1922 då Skillingaryds kyrkogård byggdes slutade samhället på –Storgatans östra sida vid Fåglabäcksvägen.

På den västra sidan fanns bebyggelse (Elgs, Engholms, Gunnarssons och Palms, Carl Bentssons gård) till och med Norre Krog, nuvarande Storgatan 53 Jan Peterssons fastighet.
Sen var skogen nerhuggen och det var ”stubbafälla” till Götafors.
Samtidigt med kyrkogården hade arkitekt Westerberg också fått i uppdrag att rita krucifixet. Vem den skicklige tillverkaren av korset har vi inte lyckats ta reda på.
Vid begravningar samlades man framför krucifixet och hölls jordfästningsakten
Det kunde nog vara stämningsfullt en vacker sommardag, men besvärligt vid regn och snöoväder.
Då var saknaden av klockstapel och gravkapell kännbar.

Redan 1922
Frågan om klockstapel på Skillingaryds kyrkogård lär ha diskuterats redan vid kyrkogårdens invigning. I ett gåvobrev, daterat 30 septsember 1925, överlämnade fabrikör Oscar Ljungberg i samband med sin 50-årsdag 1.000 kronor till Tofteryds församling som grundplåt för uppförandet av en klockstapel med tvenne klockor.
Det diskuterades naturligtvis och förslag saknades säkert inte, men ingenting hände på ett år.

Klockorna
Naturligtvis var det några damer i Skillingaryd, som den 24 april 1927 tog initiativet och bad kyrkoherde AW Rendahl sammankalla ett möte för bildandet av en syförening.
Vid ett konstituerande sammanträde den 27 april 1927 bildades arbetsföreningen ”Klockorna”. Ett 20-tal personer - mest kvinnor – var närvarande. Till styrelse utsågs: fabrikör Oscar Ljungberg ordförande fru Ellen Åkerman vice ordförande, fröken Lilly Svensson sekreterare kamrer Karl Wahlström kassör och fröken Ruth Österberg vice sekreterare och kassör.

Handarbete
Enligt antagen arbetsordning skulle man samlas för handarbete minst en gång per månad under tiden maj- september varvid om möjligt även borde förekomma uppläsning, föredrag, sång och musik. Dessutom skulle man upptaga en frivillig kollekt. Handarbeten och eventuella gåvor skulle säljas på auktion till förmån för det uppställda ändamålet. Varje sådan auktion inbringade omkring 1.000 kronor netto. Auktionerna hölls i Skillingaryds missionshus.

Var?
1929 hade man samlat in tillräckliga medel för inköp av två kyrkklockor. Men nu var frågan: Var skulle dessa klockor placeras? I en klockstapel, i ett församlingshem eller i ett gravkapell?
Föreningen ”Klockorna” hade endast angett att klockorna skulle placeras på begravningsplatsen. Det blev heta diskussioner. Den 22 april 1929 var det extra kyrkostämma med Tofteryds församling Stämman besöktes av 500 röstberättigade personer, de flesta med fullmakter. Stämmans beslut blev en fullständig seger för klockstapelspartiet.
Föreningen ”Klockornas” ordförande Oscar Ljungberg underströk att församlingen inte skulle behöva bidraga ekonomiskt på något sätt.
Arkitekt Öberg, Jönköping, upprättade detaljritningar samt detaljbeskrivning på klockstapeln i maj 1929.
Byggmästare Henning Engvall gjorde en kostnadsberäkning på 18.300:10 kronor.
Man hade erhållit så mycket virke i gåva att kostnadsberäkningen kunde bantas till 14.611 kronor. Monteringen av klockorna var inte inberäknad.

Kommitté valdes
En byggnadskommitté på fem personer utsågs. Den bestod av fabrikör Ljungberg, nämndemannen E. Åkerman, folkskollärare A E Comstedt, kyrkvärden A Lindgren,
Stora Hässlehult, samt kommunalnämndsordf. A. Bengtsson, Fåglabäck.

Klockstapeln på Skillingaryds kyrkogård
Efter diverse besvärligheter med fackorganisationerna kunde uppförandet av klockstapeln påbörjas våren 1930. Grunden göts av Carl Jonsson. Byggmästare Ernst Almqvist åtog sig att bli byggmästare. Till sin hjälp hade han skickliga snickare från trakten, såsom Herman Eriksson, Oskar Johansson, Långö, Herman Jarl, Skillingaryd Erik Gustafsson, Vaggeryd, Ernst Jacobsson, Viktor Björk, Johan Svensson i Båramo och Johan Eriksson, Marielund.
Per Persson i Fåglabäck körde allt virket till klockstapeln. Det blev åtskilliga lass. Han var mycket stolt över detta arbete.

Victoria-klockan
Den 16 april 1930 hade herr Ljungberg i en skrivelse till Hans Maj:t Konungen anhållit om att få kalla den större av de två klockorna i den blivande klockstapeln för ”Victoria-klockan” efter vår samma år avlidna drottning Victoria. Drottningen begravdes lördagen före palmsöndagen 1930. Konungen gav sitt tillstånd och godkände inskriptionen.
Herr Ljungberg hade kommit överens med medaljgravören Boberg, Stockholm, att mot en ersättning av 150 kronor gravera en särskild reliefbild av drottning Victoria, avsedd för Victoriaklockan. Han hade också utverkat, att klockgjutare Bergholtz, kostnadsfritt skulle avgjuta sex medaljonger av denna reliefbild, avsedda ”att genom försäljning täcka den extra kostnaden för klockans säregna utsmyckning.” Åtgärderna godkändes av kommitterade.

Kostnaderna
Enligt räkning av den 30 september 1930 kostade Victoriaklockan 2.590:50 kronor och vägde 942 kilo, och lillklockan kostade 1.460:25 kronor och vägde 531 kilo. För tillbehör och montering tog firman 850 kronor. Slutsumman blev 4.900:75 kronor.
Klockstapelinvigning i Skillingaryd den 5 december 1930
Invigningen förrättades av biskop Edgar Reuterskiöld.

Ljungbergh talade
I sitt hälsningstal erinrade Oscar Ljungberg om arbetsföreningen ”Klockornas” arbete. Han tackade alla och envar som bidragit till att åstadkomma den vackra klockstapeln. Målet enligt sista klausulen i föreningens arbetsordning var nått: -”en vacker och omgivningen värdig klockstapel på samhällets vackra begravningsplats.” Vidare lär han ha yttrat i sitt invigningstal: ”Så har vi nu tvingat Lagans böljor att ringa klockorna i vår nya klockstapel.” (O. Ljungberg var tveksam till elektrisk ringning.)

Program vid invigningen
1 Ps 33
2 Körsång
3 Överlämning av gåvobrev och nycklar efter ett anförande av ordf.
4 Biskopen inviger
5 Klockorna ringer (Vi önskar att biskopen måtte egenhändigt till- och
frånkoppla strömmen första gången de vigda klockorna ringer.)
6 Körsång: ”Nu tackar Gud allt folk” och psalm nr 272:1,3
7 Avslutningstal och bön
8 Psalm 500:5-7

Victoriaklockan
Victoriaklockans framsida:
”Denna V i c t o r i a – K l o c k a n göts på beställning av arbetsföreningen
”Klockorna” till Skillingaryds klockstapel hos Bergholtz Klockgjuteri året ettusenniohundratrettio efter Kristi börd- Konung Gustaf V:s tjugofjärde regeringsår – Högtsalig Drottning Victorias dödsår,
då Edgar Reuterskiöld var biskop och Carl Malmroth landshövding.
Till tacksam åminnelse av vår älskade DROTTNING VICTORIA som jämväl i sitt
mångåriga mänskliga lidande var en suverän drottning – god och ädel –
hög och låg till ett lysande föredöme, som sökte och erhöllo vi Hans Maj:t Konungens
nådiga tillstånd, att denna klocka skall bära Hennes Majestäts namn
välsignat för tid och evighet.”

Victoria klockans frånsida
”De klara stjärnor Herren satt
att vakta himlarunden.
De bringa ljus i dunkel natt
och glans åt aftonstunden.
Men tusen gånger mer
än glans som ögat ser
är Jesus - himlens stjärna klar,
som gör Guds sanning uppenbar.

Kristusmonogrammet
Ring mänskors tankar ut ur sorgens häkten
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.
Soli Deo Gloria!”

Lillklockans framsida:
Denna Lill-klockan göts till Skillingaryds klockstapel på
beställning av arbetsföreningen ”Klockorna” hos Bergholtz
klockgjuteri samtidigt med Victoriaklockan år 1930.
Smålands vapen
Loven Gud med klockors klang –
Allt vad anda har love Herran!
Davids psalm 150”

Lillklockans frånsida:
”Människor från när och fjärran
I, som hören mina ljud –
Jag ringer Eder bud från Herran
min röst är eko utav Gud!”
Psalm 500:5-7

A1: 1139-1140 Carl-Alfred (C.A. Wennberg)
Född i Mossle utanför Värnamo 1873.06.13 Död år 1952
Fadern dog tidigt, när Carl-Alfred var knappt 2 år. Familjen fick det knapert och mamman försörjde sig på städning, tvättning och strykning.
Hon fick god uppmuntran och hjälp av Hanna Ouchterlony, som hon blivit bekant med.
C. A. fick en tid gå på Folkhögskola och lärde sig därefter till smed.
Han kom så till Smedstorp, Kvarnaberg utanför Vaggeryd. Här träffade han troligtvis sin blivande hustru.

Hustrun
Wilhelmina Jonasdotter
Född 1869.09.29 i Bondstorp socken. Död 1946.01.22 i Skillingaryd.
Ingick äktenskap 1895.09.28.
År 1895 flyttade de till Skillingaryd och ”Sundbergs” hus (ev nr. 4)
Här föddes 3 barn.
År 1900 inköptes tomt för 300:- av Viktor och Wilh. Malmqvist
med en årlig gäld av 50 öre till huvudgården. Här uppfördes bostadshus.
Enigt uppgift skall makan fått timret i brudgåva, Smedja uppfördes och uthus, för underleverantörverksamhet samt tillverkning av färdiga vagnar.
Här på fastigheten Carlsdal föddes ytterligare 5 barn.

Barnen
D. Hanna Agda Kristina f. 1896, flyttade till Stockholm. d 1993.07.14 Hässelby
Hon förblev ogift men fick 2 barn, varav en Arne Wennberg kom till Skillingaryd och gick i skola där.
S. Axel Tobias f. 1898.11.02, kom så småningom till Göteborg och blev smed på SJ:s verkstäder. Död 1973.02.24 Göteborg
S. David Reinhold f. 1901.07.16, gifte sig 1929.08.17 med en Skillingarydsflicka, färghandlare Karl Svenssons dotter och flyttade till Jönköping. Död 1985.09.22 Jönköping.
D. Agnes Lisa Elisabet f. 1905.01.11, gifte sig till namnet Gadd och flyttade till Barnarp.
S. Karl Elias f. 1908.03.22, kom till Floda och senare till Laholm.
S. Erik Natanael f. 1911.01.30, blev elektriker och till största delen Skillingaryd trogen. Gift 1937.08.07 med Lilly Wennberg Död 1977.07.28.
D. Stina Wilhelmina Ingeborg f. 1913.09.30 gift med Hugo Johansson (Dammen Fågelfors)
D. Mary blev endast 4 år gammal.

Intressen för C.A. Wennberg
C. A. Wennberg hade starkt intresse för jakt och fiske, liksom musik. Han trakterade orgel och flöjt och var körsångare i Missionsförsamlingen. Några av sönerna hjälpte i sin uppväxt till i smedjan. I skrivande stund, år 2003, är alla barnen borta. (Werner Ahlgren)

Historik
C .A. Wennberg och hans hustru Wilhelmina (Jonsson) köpte enligt köpekontrakt 30 maj 1900 en jordplan (tomt) ”59” om 0.166944 hektar av Victor och Wilhelm Malmqvist, Skillingaryd. Köpesumman var 300 kronor samt en årlig avgäld till huvudgården av 50 öre. Tomten var belägen på ägarens norra moskift med följande gränser:
i söder till Ljungbergs plan 56,4 meter
i väster mot landsvägen 29.6 meter
i norr 56,4 meter
i öster 29,6 meter
Total areal 1669,44 kvadratmeter.
C. A. Wennberg uppförde på tomten bostadshus. Enligt uppgift av timmer, som makan Vilhelmina fått i brudgåva av sin far från Bondstorp. Uppgiften är ej bekräftad.
Wennberg startade egen verksamhet som underleverantör till vagnmakare och uppförde härför en smedja och uthus på tomten. Han tillverkade även färdiga vagnar, som han reste och sålde på marknader.

Huset såldes
Fastigheten ”nr 59” bytte ägare den 30 april 1918, nu med tilläggsbeteckningen ”Carlsdal”.
Köpare var bröderna Thor och Hjalmar Ahlgren från Marieholmsbruk. De förvärvade
fastigheten för att starta industri. Köpeskillingen var 7.000 kronor.
Inom något år sålde Hjalmar Ahlgren sin del till brodern Thor och emigrerade till Kanada, varifrånhan aldrig återkom.
Samtlig byggnation har genomgått stora förändringar och förnyelser.
Vid Thor Ahlgrens bortgång 1947 övergick fabriksfastigheterna i sonen Werner Ahlgrens och mågen Bertil Granstrands ägo under aktiebolagsform. Bostaden övertogs av Werner Ahlgren.
I dag drivs företaget av Werners son Sven Ahlgren under firmanamn THOR AHLGREN AB.
Efter stadsplanebildningen heter fastigheterna kvarteret Hyveln nr 1 och 11.
Till sidans TOPP
A1:1109-1110 Ing Klövstad
Marcus Sinius Klövstad född 1889.07.25 Sande, Norge. Död. 1980.07.12 S. Järnvägsgatan 6, Skillingaryd.
Hustru: Helga f. Tandberg f. 1887 Sande, Norge. Död: 1944.

Från Norge
Marcus Klövstad föddes 1889 i Sande, som ligger cirka sex mil från Oslo. Han utbildade sig till elektrisk ingenjör i Koskerund.
Han gifte sig med Helga Tandberg. Helga och Marcus Klövstad bosatte sig i Oslo. Där föddes Toralf 1914 och Helene (Giggi) 1916.
Hösten 1916 kom Marcus Klövstad till Sverige. AB Hörle Bruk hade 1912 fått norska ägare genom familjen Böhn. De uppförde Karlsfors och Hörle kraftstationer och behövde dra ledningar ut på landet. Böhns var bekanta med Marcus Klövstad, varför de kontaktade honom och erbjöd tillfälligt arbete över sommaren. Arbetet förlängdes och familjen flyttade från Norge till Värnamo.
En kort tid, medan kraftverket i Ivars, Gällaryd, byggdes upp, var de bosatta i Horda, Rydaholm.

Till Skillingaryd
Familjen flyttade till Skillingaryd 1922 då Marcus Klövstad erhållit arbete hos Skillingaryds Elektricitetsverk.
De bodde första tiden i vita villan på I 12, men flyttade till Skolgatan, där Skillingaryds Elektricitetsverk ägde en fastighet med bostadslägenhet på andra våningen.
Senare inköptes fotograf Malmqvists villa på Södra Järnvägsgatan.
Familjen var kyrkligt engagerad och skänkte ett flertal inventarier till kyrkan i Skillingaryd, som byggdes 1941. Markus Klövstad var under en lång period kyrkvärd och tjänstgjorde i kyrkan 1944 då hustrun Helga Klövstad avled under en nattvardsgång. Fru Klövstad blev endast 57 år.
Marcus Klövstad avled den 12 juli 1980 i Skillingaryd. Marcus Klövstad fick inte uppleva sin 91 årsdag. Det skiljde cirka 14 dagar.
Ingenjör Klövstad tillhörde en eldbegängelseförening och urnan gravsattes i samma grav där hans hustru är jordfäst.
Sonen Toralf född 1914 dog 2001 i Järfälla
Dottern Helene Linnéus, född 1916, är bosatt i Jönköping
Den 23 november 1946 gifte Marcus Klövstad om sig med Elida Isaksson född 23 juli 1891, Horda, Rydaholm.
Elida Klövstad avled den 16 oktober 1976 i Skillingaryd och är begravd i familjegraven på Rydaholms kyrkogård.
Till sidans TOPP

A1: 29-30 Bengtsson/Eneström
Oskar Leonard Bengtsson 1921.04.20
Karl Gustaf Adolf Eneström 1942.04.14
Agda Maria Elfrida Eneström 1953.05.06
Ebba Agda Margareta Eneström begr. 1974.09.10
Handlanden Oscar Leonard Bengtsson f. 1868.03.04 I Månsarps församling, död 1921.04.12 Klippan 6, Skillingaryd av lunginflammation, sviter efter spanska sjukan. Han är begravd på Tofteryds kyrkogård, men stoftet flyttat till Skillingaryds kyrkogård 1924-1925.
Han efterlämnade syster och syskonbarn vid namn Eneström.
Systern (Hushållerska (enligt SCB-församl.b. 1910 och 1920)
Agda Maria Elfrida Bengtsson gift Eneström, född 1872 i Månsarp, död 1953.05.06
Hennes barn:
Karl Gustaf Adolf Eneström f. 1897 i Halmstad, död 1942.04.14
Ebba Agda Margareta Elisabet Eneström f. 1899.04.21 i Halmstad, död 1974.07.30, Smedjegatan7, Jönköping
Barnens far hette Frans Johan Olof Eneström och var då barnen föddes skriven som packmästare vid Östra Järnvägsstationen i Halmstad.

Husen
”På ömse sidor om Källelias egentliga början låg tre byggnader med tillhörande gårdshus och brygghus och stall. Så vitt jag vet, ägdes hela komplexet på sin tid av en Oskar Bengtsson. Han drev specerihandel i den äldre byggnaden norr omvägen, herrekipering i det yngre huset söder om vägen och tillverkade dessutom vagnar i en smedja uppåt Byslätts-hållet, en driftig man med andra ord. I någon av mina mest avlägsna hjärnvindlingar finns en minnes- bild av en rundhyllt; skrattande man med cigarr. Omständigheterna kring minnet är borta, men denna bild, påstår min minnesdator, föreställer Oskar Bengtsson. Bäst som han levde så dog han, och antagligen kom döden. snabbt och lite dramatiskt eftersom det finns ett stänk av dramatik kring den minnesnotisen. Han efterlämnade syskonbarn, Eneström vid namn. Gustav Eneström skulle väl sköta firman, och det gick kanske inte så bra. Därom vet jag inte; i en gosses värld var han intressant huvudsakligen som ägare och förare av en motorcykel och då utstyrd med alla den tidens skinntillbehör plus imponerande glasögon.” (Enar Skillius)

Många historier
Bertil Magnussons komplettering till Skillius berättelse om Oscar Bengtsson och Gustaf Eneström:
”Jag var bara ett år när Oscar Bengtsson dog, varför jag ej har något minne av honom. Jag har hela mitt liv varit verksam där Bengtsson hade sin verksamhet och är ägare till den gamla fastigheten.
Många har berättat om Oscar Bengtsson och Gustaf Eneström.
Den 4 mars var Bengtssons födelsedag. En gång då han hade födelsedagskalas, satt en uggla på skorstenen. Gustaf Kvist tog ett gevär och sköt ugglan, som ramlade ner i skorstenen, med påföljd att den täppte till så att röken inte kom ut..
Ugglor har alltid ansetts båda död. Någon av gästerna fällde yttrandet: ”Nu blir du nog inte gammal Oskar!”
Oscar Bengtsson blev endast 53 år. Han var aldrig gift men hade en fästmö, som ägde en charkuteriaffär tvärs över gatan. Affären övertogs av C.A. Pettersson.
Minnena av Gustaf Eneström är många. Min far, Anton Magnusson, har berättat att då Gustaf en gång skulle fästa en adresslapp på ett kälkdon, var det någon som sköt med gevär på väggen där Gustaf stod. Kulan passerade genom skyddsplåten och blev liggande endast några centimeter från Gustaf.
Jag kommer väl ihåg Gustaf Eneströms motorcykel. Det var en Huskvarna Motor Reve,
den tidens vrålåk. På 20-talet var det inte många , som hade motorcykel.
Herman åkare hade sin häst på gården, där Gustaf förvarade sin motorcykel. Gustaf var sällan nykter när han begav sig ut på en åktur. När Herman såg åt vilket håll Gustaf for brukade han yttra: ”Nu är det nog bäst att jag spänner för flakvagnen.”
Det dröjde inte så länge förrän Herman åkare kom med Gustaf och motorcykeln.
Gustaf och Nils Skoglund hade en gång varit och provianterat på systemet i Jönköping. På hemvägen mötte de ett hästekipage. De körde på hästen så illa att den blev uppsprätt av något vasst föremål. Nils ramlade av med det dyrbara inköpet i ryggsäcken. Gustaf hittades under vagnens bakaxel. Det underliga var att såväl männen som flaskorna var oskadda.
Gustaf hade en vacker handstil. Han anställdes av David Aronsson.
När han provade någon skrivmaskin brukade han skriva några strofer ur Johan Ludvig Runebergs dikt Soldatgossen : ”Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann. Vid 15 år gevär han to, vid sjutton var en han man.”
Gustaf Eneström avled hastigt vid södra järnvägsövergången – troligtvis av kvävning. Han blev endast 45 år gammal.
Till sidans TOPP
A1: 89-90 Johansson
Färgerifabrikör Aug. Johansson
Hilma Kristina Johansson 1928.07.15
August Johansson 1937.10.14
Alvar Johansson 1996.04.30
Villy Johansson 1997.05.13
Hilma Kristina f. Grunditz, Född 10.2.1862 i Byarum. Död 4.7.1928 i Skillingaryd.
Gift 1882 med August JOHANSSON, Färgerifabrikör. Född 20.1.1857 i Undenäs.
Död 4.10.1937 i Skillingaryd. BARN:
1. Artur Ossian, f. 20.12.1882
2. H e I g e August Reinhold, f. 22.02.1884, d. 1964 Skillingaryd
3. E I s a M ärta Karolina, f. 10.01.1886, d. 1938 Finja
4. Klara A s t r i d Linnea, f. 18.11.1887, d.1964 Uppsala
5. A d a Gunhild Paulina, f. 23.10.1890, d. 1943 Hässleholm
6. Tor Hilmer, f. 22.10.1894, d. 1919 Kumla i spanska sjukan
7. A l var Karl Tage, f. 15.04.1902, d. 1996
gift 1933.12.28 med Villy Johansson
8. K a r i n Tully Margareta, f. 19.04.1905, d. 1988.05.15
gift med Bertil Jogmar 1928.12.29
Se sid 250-252 i Mäster Osbäcks Väg.

Egen företagare 1882
Enligt köpebrev köpte Hilmas far den 7 mars 1882 Welanders färgeribyggnader och inventarier belägna vid Lagan öster om Skillingaryd och hyrde ut detta till sin dotter och måg. Från denna dag var alltså August egen företagare. Den 13 augusti 1886 köpte makarna Johansson fastigheten, bostadsbyggnaden, färgeriet med inventarier och övriga byggnader av Hilmas far till en summa av 2000:-. Utöver anläggning för färgning hade August pressanläggning för tyger. Mottagning för den tidens hem- vävnader för s.k. stampning och klädesberedning, lät han utföra vid annan anläggning i branschen. Utöver färgerirörelsen med därtill hörande, handlade han med garner och textilvaror. Enligt tidens sed förekom byten av ull mot garner, där kunderna fick erlägga mellanskillnaden för spinning och färgning av garnet.
Dessutom köpte han ull för vidare försäljning till ullspinnerier. August hade sina kunder i hemsocknen och i SkilIingaryd omgivande socknar där han hade sina bestämda mottagningsställen. Dit körde han med hästskjuts till de s.k. färgmötena. År 1920 sålde makarna anläggningen vid Lagan och köpte samtidigt fastigheten Tofterydsvägen 28 i Skillingaryd, där han fick en lämpligare affärslokal. Under senare år var sonen Alvar honom behjälplig i rörelsen.

Mångkunnig
Om Hilma kan sägas att hon var en mångkunnig, kärleksfull och god maka och mor, med ett utpräglat drag av givmildhet. Utöver arbetet med hem och barn räckte hennes tid även till att biträda maken i hans arbete. Hon hade ansvaret då han var ute på sina färgmöten. Hon sysslade med vävning för hemmet, sydde kläder till barnen och bistod även goda vänner med råd och tillfälliga sömnadsarbete.
Till sidans TOPP
A1:119-120 Karlsson
Fanjunkare Johannes August Karlsson
Johannes August Karlsson f. 1853 Vetlanda d. 1935
H. Johanna Kristina Sjöberg f. 1854 Näsby d. 1937
D. Freja Augusta f. 1878 Näsby d. 1944
S. Folke Gunnar Bonde, predikant f. 1886 .10.03Vetlanda d. 1959.05.27 Sk-ryd
D. Tora Naemi Elvira, bankkass. f. 1893 Forserum d.1939
Frejas dotter Marta Anna Margareta f. 1902 Byarum d.1952
Folke Bondesons hustru
Mimmi Nelly Naemi Bondeson f. 1897.04.02 Gnosjö d. 1982.05.24 Sk-ryd
1. Johannes August Karlsson f. 1853 Vetlanda d. 1935
5 syskon (tre flickor och två pojkar); två av flickorna emigrerade till USA.
Gift 25/3 1875 med Johanna (Hanna) född Sjöberg.
De fick 8 barn, 4 pojkar och 4 flickor.
J.A. Karlsson bodde under sina tidigaste år utanför Vetlanda, därefter bland annat.i Norra Sandsjö, Forserum, Vaggeryd, Flyttade så småningom till Skillingaryd där de efter en tid (år ? ) köpte Fastigheten Berghem (Kaffegatan 10),
Musikunderofficer vid regementet i Skillingaryd och under ett antal år bl.a. ordförande i NTO-logen.
2. Hanna Karlsson f. 1854 d. 1937
Född i byn Näsby utanför Vetlanda;
Tre bröder; en gift och två ogifta av vilka den förre blev far till Valdemar Sjöberg (tandläkare i Jönköping).

Barn
1. Gunnar Frei f. 1876 d. 1945
2 barn: Erik f. 1900 d
Greta f. 1902 d. 1991
2. Freja f. 1878 d. 1944
1 barn: Marta f. 1902 d. 1952
3. Gunnar f. 1881 d. 1900
4. Ruben f 1884 d. 1907
5. Folke Bondeson* f. 3/10 1886 d. 27/5 1959
3 barn: Barbro f. 28/2 1925
Lennart f. 8/3 1928 d. 21/11 2001
Nils f. 16/7 1939
6. Karin, gift Wieslander f. 1890 d. 1967
Två barn: Gunvor f. 1914 d. 1989
Ingvar f. 1917 d. 1963
7. Tora, gift Hällfors f. 1893 d. 1939
5 barn: Carl-Erik f. 1922 d. 1992
Margareta f. 1923
Ulla-Karin f. 1925 d. 2002
Birgitta f. 1928 d. 1997
Roland f. 1933
8. Anna, gift Heineroth f. 1897 d. 1986
2 barn: Ingegerd f. 1923, gift Ressel
Birgit f. 1929
Av barnen kom dottern Freja (med dottern Marta) samt sonen Folke
med familj att bosätta sig för gott i Skillingaryd där Folke år 1941 köpte
föräldrahemmet Berghem.

3. Folke Bondeson* f. 3/10 1886 d. 27/5 1959
Född i Vetlanda; frikyrkoman, Studerade vid missionsskolan, Lidingö, 1911-1913, Predikant i Finland 1910-1911, samt I Västmanland (Kolsva) och Västergötland. Under många år resepredikant för Jönköpings Ansgarieförening och Västa Smålands och Kinds Missionssällskap.
Gifte sig 1924 med Mimmi född Hyltén bördig från Gnosjö. De bosatts sig först i Sexdrega i Västergötland, därefter (i början och mitten av 30-talet) I Värnamo, bodde sedan några år i Ingatorp, varefter de 1941 av sterbhuset köpte det gamla föräldrahemmet och flyttade till Skillingaryd.
I Skillingaryd arbetade Folke under flera år från tidigt 50- tal som lokalredaktör för bland annat Jönköpingsposten och Värnamo Nyheter. Var under en kortare tid även lokalredaktör i Aneby.
* Folke Karlsson/Carlsson återtog under 40-talet det gamla släktnamnet Bondeson som hade sitt ursprung i en anfader från 1700-talet, Johan Bondeson, rusthållare på Getinge utanför Vetlanda.

4. Mimmi Bondeson f. 2/4 1897 d. 24/5 1982
Född i Hyltan, Gnosjö, där hon bodde och arbetade fram till sitt giftermål 1924. Fadern, J.E. Hyltén, drev både jordbruk och industri och var dessutom chef för Göteborgs Handelsbanks lokalkontor i Gnosjö. Mimmi växte upp i en stor familj med 12 syskon, 6 bröder och 6 systrar, av vilka 2 bröder dog relativt unga. Av de återstående bröderna övertog de två äldsta, John och Paul, industriverksamheten vid J.E. Hylténs frånfälle 1934. De drev därefter företaget till 1975 då fabriken blev industrimuséum. Även de båda andra bröderna, Bertil och Bror, startade egna småföretag, liksom många av de som en gång arbetat hos J.E.Hyltén í småföretagens Gnosjö.
Barn: Se ovan

A1:149-150 Ljungbladhs familjegrav
Gustaf Ljungbladh f. 1883, d. 1956
H. Wilhelmina Ljungbladh f. Ekström f. 1883, d. 1937
S. Olof Gustaf Reinhold Ljungbladh f. 1916.07.16 Tofteryds församling. Gift 1961.09.27 Majlis
d. 1995.05.08 Storgatsbacken 18, Värnamo
Gustaf Ljungbladh var född i Broddabo, Åker. Han var son till muraremästare Per Måns Johansson och Charlotta f. Ljungbladh.
Hon var utbildad till barnmorska och anställd i Åker 1877-1889.
Sonen Gustaf antog som efternamn sin mors flicknamn Ljungbladh.
Sin utbildning till murare och kakelugnsmakare fick han av sin far.
Tre av Gustaf Ljungbladhs bröder blev också murare. Två av dem emigrerade till Nord-Amerika och den tredje bosatte sig i Sävedalen, Göteborg.
Gustaf Ljungbladh bodde kvar i Broddabo till omkring 1910 varefter han flyttade till Skillingaryd.
1914 byggdes fastigheten MIMMILUND. Ljungbladh kallade inte sin hustru för Mina, vilket många andra gjorde, utan gav henne smeknamnet Mimmi. För att hedra henne kallade han deras hem för Mimmilund.
Mimmi var dotter till hemmansägaren och vagnmakaren Otto Ekström och hans hustru Lena f. Thelander från gården Norra Lövfällan i Tofteryd.
De vigdes 1915.09.21
Sonen Olof föddes 1916.07.16
Gustaf Ljungbladh var ensam kakelugnsmakare i Skillingaryd. Han hade full sysselsättning med murning i nybyggda hus och vid renovering av äldre då man bytte de gamla öppna spisarna mot en värmande kakelugn. Ibland åtog han sig även andra murningsarbeten.
1922 uppförde Gustaf Ljungbladh bårhus och redskapsbod på Skillingaryds kyrkogård.
Sonen Olof Ljungbladh flyttade aldrig från hemmet.
Den 27 september 1961 gifte han sig med MajLis, född Magnusson.
Efter Olles bortgång 1995 flyttade MajLis till Värnamo.
Om Olles olika anställningar omtalas i en tidningsartikel.
I 22 år var Olof Ljungbladh lagerförman vid Industrikompaniet i Skillingaryd. När rörelsen upphörde var Olof arbetslös en tid. Schaktmästare Nilsson anställde honom som kommunalarbetare. I kommunens tjänst var han sedan i 24 år. Under den tiden var han med om att göra flera anläggningar i Skillingaryd. Han ingick i den grupp som anlade Skillingaryds torg på 60-talet. Mer om Gustaf och Olof Ljungblad kan man läsa i Rune Storcks ”Så minns jag Skillingaryd” del III s.64-67.

A 1: 178-180 C A Johansson
Vagnfabrikör Carl August Johansson f. 1873.04.01 T. Hagen Sjöaryd, Tofteryd f. d. 1949.04.14
Hustru Anna f. Ekström f. 1874.06.23 på N. Lövfällan, L:a Hässlehult,
Tofteryd f. d. 1935.01.27
Vigda 1903.06.21 i Tofteryd

Barn:
Holger f. 1904.06.12 d. 1966.12.09
Karin f. 1906.08.02 d. 1995.11.10
Våge f. 1909.01.30 d. 1984.11.01
Seth f. 1910.09.11 d. 1993.10.17
Göthe f. 1912.05.21 d. 1978.10.17

C A Johansson konfirmerades i Hagshult 1885 då han endast var tolv år. Redan som 12-åring fick han ge sig iväg till Hoks spikbruk och arbeta. 1887 kom han som smedlärling till Torp i Tofteryd hos sin mosters make och sin kusin.
I en smedja på gården tillverkades spik, koskällor, detaljer till vagnar med mera.
Från Torp flyttade Carl August 1892 till smeden Claes Gustafsson i Hult, Tofteryd.
Där stannade han som smeddräng i tvåår. Han lämnade Hult 1893 och fick arbete hos smeden och vagnfabrikanten August Jonsson i Tofteryds Klockaregård och var fortfarande kvar där 1895.
Enligt år 1900, SCB-församlingsboken sidan. 24 Skillingaryd, var han, hans mor och tre syskon bosatat i Skillingaryd, men året är ovisst. Han startade åkdonstillverkning, C.A. Johanssons Wagnfabrik, Molund, Skillingaryd med 25-30 anställda vid Fabriksgatan.
Denna fabrik förstördes genom brand 1910. Han byggde på nytt en fabrik vid Järnvägsgatan år 1912-1913, senare Thulins Vagnfabrik.
Rörelsen övertogs 1918 av Anselm Johansson, John Nilsson och Oskar Andersson. Den köptes senare av Anders Toll. År 1935 köptes rörelsen av Seth Johansson och Göte Johansson. På den så kallade Mossen började de möbeltillverkning och försäljning. Carl Johansson erhöll anställning som lagerchef hos sönerna, som drev Bröderna Johanssons Möbellager och firman Handel & Industri.
Dottern Karin skötte hans hem på Storgatan till 1949 då han avled i sitt hem.

Fabrikör Carl August Johansson f. 1873.04.01 i Tofteryd
Systern pigan Anna Carolina Johansson (Ebba) f. 1871.06.21 Hagen Sjöaryd Tofteryd
Systern Emma Mathilda Johansson f. 1875.09.15 Tofteryd
Brodern smeddrängen Johannes Frithiof f. 1877.10.20 Tofteryd (prästgården)
Brodern Anders Viktor Johansson f. 1879.11.30 Tofteryd (prästgården)
Systern Hedda (Hulda) Christina Johansson f. 1881.06.03 Tofteryd (prästgården)
Brodern smeddrängen Johan Gustaf Johansson f. 1883.04.13 i Kushult, Hagshult

Fadern arrendatorn Johan Johannesson f. 1840.07.02 Långbron, Tofteryd. d. 1885.11.05 begravd i Hagshult
Hustrun Christina Johannesdotter f. 1842.05.12 Hagshult. d. 1903 begravd i Tofteryd
Vigda: 1869.05.29
Johan Johannesson var prästgårdsarrendator i Tofteryd 1875-82 varefter han
1882.05.05 flyttade med familjen till Jönshult Södergård i Hagshult för att 1883 flytta vidare till Kushult där han avled 1885.11.05
När Christina Johannesdotter blev änka flyttade hon till Skillingaryd. Död 1903 och begravd i Tofteryd 1899.11.19.

Till sidans TOPP
A1: 208-210 Anton Gustafssons Familjegrav
Karl Anton Gustavsson 1929.06.02
Sten Sture Gustavsson 1978.04.15
Ester Julia Matilda Gustavsson 1986.09.05
Mary Ester Elisabeth Wallén 1997.05.09
Handlanden Anton Gustavsson var född 1884.01.13 I Boglös, Tofteryd,
Död 1929.05.27 i Skillingaryd. Fick två barn.

Historia:
/ Fadern var Gustaf Andersson f. 1853.08.09 i Boglös, d. 1936.11.22 i Skillingaryd.
Gift med Mina f. Johannesdotter f. 1853.10.22 i Boglös, d. 1912.07.05 i Skillingaryd,
begravda på Tofteryds kyrkogård.
Bodde först ”på Roten (Rota)” flyttade till Skillingaryd 1895 och hade då 7 barn, varav ett, Axel, fött i Skillingaryd. Gustaf A. blev vaktmästare på Tofteryds Sparbank 1907-1922.
Anton Gustavsson var först anställd i affär. Startade sedan egen Ekiperingsaffär i huset nuvarande Järnvägsgatan/Skolgatan med ingång från hörnet, ”Anton på hörnet”. Huset uppfört av ”Rike skräddaren”. Affären övertogs senare av Olle Svensson, under namnet ”Olle på hörnet”, numera rivet./Hustrun Ester Gustavsson f. 1894.12.25 i Hörle, Värnamo församling, död 1986.08.29 i Skillingaryd, begravd 1986.09.05. Syster till Carl Boman, Skillingaryd.
Sonen Sten-Sture Gustavsson f. 1918.08.04 i Skillingaryd, d. 1978.04.15 Stockholm.
Gift med Solveig Lilja, Jönköping. De fick 4 flickor, varav en dog tidigt. Senare skild.
Sten-Sture var mycket begåvad. Avlade såväl läkarexamen som tandläkarexamen.
Uppförde hus till sin mor i Skillingaryd på Kantorsgatan.
Dottern Mary Gustavsson, gift Wallén, f. 1922.09.14 i Skillingaryd, död 1997.05.09 i Värnamo.
Maken Sven Wallén är död men inte begravd i Skillingaryd.

HÄR KOMMER SENARE BILDER
Vaktmästare Gustaf Andersson med familj.
Rudolf
Frida Hilda Gustaf Mina Agda Anton
AxelFotot taget före 1912.
I bakgrunden vaktmästarebostaden vid Tofteryds Sparbank där Gustaf Andersson var anställd som vaktmästare 1907-1922. Alla personerna är födda i Boglös, Tofteryd utom Axel, som är född i Skillingaryd.Frånvänster stående.
D. Frida f..1879.08.16, gift med färghandlare Carl Svensson, Skillingaryd
D. Magnhild (Hilda) f. 1876.10.22 gift med Anders Johan Gustafsson, Slätteryd, S. Linneryd.
S. Rudolf f. 1882.01.11 var bosatt I Malmö
D. Agda f. 1888.02.19 gift med Lage Wiik, bosatta Häradsköp, sist i Skillingaryd.
S. Anton f. 1884.01.13 d. 1929.05.27,
affärsman i Skillingaryd
,A. Gustafssons Herrekipering Sittande: Vaktm. Gustaf Andersson f. 1853.08.09 i Boglös
d. 1936.11.22 i Skillingaryd
begr. På Skogskyrkogården
S. Axel f. 1897.06.19 i Skillingaryd,
Måleriarbetare
Modern Mina Andersson född Johannesdotter
f. 1893.1022 i Boglös
d. 1912.07.05 i Skillingaryd
är begravd på Tofteryds kyrkogård där
hennes gravsten är bevarad och
uppställd vid östra kyrkogårdsmuren.

Till sidans TOPP
A1: 239 K D Johanssons familjegrav
Karl David Johansson f. 1875 i Höreda, avliden 1968 son t. Nils Gustav Johansson f. 1832 i Björkö
H. Emma Olivia Elisabet Johansson f. 1877 i N. Solberga, avliden 1927.06.17
S. Bertil antog efternamnet Jogmar f. 1903 avliden 1978.07.05
S. Tage antog efternamnet Jogmar f. 1907 avliden1978.08.03 i Varberg
D. Ingeborg gift Comstedt f. 1911 avliden 2002
K D Johansson kom i tidiga år i snickarlära och hade anställning i Eksjö. 1902 kom han till Skillingaryd där han till en början hade tillverkning av band annat pallar och pigtittare.
Samma år startade hans hustru Olivia en garn- och manufakturaffär i fastigheten Skolgatan 5, där tre unga stickerskor anställdes och ull togs emot ull för spinning.
1911 köpte Olivia och Karl David Johansson fastigheten Skolgatan 3 och 1912 flyttades affärsrörelsen dit. Då hans krafter togs alltmer i anspråk i hustruns affärsföretag upphörde snickerirörelsen. K D Johanssons Garn- och Manufakturaffär drevs framgångsrikt till 1976.
K D Johansson innehade många kommunala uppdrag. Som ordförande i kommunalstämman var han verksam i många år och han var också ledamot i Tofteryds Sparbanks styrelse. I Missionsförsamlingen var han styrelseledamot sedan 1909 och var ordförande i över 30 år.
”Han var en hedersman, tolerant och vidsynt, hjälpsam och glad.”
Gatan där affärsrörelsen bedrevs har kallats K. D.-gatan och gör väl så än i dag fast den heter Skolgatan.
Till sidans TOPP
A1: 267-270 Pettersson
Märta Annie Linnea Pettersson 1927.06.19
Carl Albin (C.A.) Pettersson 1953.04.26
Magda Irene Anne Marie Pettersson 1970.03.22
Annie Augusta Pettersson 1972.02.16
Charkuterihandlare Carl Albin Petersson, född 1877.11.15 i Jönköping
död 1953.04.26 i Skillingaryd
vigd 1900.04.01 med
Annie Augusta f. Svensson född 1882.02.04 i Ulås, Voxtorp
död 1972.02.16 i Skillingaryd
Carl Albin Pettersson och hans hustru Annie fick nio barn, varav två, Yngve och Märta, avled unga.
Yngve f.
Karl Gustaf Magnus f. 1904.09.04, d. 1995.03.31 (antog efternamnet Skillmark)
Irma Anna Elisabeth f. 1905 d. 1993 flyttade som 19-åring till Sthlm, gift.
Aina Charlotte Albina f. 1909
Inez Lisa Ingegärd f. 1911.03.16 Storgatan 10
Märta Annie Linnea f. 1913 d. 1927
Birger Åke Albinsson f. 1915 f. 1993
Magda Irene Anne Marie f. d. 1970.03.22
Bertil f. 1925

Historik C.A. Pettersson
C A Pettersson började i unga år som snickarlärling, men vid 14 års ålder kom han i charkuterilära hos S P Pettersson i Jönköping.
Omkring 1894 flyttade han till Värnamo där han hade anställning under femår i Unossons charkuteriaffär.
År 1899 kom han till Skillingaryd och grundade egen charkuterirörelse i källarmästare Gustaf Svenssons fastighet i Källeliden.
1910 flyttade han affären till sin nybyggda fastighet på Storgatan 10.
Tillsammans med sin maka utvecklade han affären. Bland annat hade de egen tillverkning av rökt medwurst med leveranser till kunder i Stockholm. Genom sina sunda affärsprinciper, fick de kundernas förtroende.
C A Pettersson gjorde en betydande insats i samhällslivet, framför allt genom sången och musiken. Redan som liten pojke kom C A Pettersson med i Frälsningsarmén.
Sin musikaliska begåvning kom först armékåren i Jönköping till del. Hela livet var sång och musik hans stora intresse. Han komponerade och arrangerade åtskilliga små sång- och musikstycken. Sin poetiska ådra uttryckte han i dikter.
Under den tid han var bosatt i Värnamo, var han sång- och musikledare vid Frälsningsarméns kår där. Sedan han bosatt sig i Skillingaryd, blev han sång- och musikledare i Missionsföreningen under flera perioder.
”Hans vinnande personlighet och goda hjärtelag har förskaffat honom aktning och tillgivenhet, vilket gav honom aktning och tillgivenhet långt utanför sin bekantskapskrets.” (Ur tidningsartikel av Sten Damberg vid CA Petterssons 60 årsdag.)
Till sidans TOPP
A1: 359-360 A M G Wakt
Förrådsvakmästare
Anders Magnus Wakt f. 1849 i Byarum död 1932
Gift 1:a ggn omkr. 1871 med Märta Kristina Danielsdotter, död 1903
De fick sju barn, 2 pojkar och 5 flickor.
Gift andra gången 1905 med
Ida Emilia Bengtsson Thelin Wakt f. 1866 i Tofteryd, död 1946
Förrådsvaktmästare Anders Magnus Wakt föddes 27 oktober 1849 på soldattorpet Stora Besås under Åsthult i Byarums socken där hans far var soldat.
När Anders Magnus var tre år köpte fadern gården Björnön i Pukarp, Tofteryds socken.
När hans far avgick som soldat 1867, antog Anders Magnus tjänsten efter honom.
Ett par år senare övertog han även sin fars jordbruk.
Han begärde avsked som soldat efter sex år, eftersom han hade svårt att vara borta från jordbruket.
Under sin tjänstgöringstid biträdde han ofta på förrådet i Skillingaryd och höll auktioner på kasserade persedlar. Senare började han hålla privata auktioner.
Anders Magnus åtog sig att bygga ett tvätthus åt kronan 1879. Tillsammans med riksdagsman Vilhelm Bengtsson i Häradsköp uppförde han åt kronan sprutbod, handelsbod, marketenteri, proviantmagasin, tvätthus, vagnbod, volontärhotell, ammunitionsförråd, koffertbodar, mathallar med mera
Under tiden utökade och förbättrade han gården i Pukarp.
När artillerirtegementet inköpte gården Bohult 1907 arrenderade han den tillsammans med, sonen Oscar och mågen Carl Svensson under fyra år. Under tiden såldes byggnaderna där. Anders Magnus inköpte en större mangårdsbyggnad, som han uppförde på en tomt i Skillingaryd. Denna byggnad, Skogslund, sålde han sedan till Oscar Osbäck 1912 (senare Oscar Nilssons fastighet, som stod där Fågelforskolans idrottsplats nu finns, rullades till västra Fåglabäcksvägen).
Anders Magnus blev erbjuden att vikarietjänsten för vaktmästare Bragd på Kronan.
När den ledigförklarades antog han befattningen, vilken han innehade till 1914 då regementet flyttade till Jönköping. Men även senare hade han ansvar för kvarliggande persedlar och förrådsartiklar.
Anders Magnus Wakt hade flera andra uppdrag som t ex kontrollant vid skolhusbygget,
Vägbygget Skillingaryd-Fastorp. Han var ledamot av Tofteryds skolråd under 16 år, sedan 1897 huvudman i Tofteryds Sparbank och styrelseledamot i Skillingaryds vattenledningsföretag m m.
För sina förtjänster inom Jönköpings regemente erhöll Wakt 1906 Vasamedaljen och 20 år senare medaljen i guld av andra storleken. Av Tofteryds Sparbank hedrades han med guldmedalj i guld, tredje storleken.
1903 dog hans hustru Märta Kristina Danielsdotter.
Två år senare gifte han sig med Ida, född Bengtsson, som varit gift med kopparslagare Hans Bernard Thelin. Hon hade fastigheten som låg där nuvarande Konsum ligger. Den kallades sedan ”Waktens”.
Anders Magnus Wakt avled 1932, 83 år gammal.
Ida Bengtsson Thelin Wakt föddes i Fåglabäck 1866, avled 1946.

A1:509-510 J Thelin
Johannes Thelin (den yngre) f. 1843.10.14 i Åker.d. 1926.07.26 i Skillingaryd
H. Wilhelmina Gustafsdotter f. 1853.02.17 på gården Bygget, N. Linneryd
d. 1944.04.29 i Skillingaryd, 91 år gammal
Vigda 1875.08.28
D. Agnes Cicilia Adelaide f. 1877.07.16 på Bygget, Vigd 1907.08.24 med P. Johan Andersson
f. 1862.07.10 på Löffällan, Hultsgärde, 1/8 mtl.
S. Ernst Adolf Hjalmar f. 1881.07.17 i Skillingaryd
D. Ellen Naimie Viktoria f. 1886.09.29 på Bygget
d. 1889.09.29 av scharlakansfeber
D. Ellen Karolina Wilhelmina f. 1890.02.25 på Bygget
gift 1919 med handl Gustaf Wilhelm Pettersson,
kvart. Klippan 6 i Skillingaryd.
D. Nanny Veolia Hildegard f. 1892.10.13 på Bygget, gift med Johansson, militär
D. Olga Lilly Helena f. 1895.03.12 på Bygget,
gift första gångenmed Olof Hellberg,
andra gången med skohandlare Friman,
Johannes Thelin kom 1864 med föräldrar och syskon från T. Trulsabo i Åker till Skillingaryd. Han var då 21 år gammal. Fadern hade haft kopparslageri i Trulsabo och lärt fyra av sina söner till skickliga kopparslagare.
Johannes arbetade hos fadern i kopparslageriet i Skillingaryd i c:a 10 år.
Fadern avled 1873. Johannes bror Hans Bernhard fortsatte som kopparslagare i Skillingaryd.
Johannes Thelin gifte sig 1875 i augusti månaad med Wilhelmina Gustafsdotter från gården Bygget , N. Linneryd i Tofteryd f.
1876 köpte de gården av Wilhelminas föräldrar. Johannes byggde en kopparslagareverkstad på gården. Han hade kopparslagerigesäller och lärlingar på Bygget.
Medan Johannes och Wilhelmina bodde på Bygget fick de 5 döttrar och 1 son.
En dotter dog av scharlakansfeber endast 3 år gammal.
I augusti 1907 sålde makarna Thelin gården till smeden Johan Glad.
Thelins flyttade till Skillingaryd. De ägde ett hus, som låg där servicehemmet Jupiter är byggt. Kopparslageriet låt norr om bostaden vid ”Kurragatan”
Johannes Thelin var verksam som kopparslagare upp i hög ålder.
Robert Andersson har i en tidningsartikel berättat om hur glänsande kopparkittlar mm formades av flinka händer.
Hustrun Wilhelmina hade sina arbetsuppgifter i hemmet. De var inte minst viktiga. Hon skötte barnen, såg till att hushållet fungerade. De kom många kunder, som vill göra beställningar av husgeråd eller omarbetning och lagning av gamla grytor och kaffekokare. Ofta skulle det bjudas på både mat och kaffe.
Stor sorg drabbade dem då deras ende son, kopparslagare Ernst Thelin, drunknade under en fisketur på Fågelforsdammen den 4 augusti 1912.
Till sidans TOPP