Byggnadsvårdspris på hemsidan www.Skillingaryd.NU
1998 Järnvägshotellet i Skillingaryd
Flera bilder kommer senare
Utdrag ur artikel i Onsdagstidningen nr 51/1998
Fyra husägare hyllades för fina hus
  Efter många turer fick Lars-Erik Joakimson (s) positivt besked på 
  sin motion om ett byggnadsvårdspris i Vaggeryds kommun. Och nu har de 
  första pristagarna utsetts.
  Kommittén beslutade om fyra pristagare, men i fortsättningen blir 
  det sannolikt inte så många.
  De flesta pristagarna var ganska väntade.
  Ett pris gick till Skillingaryd och Jonny Pettersson och Inger Gustavsson som 
  driver Järnvägshotellet.
Artikel i Finnveden Fredag 1993 
  
  Åter järnvägshotell i ett anrikt hus
Till helgen slår Järnvägshotellet i Skillingaryd på allvar 
  upp portarna även om verksamheten startade redan i onsdags i förra 
  veckan. Nu är det Inger Gustavsson och Jonny Pettersson som förestår 
  rörelsen, men från början hette ägaren Carl Svensson. Han 
  hade för övrigt 1902 registrerat in en kemikalieaffär i samhället.
  Huset byggdes 1910 av just Carl Svensson. Göte Sandberg, som under mångaår 
  hade sin verksamhet i lokalerna, berättade förra året här 
  i Finnveden Onsdag om Carl Svensson:
  - Han hade sin färghandel där och hade hjälp av sina flickor. 
  Han var också den förste som sålde bensin i samhället. 
  Han hade ett femlitersmått och hämtade bensinen i källaren. 
  En gång sas det att han hade hällt linolja i stället för 
  motorolja i oljetråget. Jag tror att det var David Anderssons bil som 
  drabbades. Han var också den förste som hade en godisautomat. På 
  hörnet av huset kunde man stoppa i en peng och köpa pixtabletter, 
  något som vi barn tyckte om, berättade Göte Sandberg i artikeln. 
  
  Carl Svensson hade också en uteservering. Den var öppen på 
  sidorna men det var tak över och det var populärt att gå dit. 
  Man kunde köpa kakor, wienerbröd och annat gott.
  Hotell på taket
  Det var populärt att bo på järnvägshotellet. Huset var 
  bland det första man såg när man kom till stationen även 
  om det låg på motsatta sidan. Carl hade för övrigt målat 
  på tegelpannorna. Där stod det "Järnvägshotellet". 
  Det syntes ju inte från marken. Någon frågade varför 
  han hade målat så och svaret kom snabbt: "Det är för 
  flygarnas skull. När de landar här ska de ha sett vilket hotell de 
  ska ta in på".
  På andra våning hade familjen Svensson sin egen bostad och dessutom 
  fanns där en lägenhet som de hyrde ut. Hotellrummen låg ytterligare 
  en trappa upp.
  Började brinna
  Carl Svensson hade under många år kemikalieaffär i huset och 
  affären togs senare över av Artur Karlsson, som efter något 
  år flyttade till annan lokal. Under 70-talet och 80-talet stod Järnvägshotellet 
  ganska öde. Förutom att Göte Sandberg från omkring 1971 
  till 1986 hade sin tapetserarverkstad i den gamla affärslokalen. 
  Sedan dess har allt stått tomt, men Inger och Jonny började fundera 
  på att renovera huset och flytta sin verksamhet från Skillingehus 
  dit. Det mesta verkade klart men så slog den röde hanen till. Delar 
  av huset förstördes vid en brand påsken 1992. Dessbättre 
  var inte skadorna så allvarliga som man först trott och i dagarna 
  har drömmen förverkligats. Det gamla illa medfarna huset har renoverats 
  och byggts till. Det är åter hotell och restaurang i lokalerna.
  - Maten smakar fint även här, säger Axel Djusberg den förste 
  kunden i det nyöppnade Järnvägshotellet.
  Axel är glad i mat och han verkar ha funnit sig väl tillrätta 
  i lokalerna.
  Per Bunnstad 
| . |