller kalv). Området måste ha en sammanhängande areal av minst 5 hektar. Jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som Länsstyrelsen bestämmer. De särskilda skälen kan till exempel vara att:
– jakträttsinnehavaren vägrats en anslutning till angränsande licensområden.
– angränsande licensområden tillstyrker registrering som B-område.
– det gäller en äldre jakträttsinnehavare som inte tidigare deltagit i någon jaktsamverkan.

Enkalvsområde
Område som inte uppfyller kraven för område kan om det har en sammanhängande area av minst 20 hektar registreras för tilldelning av en kalv om året. Jakttiden för E-områden omfattar minst 70 dagar.

Älgskötselområde
Ett stort och stabilt jaktområde kan registreras som älgskötselområde. Det får ske om området har sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam. I Jönköpings län innebär det en minimiareal av cirka 7 000 hektar (bör medge en årlig avskjutning av cirka 25 älgar). Inom ett sådant område sker älgjakten utan licens. För området skall det finnas en skötselplan som beskriver jägarnas och markägarnas gemensamma målsättning för älgskötseln. Anslutningen till ett skötselområde är frivillig. Vidare gäller inte några särskilda villkor för utträde ur ett sådant område. Bestämmelserna för jakttiden är desamma som för A-områden. Dock får så kallad havreälgsjakt (skyddsjakt vid odlade fält) bedrivas från och med den 16 augusti.

Oregistrerad mark
På område som inte registrerats av Länsstyrelsen får älgjakten endast avse kalv. Jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som Länsstyrelsen bestämmer.

Ansökningsavgift
Den som ansöker om registrering av ett nytt område för älgjakt eller om utökning av ett befintligt område, ska erlägga en avgift om 750 kronor. Ansökan prövas inte förrän avgiften betalats in. Förnyad registrering av ett område är i vissa fall undantagen från kravet på avgift. Inbetalning skall göras på postgirokonto nummer 68806-9. På talongen bör anges att det gäller ”Registrering av älgjaktsområde”. Den som ansöker om registrering bör stå som avsändare på talongen.

Ansökan skall ges in till Länsstyrelsen, 551 86 Jönköping, före utgången av januari månad.

 

Uppmaning till hushållning med vattenresurserna
Inlagt 4/6 2008 (pressinfo från länsstyrelsen)

De senaste veckornas små nederbördsmängder innebär en förhållandevis låg tillförsel av vatten till grundvattenmagasin samt sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen uppmanar därför regleringsrättsinnehavare, kommuner, industriföretag, jordbruk och trädgårdsanläggningar samt allmänheten i övrigt till stor återhållsamhet vid nyttjande av yt- och grundvattentillgångarna.

Förutom samhällets tillgång till vatten har Länsstyrelsen att bevaka att skada inte uppkommer på naturmiljöer vid olämplig hushållning med vattenresurser. Vattenregleringar bör skötas så att skada på allmänna eller enskilda intressen i görligaste mån undviks såväl uppströms som nedströms regleringen. En viss minimivattenföring bör uppehållas nedströms regleringen, samtidigt som vattennivån i regleringsmagasinet så långt möjligt bör hållas uppe. Om avvikelse från vattenhushållningsbestämmelse i vattendom behöver göras för att uppnå detta måste Länsstyrelsen informeras om sådan åtgärd. Tömning av dammar för underhåll och reparation är i de flesta fall olämplig i nu rådande situation.

Tillstånd eller anmälan krävs för vattenuttag. Under rådande situation är länsstyrelsens bedömning att de flesta vattenuttag kräver tillstånd eller anmälan (om det inte redan finns ett tillstånd/anmälan för vattenuttaget). Bevattning dagtid är olämpligt vid varmt och soligt väder eller då vindstyrkan överstiger 5 meter/sekund. För att få god effekt av bevattningen bör denna ske nattetid.

När det gäller vattenuttag från kommunalt ledningsnät, ankommer det på respektive kommun att meddela eventuella förbud mot användande av vatten till exempelvis bevattning av trädgårdar med mera.

 

Nationalparkens dag 1 juni
Inlagt 29/5 2008

Välkommen att fira nationalparkens dag på Store Mosse söndagen den 1 juni. Besök det stora fågeltornet, som är bemannat under dagen. Naturum har en ny spännande utställning om skogen. Du kan även lära dig att orientera, gå tipspromenad, få veta mer om Södra Svänö och mycket mer.

Från klockan 10.00
Stora fågeltornet är bemannat
Tipspromenad
Utställning i naturum
Information om Länsstyrelsens arbete
Information om Biodling
Information om Södra Svänö
Lär dig orientera
Studera lavar och mossor
Håva efter smådjur
Fika och grillkorv

Klockan 11.30
Magnus "Masse" Gustavson spelar.

Klockan 12.00
Invigning av den "nya" Wibecksleden.

Klockan 13.00
Magnus "Masse" Gustavson spelar igen.

Naturum har öppet till klockan 17.00.

Det är lätt att hitta hit. Naturum ligger 2 kilometer från Hillerstorp på länsväg 151 mot Värnamo.

Varmt välkomna!

 

Naturreservatet Rosenlunds bankar utökas
Pressinformation från länsstyrelsen 1/4 2008 och inlagt här samma dag
Rosenlundsbankarna sedd från Vättern. Foto: Per Bunnstad

Vid Rosenlunds bankar störtar sig Vätterns södra strand dramatiskt ner i vattnet. Rosenlunds bankar är en 35 meter hög och 2 kilometer lång erosionsbrant som kan ses redan på långt avstånd och är ett karaktäristiskt inslag i landskapsbilden. Naturreservatet Rosenlunds bankar bildades redan 1971 och Länsstyrelsen beslöt den 31 mars 2008 att utvidga naturreservatet från 17 till 37 hektar.

Rosenlunds bankar är en av Sveriges mest berömda istidsavlagringar och är ett mycket karaktäristiskt inslag i landskapsbilden. Erosionen av bankarna pågår ständigt och krönet flyttas 20-30 meter under en 100-årsperiod. Eftersom landhöjningen är större i norra än i södra Sverige, tippar Vätterns vattenyta långsamt mot söder och vattennivån stiger med ungefär 1,7 millimeter om året.

Så bildades bankarna
Bankarna är uppbyggda av lösa jordlager och bildades då inlandsisen smälte för 12000 år sedan. Underst i lagerserien finns moränlera, som kommer från botten av inlandsisen. Smältvatten från inlandsisen har senare eroderat strömrännor i moränen, mer än 25 meter djupa. Rännorna har sedan fyllts upp med sediment som förts dit av rinnande vatten. Allt detta täcks av en sandig, moig morän. Det allra översta lagret består av ett tunt lager av issjölera. Inne i jordlagren finns också en del stora stenblock. Jorddjupet vid Rosenlunds bankar är mycket stort, mellan 50 och 100 meter. I branten mot Vättern ser man tydligt de lager som bankarna består av. Hur bankarna bildats har länge diskuterats och haft avgörande betydelse för tolkningen av inlandsisens avsmältning i Vättersänkan.

Jätteträd och ovanliga djur
En stor koloni backsvalor har en naturlig häckningslokal i branterna. I en närliggande bäckravin häckar även kungsfiskare. Skrämmafältet, den öppna gräsbevuxna ytan i anslutning till rasbranterna, är mycket viktig för rastande flyttfåglar. Det finns fina utsiktsplatser där man under vår och höst kan skåda flyttfågel.

På delar av rasbranten och bankarna växer lövskog. I den fuktiga miljön bland lövträden trivs många landlevande snäckor, bland annat den ovanliga barksnäckan. I närheten av Skrämmabäcken finns också fem skyddsvärda jätteträd av ek. Trädens omkrets är mellan tre och sju meter!

Utställningar och camping
Uppe på bankarna finns huvudsakligen en stor gräsplan med flera fotbollsplaner, Elmias utställningsområde och en campingplats. I och med utökningen av reservatet, från cirka 17 hektar till 37 hektar, kommer delar av Elmias område och campingen att ingå i reservatet. Dessa områden är, precis som tidigare, avspärrade för allmänheten. Verksamheterna påverkas i nuläget inte och kan fortsätta som vanligt.

Populärt friluftsområde
Rosenlunds bankar ligger inom gång- och cykelavstånd för stora delar av både Jönköping och Huskvarna. Det är ett populärt utflyktsmål för både lokalbefolkning och tillfälliga besökare i trakten. En gång- och cykelväg går utmed rasbrantens hela sträckning.

 

Vattenförvaltning och miljömålsarbete
i Vaggeryds kommun
Pressinformation från länsstyrelsen 11 mars 2008 och inlagt här i redigerat skick samma dag

Under februari och mars genomför länsstyrelsen i Jönköpings län heldagsmöten i länets kommuner för att diskutera arbetet med Vattenförvaltningen och Miljömålen.

På torsdag den 13 mars är det dags för träffa i Skänkelund i Vaggeryd.
På träffarna samlas representanter från flera förvaltningar (plan, miljö, tekniska, räddningstjänst med flera), förtroendevalda och intresseorganisationer.
Syftet med dagen är att den ska bidra till ett bättre miljöarbete.

Kvalitetsmål
Under förmiddagen redovisar kommunen och länsstyrelsen hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen förlöpt hittils i länet och hur man kan samverka för att nå ett bra resultat

Diskuteras
De diskussionspunkter som tas upp är bland annat:
• Den revidering av miljömålen som har gjorts på nationell och regional nivå.
• Den uppföljning av miljömålsläget i Jönköpings län som har gjorts
• Läget för åtgärdsprogrammen (publiceras under vintern i en rapport).
• Den revidering av åtgärdsprogrammen som kommer att genomföras under 2008.

Vattenförvaltningen
Under eftermiddagen behandlas vattenförvaltningen. EU:s ramdirektiv för vatten har stora konsekvenser för länsstyrelsernas och kommunernas arbetet med vatten. Direktivet ställer lagbundna krav att klassificera alla vattenförekomster och att ta fram vattenförvaltningsplaner med mera.

Mer diskussion
De diskussionspunkter som tas upp är bland annat:
Resultaten av den kartläggning och analys av våra vatten (sjöar, vattendrag, grundvatten) som genomförts under 2007.
Arbetet med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som ska inledas 2008

 

Tre nya naturreservat
Pressinformation från länsstyrelsen 8 juni 2007 – här lite kompletterat och inlagt samma dag
Tisdagen den 5 juni 1007 beslutade länsstyrelsen att bilda naturreservaten Rönnbergen och Västermarken i Sävsjö kommun samt Uppebo i Gnosjö kommun. Uppebo ligger precis på gränsen till Åkers församling.

Kraftstationen vid Uppebo tillhörde i många år Markus Klövstad från Skillingaryd och hans företag Hultaströms Kraftverk. Markus hade också en kraftstation i Uljeshult i Åkers socken.

Uppebo
Själva naturreservatet Uppebo är 34,6 hektar och ligger i norra kanten av Store Mosse i Gnosjö kommun, gränsande till Store mosse nationalpark. Ända sedan nationalparken bildades 1982 har tankar funnits på att utvidga skyddet till att omfatta hela myrkomplexet Store mosse.
– Bildandet av naturreservatet Uppebo är en del i den strävan, berättar naturvårdshandläggare Patrik Wandin vid länsstyrelsen.
Naturreservatet domineras av en öppen högmosse med randskog av tall, men innehåller även en mindre öppen myr samt rester av äldre torvbrytning för husbehov.

Rönnbergen
Naturreservatet Rönnbergen är 31,9 hektar och ligger i nordvästra delen av Sävsjö kommun. Området domineras av äldre barrskog men det finns också öppen myrmark, tallmosse, sumpskog och brantmiljöer. I branten växer det lövträd som asp, björk och rönn.
– På lövträden i branten växer det flera arter av lavar som behöver en hög och jämn luftfuktighet för sin överlevnad, berättar naturvårdshandläggare Helena Uhlén vid länsstyrelsen.

Västermarken
Naturreservatet Västermarken är 29,7 hektar och ligger cirka två kilometer väster om Rönnbergen i Sävsjö kommun. Terrängen är kuperad i den naturskogsartade barrblandskogen. Området är varierat med hällmarkstallskog, granskog, tallmossar, sumpskog, branter och en göl.
– Västermarken har varit skogbevuxet under lång tid och det är mycket värdefullt för många växter och djur, berättar naturvårdshandläggare Helena Uhlén.
I Jönköpings län finns det nu 93 naturreservat.
Policy för hantering av angrepp från den åttatandade barkborren inom skyddade områden i Jönköpings län 2007
Här följer länsstyrelsens beslut:
Länsstyrelsen beslutar att nedan beskrivna policy tills vidare skall gälla som grund för bekämpning av den åttatandade barkborren inom skyddade områden.
Policyn har tagits fram efter samråd med företrädare för Skogsstyrelsen, LRF, Södra, Sydved, Såg i Syd och SNF.

Allmänt
Med skyddade områden avses i detta dokument naturreservat, naturvårdsområden, nyinköpta områden där naturreservat planeras och några Natura 2000-områden med naturskog. Policyn avser den åttatandade barkborren, även kallad granbarkborre, som angriper granar som har en diameter som är över 15 cm i brösthöjd. Dess släkting, den sextandade granbarkborren, angriper ungskog samt toppar och grenar på äldre granar.

Angreppen av åttatandad barkborre kan förväntas bli mycket stor under kommande säsong. Granbarkborre berör också våra skyddade områden och Länsstyrelsen kommer att utföra en rad åtgärder för att försöka begränsa angreppen. Detta är viktigt inte bara för att förebygga skador på angränsande marker. Alltför omfattande angrepp inne i reservaten kan ibland motverka själva syftet med att skydda området.

Bekämpning av granbarkborre kan göras annorlunda inom skyddade områden än på oskyddad skogsmark, eftersom reservaten som regel styrs av miljöbalken till skillnad från annan skogsmark där åtgärderna måste följa skogsvårdslagens bestämmelser. Detta uppfattas många gånger som orättvist. Målsättningen skall dock vara att bekämpningen inom reservaten ska vara lika effektiv som de metoder som ska tillämpas på övrig skogsmark utan att för den skull åstadkomma skador på de naturvärden som motiverat respektive reservat.

Länsstyrelsens strategi för bekämpningen av granbarkborren ska gå ut på att utnyttja fördelarna med de annorlunda bestämmelserna i naturreservaten. Till skillnad från produktionsskogsbruket behöver länsstyrelsen oftast inte tänka på att rädda virkesvärdet. Huvudstrategin skall vara utnyttja attraktionskraften hos substrat på lämpliga marker för att på så sätt locka dit granbarkborrarna och oskadliggöra dem på plats. Olika metoder för detta beskrivs nedan under avsnittet ”metoder”.

Inventering
Som ett första steg skall den påbörjade inventeringen av stormfälld skog och angrepp av granbarkborre på stående skog slutföras och användas som underlag för enskilda arbetsplaner för olika skyddade områden.

Kategoriindelning och prioritering
Naturreservat kan bildas av flera olika skäl. Långt ifrån alla reservat berör skogsmark och av dessa utgörs många av lövskog eller tallskog som inte alls är intressant för granbarkborren. I skötselplaner för lövskogsreservat ska gran tas bort. Några äldre reservat med skog saknar regler som begränsar skogsbruket. För dessa gäller skogsvårdslagen. Av detta följer att länsstyrelsen kommer att variera åtgärderna och anpassa dem till respektive reservat.
Som en grund för detta har de skyddade områdena delats in i olika kategorier med avseende på vilka åtgärder som skall tillämpas. Prioritering av åtgärderna skall göras med utgångspunkt från naturreservatens syfte, det lokala barkborrehotet, områdenas raritet samt rent praktiska avvägningar beroende på topografiska och hydrologiska förhållanden

Naturreservat där gran inte ska gynnas
I lövskogsreservat ska alltså gran bekämpas. Det finns också barrskogsreservat där det bland syftena finns att andra trädslag ska gynnas eller att luckor ska tas upp. I vissa reservat som främst har avsatts för friluftslivet finns möjlighet att mer formellt hantera avverkningsfrågor mer flexibelt. I sådana områden kan det också bli aktuellt att upparbeta och forsla bort stormfällt och angripet virke. Möjligheten att använda sig av ”fångstträd” och andra alternativa metoder ska naturligtvis tas tillvara även i dessa områden.

Naturrreservat där gran ska gynnas
I vissa barrskogreservat finns delar där skogen fått utvecklas fritt i 150-200 år och helt utan påverkan de senaste 50-60 åren. Sådana områden utgör unika livsmiljöer där skogens utvecklingsstadier och komplexa ekosystemvävar naturligt hämmar tillväxten av granbarkborre. I sådana områden finns normalt vare sig behov av eller förutsättningar för att påverka barkborreutvecklingen. I vissa delar av länet har barkborrepopulationen massförökat sig i produktionsskog till sådana proportioner att den nu kan utgöra ett hot även mot annars relativt stabila naturskogsmiljöer. För att skydda unika miljöer kan därför ibland vissa försiktiga bekämpningsåtgärder övervägas även i dessa områden.

Annan strategi
Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av angreppen av granbarkborre. Skulle yttre omständigheter medföra att andra åtgärder måste vidtas för att säkra naturvärden och för att hindra masspridning till omgivande marker har Länsstyrelsen möjlighet att överväga andra åtgärder än de ovan nämnda.Metoder
Nedan beskrivna metoder har utarbetats i nära samarbete med Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson. Avsikten är att åstadkomma en effektiv bekämpning av granbarkborre samtidigt som dess naturliga fiender kan gynnas och skadorna på naturvärdena i de skyddade områdena minimeras.

Reservat som fångstområde
De metoder som i första hand skall väljas går ut på att utnyttja och i vissa fall öka attraktionskraften hos substrat på lämpliga marker för att på så sätt locka dit granbarkborrarna och oskadliggöra dem på plats.
Substraten består av stormfällda granar från 2007 och ibland avverkade eller ditforslade träd. Ibland kombineras substraten med feromonfällor. Beroende på olika förutsättningar i terrängen och graden av solexponering måste metoderna variera.

Fångstvirke
Möjligheten att använda vindfällen, hängande träd, avverkade träd och ditforslade ”fångstträd” från mark utanför reservatet bör också utnyttjas. Kvistat nykapat rundvirke utgör det i särklass mest attraktiva yngelmaterialet, följt av brutna och vindfällda träd. För att öka attraktionskraften ytterligare kan fångstträden torkkapas och kombineras med barkborrefällor eller feromoner. I anslutning till spridningshärdar kan res eller upplag av fångstvirke anordnas strax före förväntad svärmning. Den nya barkborregenerationen oskadliggörs sedan genom att angripet virke barkas på plats eller eventuellt transporteras bort till industri. Barkat virke får sedan ligga kvar som död ved. Ställningstagande till andra metoder med fångstvirke får tas när bilden över mängden ståndskogsangrepp och var de finns har klarnat.

Motormanuell torkkapning
Vindfällda träd med rotkontakt kan torkas ut genom att trädets ledningsbanor till rotsystemet skärs av. Trädet snittas inom någon till några meter från rotändan så att kambiumskiktet och vattenförande splintved skärs av och trädets vattentillförsel stryps. Det partiella kapsnittet görs med motorsåg till ca en svärdsbredds djup runt den del av stammen som har kontakt med ännu intakt rotsystem (i regel stamundersidan). Kapsnittet kan upprepas för vart 3-5 grenvarv. Uttorkningen påskyndas genom att grönmassan i trädet finns kvar, d.v.s. vi försöker att åstadkomma en slags ”syrfällning”. Avsikten är att dessa granar skall torka ur så snabbt att en stor del av granbarkborrekullen inte hinner utvecklas färdigt utan dör. Utvecklingen av granbarkborre i dessa träd kommer att följas och vid behov kommer ytterligare åtgärder att vidtas.

Torkskurna träd som inte angripits under vårsvärmningen är förbrukade som yngelmaterial vid en eventuell högsommarsvärmning, eftersom de då torkat så mycket att de är ointressanta som yngelmaterial.

Barkning
I vissa fall eftersträvar man att få så mycket barkborreangrepp som möjligt för att därefter kunna förgöra dem genom att avlägsna eller torka ur barkskiktet. Barkningen kan göras på några olika sätt beroende på åtkomstläge och mängd.
Manuell barkning
Efter angrepp kvistas trädet och barkas med barkspade så att kvarvarande barkremsor har en största bredd på 5-6 cm.

Motormanuell barkning
Efter angrepp kvistas trädet och snittas längs stammen med motorsåg så att kvarvarande sammanhängande barkremsor har en största bredd på 5-6 cm, metoden kombineras lämpligen med att ett antal tvärsnitt runt stammen.

Maskinell barkning
Efter angrepp kvistas och barkas trädet med en konventionell skördare eller traktorburen processor.

Sök och fäll-metoden
På några ställen kan färska ståndskogsangrepp på stående skog bli så stora att även naturvärdena i reservaten hotas. Här kan det bli aktuellt med ”sök och fäll-metoden”, vilket innebär att nyangripna träd lokaliseras, fälls och den nya barkborregenerationen oskadliggörs genom att trädet barkas på lämpligt sätt.

För flera av ovan nämnda åtgärder krävs dispens från respektive naturreservats föreskrifterGynnande av predatorer och konkurrenter
Vid uppföljning av angrepp på fångstvirke, vindfällen och ståndskogsangrepp, ”sök och fäll”, är det viktigt att endast träd med angrepp av granbarkborre åtgärdas. Träd och träddelar som angripits av andra vedinsekter lämnas utan åtgärd och kan därmed utgöra en viktig yngelplats för barkborrens rovdjur. Dessutom motverkas granbarkborren genom att konkurrerande arter gynnas.

Giftbehandlat fångstvirke
Metoden är helt olämplig i naturreservat eftersom risken är för stor att andra organismer drabbas. Den skall därför inte användas inom naturreservaten.

Exponeringsläge skall styra val av insats
Under vårsvärmningen är graden av solexponering och uppvärmning avgörande för hur attraktivt ett substrat är för granbarkborre. Här inverkar också topografin genom att syd och västvända sluttningar uppvärms mer än öst och nordvända sluttningar. Optimalt är alltså helt solexponerade substrat i sydvästsluttning och vice versa är helt beskuggade substrat i nordsluttning odugliga som yngelmaterial .
Graden av solexponering och topografiska förhållanden skall alltså beaktas för att anpassa motåtgärderna.

Solbelysta lägen
I solbelysta lägen får de flesta färska stormfällda granar betraktas som högattraktivt yngelmaterial och får därför ligga kvar för att locka till sig granbarkborrarna vid första svärmningen. Angripna träd kommer sedan att åtgärdas på varierande sätt beroende på det enskilda reservatsbeslutet och skötselplan.

Åtgärderna kommer att domineras av torkkapning och någon form av barkning. I vissa områden kommer upparbetning att ske och i speciella fall kommer angripna träd inte att åtgärdas.

Halvskuggiga lägen
I halvskuggiga lägen kommer markfuktighet och lutningsriktning att vara avgörande för hur attraktivt substratet är för barkborre. Mindre solbelysta lägen är intressanta framförallt under en eventuell andra svärmning, under högsommaren. För träd som bedöms oattraktiva vid vårsvärmningen kan uttorkningstekniken användas. Träd som bedöms som dugliga vid vårsvärmningen bevakas och åtgärdas efter eventuella angrepp genom barkning.

Skuggiga lägen
Helskuggiga lägen är ointressanta vid vårsvärmningen men kan under torrsomrar i vissa fall innehålla substrat för en eventuell andra svärmning. Helt beskuggade vindfällen i fuktiga och kalla lägen är odugliga som yngelmaterial och lämnas utan åtgärd. Vid extremt sommarväder bör dessa lägen inventeras och eventuella angrepp åtgärdas med barkning.

Forskning
Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver forskning om granbarkborrar inom vissa naturreservat i länet. Denna forskning är viktig för att öka kunskapen om hur insekterna sprids och hur man kan förbättra bekämpningen av dem. Ovannämnda bekämpningsåtgärder skall anpassas så att forskningsprojekten kan slutföras.

Enskilda planer för respektive område
För vart och ett av de områden som skall bli föremål för åtgärder skall en enkel plan tas fram som grund för de åtgärder som ska aktualiseras. Samråd med och information till markägare och grannar är här viktigt.

Samråd och information
Länsstyrelsen skall fortlöpande samråda med företrädare för skogsbruket och med naturvårdsorganisationer. Dessa samråd kan föranleda en vidareutveckling av denna policy.

Lars Engqvist
Landshövding
Johan Uhr
Naturvårdsdirektör

 

Bekämpning av barkborrar inom naturreservat
Sammanställning av pressmeddelande. Inlagt 3 maj 2007
Länsstyrelsen har efter samråd med LRF, Södra, Sydved, Såg i Syd och Naturskyddsföreningen, tagit fram en policy för hantering av granbarkborrar inom naturreservat.

I korthet går policyn ut på att barkborreangrepp ska bekämpas även inom naturreservat men på ett sådant sätt att skador på naturvärdena undviks så långt som möjligt. I flertalet fall innebär detta att angripna träd inte kommer att transporteras ut ur reservaten.
Vid Hatten
Vid en pressvisning i det blivande naturreservatet Hatten presenteras den policy som tagits fram gällande bekämpningen av granbarkborrar inom naturreservat. De olika metoder som används vid bekämpningen visas också.

Torkkapning
En av metoderna kallas torkkapning. Metoden består i att granen snittas med motorsåg på olika sätt för att strypa trädets vattentillförsel så att trädet torkar ut. Ett torrt träd är oanvändbart för barkborrarna, men kan vara värd för många insektsarter som konkurrerar med eller är fiender till barkborrarna. En annan fördel med metoden är att naturreservaten på så sätt kan hand om barkborrar inte bara från reservatet utan också från omgivande marker.

Engqvist kommer
Landshövding Lars Engqvist och länsrådet i Jönköpings län kommer att delta vid pressvisningen som äger rum i dag torsdagen den 3 maj.
Hatten ligger öster om Svenarum, i Sävsjö kommun men området gränsar till Vaggeryds kommun.

Bra gjort
– Nu är bekämpningen av barkborrarna inom naturreservaten på gång och vi tycker att det är bra att Länsstyrelsen nu tagit problemet på allvar. Förhoppningsvis är åtgärderna tillräckliga, samtidigt som det nu är viktigt att alla skogsägare tar ansvar för den egna skogen, säger Bo Arvidsson, ledamot i LRF Jönköpings styrelse och ansvarig för skogsfrågor.
Policy för hantering av angrepp från den åttatandade barkborren inom skyddade områden i Jönköpings län 2007
Här följer länsstyrelsens beslut:
Länsstyrelsen beslutar att nedan beskrivna policy tills vidare skall gälla som grund för bekämpning av den åttatandade barkborren inom skyddade områden.
Policyn har tagits fram efter samråd med företrädare för Skogsstyrelsen, LRF, Södra, Sydved, Såg i Syd och SNF.

Allmänt
Med skyddade områden avses i detta dokument naturreservat, naturvårdsområden, nyinköpta områden där naturreservat planeras och några Natura 2000-områden med naturskog. Policyn avser den åttatandade barkborren, även kallad granbarkborre, som angriper granar som har en diameter som är över 15 cm i brösthöjd. Dess släkting, den sextandade granbarkborren, angriper ungskog samt toppar och grenar på äldre granar.

Angreppen av åttatandad barkborre kan förväntas bli mycket stor under kommande säsong. Granbarkborre berör också våra skyddade områden och Länsstyrelsen kommer att utföra en rad åtgärder för att försöka begränsa angreppen. Detta är viktigt inte bara för att förebygga skador på angränsande marker. Alltför omfattande angrepp inne i reservaten kan ibland motverka själva syftet med att skydda området.

Bekämpning av granbarkborre kan göras annorlunda inom skyddade områden än på oskyddad skogsmark, eftersom reservaten som regel styrs av miljöbalken till skillnad från annan skogsmark där åtgärderna måste följa skogsvårdslagens bestämmelser. Detta uppfattas många gånger som orättvist. Målsättningen skall dock vara att bekämpningen inom reservaten ska vara lika effektiv som de metoder som ska tillämpas på övrig skogsmark utan att för den skull åstadkomma skador på de naturvärden som motiverat respektive reservat.

Länsstyrelsens strategi för bekämpningen av granbarkborren ska gå ut på att utnyttja fördelarna med de annorlunda bestämmelserna i naturreservaten. Till skillnad från produktionsskogsbruket behöver länsstyrelsen oftast inte tänka på att rädda virkesvärdet. Huvudstrategin skall vara utnyttja attraktionskraften hos substrat på lämpliga marker för att på så sätt locka dit granbarkborrarna och oskadliggöra dem på plats. Olika metoder för detta beskrivs nedan under avsnittet ”metoder”.

Inventering
Som ett första steg skall den påbörjade inventeringen av stormfälld skog och angrepp av granbarkborre på stående skog slutföras och användas som underlag för enskilda arbetsplaner för olika skyddade områden.

Kategoriindelning och prioritering
Naturreservat kan bildas av flera olika skäl. Långt ifrån alla reservat berör skogsmark och av dessa utgörs många av lövskog eller tallskog som inte alls är intressant för granbarkborren. I skötselplaner för lövskogsreservat ska gran tas bort. Några äldre reservat med skog saknar regler som begränsar skogsbruket. För dessa gäller skogsvårdslagen. Av detta följer att länsstyrelsen kommer att variera åtgärderna och anpassa dem till respektive reservat.
Som en grund för detta har de skyddade områdena delats in i olika kategorier med avseende på vilka åtgärder som skall tillämpas. Prioritering av åtgärderna skall göras med utgångspunkt från naturreservatens syfte, det lokala barkborrehotet, områdenas raritet samt rent praktiska avvägningar beroende på topografiska och hydrologiska förhållanden

Naturreservat där gran inte ska gynnas
I lövskogsreservat ska alltså gran bekämpas. Det finns också barrskogsreservat där det bland syftena finns att andra trädslag ska gynnas eller att luckor ska tas upp. I vissa reservat som främst har avsatts för friluftslivet finns möjlighet att mer formellt hantera avverkningsfrågor mer flexibelt. I sådana områden kan det också bli aktuellt att upparbeta och forsla bort stormfällt och angripet virke. Möjligheten att använda sig av ”fångstträd” och andra alternativa metoder ska naturligtvis tas tillvara även i dessa områden.

Naturrreservat där gran ska gynnas
I vissa barrskogreservat finns delar där skogen fått utvecklas fritt i 150-200 år och helt utan påverkan de senaste 50-60 åren. Sådana områden utgör unika livsmiljöer där skogens utvecklingsstadier och komplexa ekosystemvävar naturligt hämmar tillväxten av granbarkborre. I sådana områden finns normalt vare sig behov av eller förutsättningar för att påverka barkborreutvecklingen. I vissa delar av länet har barkborrepopulationen massförökat sig i produktionsskog till sådana proportioner att den nu kan utgöra ett hot även mot annars relativt stabila naturskogsmiljöer. För att skydda unika miljöer kan därför ibland vissa försiktiga bekämpningsåtgärder övervägas även i dessa områden.

Annan strategi
Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av angreppen av granbarkborre. Skulle yttre omständigheter medföra att andra åtgärder måste vidtas för att säkra naturvärden och för att hindra masspridning till omgivande marker har Länsstyrelsen möjlighet att överväga andra åtgärder än de ovan nämnda.Metoder
Nedan beskrivna metoder har utarbetats i nära samarbete med Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson. Avsikten är att åstadkomma en effektiv bekämpning av granbarkborre samtidigt som dess naturliga fiender kan gynnas och skadorna på naturvärdena i de skyddade områdena minimeras.

Reservat som fångstområde
De metoder som i första hand skall väljas går ut på att utnyttja och i vissa fall öka attraktionskraften hos substrat på lämpliga marker för att på så sätt locka dit granbarkborrarna och oskadliggöra dem på plats.
Substraten består av stormfällda granar från 2007 och ibland avverkade eller ditforslade träd. Ibland kombineras substraten med feromonfällor. Beroende på olika förutsättningar i terrängen och graden av solexponering måste metoderna variera.

Fångstvirke
Möjligheten att använda vindfällen, hängande träd, avverkade träd och ditforslade ”fångstträd” från mark utanför reservatet bör också utnyttjas. Kvistat nykapat rundvirke utgör det i särklass mest attraktiva yngelmaterialet, följt av brutna och vindfällda träd. För att öka attraktionskraften ytterligare kan fångstträden torkkapas och kombineras med barkborrefällor eller feromoner. I anslutning till spridningshärdar kan res eller upplag av fångstvirke anordnas strax före förväntad svärmning. Den nya barkborregenerationen oskadliggörs sedan genom att angripet virke barkas på plats eller eventuellt transporteras bort till industri. Barkat virke får sedan ligga kvar som död ved. Ställningstagande till andra metoder med fångstvirke får tas när bilden över mängden ståndskogsangrepp och var de finns har klarnat.

Motormanuell torkkapning
Vindfällda träd med rotkontakt kan torkas ut genom att trädets ledningsbanor till rotsystemet skärs av. Trädet snittas inom någon till några meter från rotändan så att kambiumskiktet och vattenförande splintved skärs av och trädets vattentillförsel stryps. Det partiella kapsnittet görs med motorsåg till ca en svärdsbredds djup runt den del av stammen som har kontakt med ännu intakt rotsystem (i regel stamundersidan). Kapsnittet kan upprepas för vart 3-5 grenvarv. Uttorkningen påskyndas genom att grönmassan i trädet finns kvar, d.v.s. vi försöker att åstadkomma en slags ”syrfällning”. Avsikten är att dessa granar skall torka ur så snabbt att en stor del av granbarkborrekullen inte hinner utvecklas färdigt utan dör. Utvecklingen av granbarkborre i dessa träd kommer att följas och vid behov kommer ytterligare åtgärder att vidtas.

Torkskurna träd som inte angripits under vårsvärmningen är förbrukade som yngelmaterial vid en eventuell högsommarsvärmning, eftersom de då torkat så mycket att de är ointressanta som yngelmaterial.

Barkning
I vissa fall eftersträvar man att få så mycket barkborreangrepp som möjligt för att därefter kunna förgöra dem genom att avlägsna eller torka ur barkskiktet. Barkningen kan göras på några olika sätt beroende på åtkomstläge och mängd.
Manuell barkning
Efter angrepp kvistas trädet och barkas med barkspade så att kvarvarande barkremsor har en största bredd på 5-6 cm.

Motormanuell barkning
Efter angrepp kvistas trädet och snittas längs stammen med motorsåg så att kvarvarande sammanhängande barkremsor har en största bredd på 5-6 cm, metoden kombineras lämpligen med att ett antal tvärsnitt runt stammen.

Maskinell barkning
Efter angrepp kvistas och barkas trädet med en konventionell skördare eller traktorburen processor.

Sök och fäll-metoden
På några ställen kan färska ståndskogsangrepp på stående skog bli så stora att även naturvärdena i reservaten hotas. Här kan det bli aktuellt med ”sök och fäll-metoden”, vilket innebär att nyangripna träd lokaliseras, fälls och den nya barkborregenerationen oskadliggörs genom att trädet barkas på lämpligt sätt.

För flera av ovan nämnda åtgärder krävs dispens från respektive naturreservats föreskrifterGynnande av predatorer och konkurrenter
Vid uppföljning av angrepp på fångstvirke, vindfällen och ståndskogsangrepp, ”sök och fäll”, är det viktigt att endast träd med angrepp av granbarkborre åtgärdas. Träd och träddelar som angripits av andra vedinsekter lämnas utan åtgärd och kan därmed utgöra en viktig yngelplats för barkborrens rovdjur. Dessutom motverkas granbarkborren genom att konkurrerande arter gynnas.

Giftbehandlat fångstvirke
Metoden är helt olämplig i naturreservat eftersom risken är för stor att andra organismer drabbas. Den skall därför inte användas inom naturreservaten.

Exponeringsläge skall styra val av insats
Under vårsvärmningen är graden av solexponering och uppvärmning avgörande för hur attraktivt ett substrat är för granbarkborre. Här inverkar också topografin genom att syd och västvända sluttningar uppvärms mer än öst och nordvända sluttningar. Optimalt är alltså helt solexponerade substrat i sydvästsluttning och vice versa är helt beskuggade substrat i nordsluttning odugliga som yngelmaterial .
Graden av solexponering och topografiska förhållanden skall alltså beaktas för att anpassa motåtgärderna.

Solbelysta lägen
I solbelysta lägen får de flesta färska stormfällda granar betraktas som högattraktivt yngelmaterial och får därför ligga kvar för att locka till sig granbarkborrarna vid första svärmningen. Angripna träd kommer sedan att åtgärdas på varierande sätt beroende på det enskilda reservatsbeslutet och skötselplan.

Åtgärderna kommer att domineras av torkkapning och någon form av barkning. I vissa områden kommer upparbetning att ske och i speciella fall kommer angripna träd inte att åtgärdas.

Halvskuggiga lägen
I halvskuggiga lägen kommer markfuktighet och lutningsriktning att vara avgörande för hur attraktivt substratet är för barkborre. Mindre solbelysta lägen är intressanta framförallt under en eventuell andra svärmning, under högsommaren. För träd som bedöms oattraktiva vid vårsvärmningen kan uttorkningstekniken användas. Träd som bedöms som dugliga vid vårsvärmningen bevakas och åtgärdas efter eventuella angrepp genom barkning.

Skuggiga lägen
Helskuggiga lägen är ointressanta vid vårsvärmningen men kan under torrsomrar i vissa fall innehålla substrat för en eventuell andra svärmning. Helt beskuggade vindfällen i fuktiga och kalla lägen är odugliga som yngelmaterial och lämnas utan åtgärd. Vid extremt sommarväder bör dessa lägen inventeras och eventuella angrepp åtgärdas med barkning.

Forskning
Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver forskning om granbarkborrar inom vissa naturreservat i länet. Denna forskning är viktig för att öka kunskapen om hur insekterna sprids och hur man kan förbättra bekämpningen av dem. Ovannämnda bekämpningsåtgärder skall anpassas så att forskningsprojekten kan slutföras.

Enskilda planer för respektive område
För vart och ett av de områden som skall bli föremål för åtgärder skall en enkel plan tas fram som grund för de åtgärder som ska aktualiseras. Samråd med och information till markägare och grannar är här viktigt.

Samråd och information
Länsstyrelsen skall fortlöpande samråda med företrädare för skogsbruket och med naturvårdsorganisationer. Dessa samråd kan föranleda en vidareutveckling av denna policy.

Lars Engqvist
Landshövding
Johan Uhr
Naturvårdsdirektör

Toppen

Vem får Gulduttern 2007?
Information från länsstyrelen 23 okt 2006 - här något rdigerat
Nominera företag
Kanske finns det något företag i Skillingaryd som är vårt att få Gulduttern. Läs mer. (23 okt 2006 kl. 08.20)

Nu går startskottet för Gulduttern 2007. Det är dags att utse årets mest attraktiva arbetsgivare i Jönköpings län.

Från och med tisdagen 24 oktober 2006 och tre veckor framåt går det bra att lämna förslag på företag, myndigheter eller organisationer som passar in på beskrivningen av en attraktiv arbetsgivare i Jönköpings län och som bör kandidera om utmärkelsen Gulduttern 2007.

Koras på Jönköpingsgalan
Vinnaren i den prestigefyllda tävlingen Gulduttern kommer att koras på Jönköpingsgalan lördagen den 24 februari 2007.
Det är andra gången utmärkelsen delas ut. Prisutmärkelsen rönte stor uppmärksamhet första gången den delades ut. Då blev 28 arbetsgivare i länet föreslagna att kandidera och 13 valde att gå vidare med sin kandidering. På Jönköpingsgalan 2006 korades Örserums Åkeri som vinnare och Jordbruksverket fick ett hedersomnämnande.

Fin respons
– Utmärkelsen har betytt fantastiskt mycket uppmärksamhet både från kunder och leverantörer. Vi har varit ute i branschen och berättat om utmärkelsen och vi har fått möjligheten att visa upp oss och samtidigt inspirera andra. Det har varit en sporre för oss att arbeta vidare, berättar Marica Härold, Örserums Åkeri.

Om utmärkelsen Gulduttern

En attraktiv arbetsgivare är en arbetsgivare som skapar god arbetsmiljö avseende jämställdhet, etnisk mångfald och/eller god hälsa. Bakom utmärkelsen Gulduttern står länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och försäkringskassan.

Landshövdingen beskriver
– Syftet med utmärkelsen är att visa att dessa faktorer har bra effekter på organisationen och bidrar till ökad lönsamhet och måluppfyllelse. Förutom att premiera några arbetsgivare i länet som arbetar aktivt med frågorna vill vi även inspirera andra arbetsgivare att göra detsamma, säger landshövding Lars Engqvist.

Kontakt om Gulduttern här.
Det händer på Store Mosse sommaren 2006
Pressinformation från länsstyrelsen 26 juli 2006
Insekter – ny utställning i naturum
Onsdag 26 juli klockan 10.00 öppnar en sommarutställning om insekter. Beundra getingarnas byggnadskonst. Titta på mossens doldisar: nattfjärilarna. Njut av mossens färgsprakande luftakrobater: trollsländorna. Utställningen pågår hela augusti.

Vandra med guide
Guidad vandring till Lilla Lövö med titt på brandområdet

Varje onsdag  till och med augusti. Samling vid naturum klockan 10.00. Vi förflyttar oss därefter till Kittlakull och vandrar Lilla Lövö runt, 6 kilometer och är tillbaka cirka 14.00. Pris: 40 kronor, barn under 12 år gratis. Ingen föranmälan behövs. Medtag egen fika, grova skor eller stövlar, kläder efter väder. En kikare är också bra att ha med sig.

Snöskovandring och bad
Vi startar från Östra Rockne och går till Svartgölen, där vi tar på oss snöskorna och vandrar ut på myren till Vitgölen. Där fikar vi och det finns möjlighet till bad för den som önskar. På väg tillbaka, om vi inte badat för länge, hälsar vi på hos familjen Grävling, på en fastmarksö. Medtag grova skor eller stövlar, kängor, fika, badkläder, kläder efter väder, eventuellt ombyte, förstärkningsplagg och gärna kikare. När: Klockan 10.00 den 29 juli, 3, 12, 17, 26 och 31 augusti. Samling: Östra Rockne, parkeringen. Pris: 250 kronor inklusive moms. Barn under 12 gratis. Minsta antal: 4 fullbetalande. Bokas senast dagen innan hos Värnamo turistbyrå, telefon: 0370-188 99

Brandvandring på Store mosse
Onsdagen den 2 augusti kl 19-21.
Nytt liv i brandområdet - Lena Wedmo och Peter Mattiasson berättar om skalbaggar och annat myller som vädrar morgonluft i brandröken. Samling vid Järnvägsbron, Kittlakull klockan 19.00 Vid busväder förflyttar vi oss till naturum. Ingen föranmälan, fritt från avgift.
Läs mer här
 

Toppen

Lars Engqvist i Skillingaryd
Inlagt 19 oktober 2005 (pressmeddelande från länsstyrelsen, här något omskrivet)

I dag den 19 oktober 2005 gör landshövding Lars Engqvist en studieresa om försurning och vilka åtgärder som genomförs för att återställa vatten som varit försurade.

Syftet med resan är att landshövdingen skall få en djupare inblick i hur arbetet med kalkning och biologisk återställning bedrivs i Jönköpings län.

Kommer till Duveled
Först besöks Duveledsbäcken strax norr om Skillingaryd, ett försurat och kalkat vattendrag. Där demonstrerar länsstyrelsen elfiske och bottenfaunaprovtagning som är två av de metoder som används för att undersöka om det finns försurningsskador och om kalkningen fungerar. Därefter demonstrerar Movab AB hur kalkspridning med helikopter går till. Vaggeryds kommun beskriver försurningssituationen i kommunen och hur de arbetar med kalkning.

Besk i Radaholm
På eftermiddagen berättar Gislaved och Jönköpings kommuner om deras arbete med kalkning och biologisk återställning. Besök görs vid Radaholm i Gislaveds kommun – i närheten av Stengårdshult – där en fiskväg har färdigställs samt Norra Unnaryd i Jönköpings kommun där en damm planeras att tas bort.

Program för studieresan
8.30 Avfärd från Länsstyrelsen
Information om försurningsläget och kalkningsverksamheten i länet. Eva Hallgren Larsson, Länsstyrelsen.
9.15 Hur mäter man resultatet av åtgärderna? Demonstration av elfiske och bottenfaunaprovtagning i Duveledsbäcken, Vaggeryds kommun, två av de metoder som används i uppföljningen av kalkningen. Mikael Ljung och Ingela Tärnåsen, Länsstyrelsen.
10.30 Kalkningsverksamheten i Vaggeryds kommun. Örjan Carlström, Vaggeryds kommun.
Demonstration av kalkspridning med helikopter. Kjell Hallin, Movab AB och Lasse Sangedal, Sangedal konsult AB.
12.30 Lunch i skolan i Bondstorp
13.30 Vad är biologisk återställning och behovet av åtgärder. Bob Lind, Länsstyrelsen.
Biologisk återställning i Gislaveds kommun, besök vid fiskväg vid Radaholm. Gunnar Gustavsson, Gislaveds kommun.
14.30 Besök vid Unneforsdammen vid Norra Unnaryd. En damm som planeras att rivas ut för att återställa miljön i Nissan. Elisabeth Tysell, Jönköpings kommun.

Toppen