Tofteryd, kulturhistorisk utredning

Tofteryds socken
Ur ”Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29”
Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988
(Texten är något redigerad)
Först följer en text om hur Tofteryd vuxit upp följt av länkar till olika byggnadsmiljöer längre ned på sidan. Vi kommer senare att låta fotografera husen och visa dessa i bild.

Tofteryds socken är beläget vid Lagans dalgång, med den största utbredningen öster om ån. Från ån stiger landskapet mer än 200 meter både på östra och västra sidan. Terrängen är kuperad och skogrik. De största öppna markerna utgörs av Rödemossen, ljunghedarna på Skillingaryds skjutfält och en nord-sydlig åssträckning med odlingsmarker norr om Tofteryds by. I Lagans dalgång löper lands- och järnvägarna mellan Jönköping och Värnamo.

I socknen finns några fornlämningar, främst hällkistor, som visar att trakten varit bebodd vid stenålderns slut. Från järnåldern finns en rad lämningar, domarringar och gravrösen, som tyder på ett uppsving i antalet bosättningar. Bebyggelsens tyngdpunkt tycks ha legat i Lagaåns dalgång mellan Pukarp och Boglös. När kyrkan i Tofteryd uppfördes, troligtvis på 1200-talet, hade järnåldersboplatserna avfolkats till förmån för det nya sockencentret vid kyrkan. Förflyttningen kan vara en del av den näringsförändring från jakt, fiske och boskapsskötsel till fast jordbruk, med större krav på jordarnas beskaffenhet.

Det kuperade och skogrika Tofteryd har aldrig varit någon utpräglad jordbruksbygd. Under 1500-talet var de flesta brukningsenheterna ensamgårdar. Flera av dessa styckades och bildade byar under 1600-talet. Befolkningsökningen på 1700-talet och 1800-talet medförde att antalet torp och backstugor steg markant. Folkmängden steg från omkring 900 personer år 1770 till omkring 1.850 hundra år senare. Som binäring har skogen utnyttjats. Under 1600-, 1700- och 1800-talen var kolningen utbredd. Kolet användes bland annat för järnframställning på Götaströms bruk från 1672 till 1800-talets slut. En viss virkessågning har också förekommit. Hantverk, snickerier och smide, har varit vanligt i socknen. Vagnstillverkning förekom under 1800-talet i nästan varje by.

Skillingaryd var ursprungligen en stor bondby som låg i Tofteryds socken. Vid byn låg Skillingaryds hed som redan under 1600-talet användes som militär mötesplats. I byn fanns också gästgiveri och sedan 1842 har där hållits marknad. Sammantaget medförde heden, gästgiveriet och marknaden att en viss permanent bebyggelse uppstod. Tätortens tillväxt startade på allvar efter järnvägens tillkomst i slutet av 1800-talet. Skillingaryd blev municipalsamhälle 1920 och egen köping 1952.

Kulturmiljöer
38. Tofteryds sockencentrum
Fastigheter: Tofteryd 1:1, 2:2, 3:3, 3:4, 4:1, 4:2, 4:5

Tofteryds by ligger på en mindre höjdsträckning ovanför Linnesjön, öster om Lagan. Landskapet på själva höjdryggen består av odlingsmarker, omgivna av skog och ängar på sluttningarna.

Den nuvarande kyrkan uppfördes 1835 i nyklassisk stil. Kyrkan är byggd i sten och har ett rektangulärt långskepp med västtorn. Kyrkans ytterväggar är spritputsade och kalkade. Tornet har en oljemålad lanternin i trä. Tornet är klätt med kopparplåt och taket täckt med enkupigt rött tegel.

På samma plats fanns tidigare en liten stenkyrka i romansk stil, troligtvis uppförd under 1200-talet. Kyrkan hade långhus, kvadratiskt kor samt en sidobyggnad. Efter flera ombyggnader bestod kyrkan vid nedrivningen av långhus, kor, absid, sakristia, vapenhus och torn. Medeltidskyrkan hade ytterligare en föregångare. År 1935, vid en ombyggnad av den nuvarande kyrkan, påträffades en ekstock från en statskyrka. Dessutom fann man ett kollager vilket visar att den äldsta kyrkan brunnit.

Strax söder om kyrkan ligger Tofteryds skola (4:2). Skolhuset uppfördes ursprungligen som sockenstuga 1836. Byggnaden är två våningar hög och uppförd av trä med fasaden i rödfärgad locklistpanel. I huvudfasadens mitt finns entré och pelarburen balkong. Kring mittaxeln finns sex symmetriskt placerade fönsteraxlar. På sadeltaket ligger röda enkupiga tegelpannor. Till skolan hör även en slöjdsal uppförd som tvättstuga och ombyggd på 1930-talet.

Vid kyrkan och skolan ligger även kyrkstallar, skollärarens ladugård samt bod och garage.

På en liten höjd norr om kyrkan ligger prästgården (4:1). Huvudbyggnaden uppfördes 1883 och har en trästomme. Huset är en våning högt och har en vindsvåning med rektangulära frontespiser på långsidorna. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och sadeltaket täckt med rött enkupigt tegel. Byggnaden är försedd med klassicerande detaljer, exempelvis takfris med båg- och tandsnitt. Gården består i övrigt av tiondemagasin, bod, källare och garage. Granne med prästgården ligger arrendatorbostaden från 1955. Byggnaden har fasader i rött tegel och brant sadeltak med bruna betongpannor. Höjden är en våning med källare och vindsvåning. Ljusinsläppet till vindsvåningen sker genom frontespis och gavelfönster.

Inom fastigheten Börjagård (3:3) finns en gårdsanläggning och en före detta speceriaffär. Gården består av manbyggnad (omkring 1840) samt bod och ladugård (1887). Manbyggnaden är två våningar hög med en vinkel i en våning. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och på taket ligger tvåkupigt rött tegel. Speceriaffären var inrymd i en två våningar hög träbyggnad uppförd 1935. Byggnadskroppen är rektangulär och försedd med ett tegelklätt sadeltak. Fasaderna är klädda med vit locklistpanel. Byggnadens entré i hörnläge och försedd med ett kolonnburet skärmtak.
I byn ligger flera gårdar och enskilda bostadshus. Tofteryd 4:5 är en relativt välbevarad knuttimrad parstuga flyttad till platsen 1966 från Norra Linneryd. Byggnaden är två våningar hög och fasaden klädd med röd locklistpanel. På taket ligger torv. Parstugan tillbyggdes vid flyttningen med en låg vinkelbyggnad.

Smedagården (3:4) består av manbyggnad (1926), lillstugan och ladugård (1935). Bostadshuset är en och en halv våning högt med brant, brutet, avvalmat och tegelklätt tak. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och i dess mitt finns frontespis och balkong.

Tofteryd 3:4 är en villa från 1952. Byggnadens planlösning är karaktäristisk för tidpunkten och består av två rektangulära delar placerade något förskjutna i förhållande till varandra. Fasadmaterialet är gult mättat tegel och på sadeltaket ligger enkupigt rött tegel.

Strax väster om byn ligger Smållen (Sjöeryd 1:31), ett mindre bostadshus uppfört omkring sekelskiftet. Byggnaden har en stomme av timmer klädd med rödmålad locklistpanel. I husets mitt finns en förstukvist och taket är belagt med tvåkupigt rött tegel.
TILL SIDANS TOPP

39. Båramo - Pukarp
Fornlämningar: Raä 71-73, 76, 77, 79-91, 125, 129, 130, 135
Fastigheter: se karta

Kring byarna Alshult, Båramo och Pukarp i Tofteryds socken samt Mörkebo i Åker, finns en koncentration av fornlämningar. Terrängen består av nord-sydliga skogsklädda åsar med öppen odlings- och hagmark kring byarna.

Gravfälten är sju till antalet och de enstaka lämningarna omkring tio. Fornlämningsbeståndet domineras av sju runda stensättningar, diameter fem till tolv meter, 26 kvadratiska stensättningar, sidor mellan fyra och tolv meter, fyra domarringar. I området finns även två dösar samt ett stort antal resta stenar och klumpstenar. Huvuddelen av lämningarna härstammar från järnåldern.

Fryebo ligger på sydöstra sluttningen av en nord-sydlig höjdsträckning väster om Lagan. Byn omges av småkuperat och varierat odlingslandskap med hag-, ängs- och åkermarker. Området har ett ur natursynpunkt intressant bestånd av lövträd (ek, rönn, hägg och asp osv), buskar (hassel, brakved och hartsros) samt örter (solvända, gullviva och bergsmynta).

Fryebo består av fyra tätt liggande gårdar kring en byplats med brunn. Från byplatsen leder en fägata mot hagarna i nordväst. På 1500-talet var Fryebo en ensamgård som senare delats till fyra enheter. Byn har undgått 1800-talets skiftesverksamhet då de flesta byar splittrades. Manbyggnaderna är parstugor uppförda av timmer under perioden 1830 till 1880. Fasaderna är klädda med gul (1:3, 1:4) eller röd (1:2, 1:5) locklistpanel. Taken är täckta med rött en- eller tvåkupigt tegel. Huvudbyggnaderna omges av undantagsstugor och ekonomibyggnader, de senare huvudsakligen uppförda under 1800-talets senare del eller 1900-talets början. I anslutning till byn ligger en linbasta, flera sommarladugårdar samt två gårdssmedjor.
TILL SIDANS TOPP

41. Hult - Henriksbo
Fastigheter: Hult 1:2, 1:6, 1:9, 1:10, 1:11, 1:12,
Henriksbo 1:2 B, 1:3 A

Hult 1:9 innehåller bland annat en manbyggnad från 1850-talet. Byggnaden är uppförd av timmer som för tillfället ligger synligt och omålat i fasaden. På sadeltaket ligger röda flatfalsade cementpannor.

Hult 1:2 är en komplett gårdsanläggning från 1800-talet, grupperad med mangård öster om vägen och fägård åt väster. Mangården består av parstuga som flankeras av magasin och en enkelstuga. Enkelstugan användes tidigare som grenadjärtorp, liksom det välbevarade torpet Kvarnaryet. Parstugan är två våningar hög och klädd med röd locklistpanel. Fasaden delas i tre lika delar av fyra vitmålade knutlådor. I mittendelen finns en förstukvist. Sadeltaket är täckt med rött tvåkupigt tegel. Fägården innehåller en ladugård som flankeras av stall och vagnsbod.

På Västergården (1:6) finns en parstuga i två våningar av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt tegel. Gården består i övrigt av brygghus, vedbod, ladugård och källare.

Hults skola (1:10) är numera bostadshus. Träbyggnad i en våning med rödfärgad fasad med locklistpanel och tak med rött tvåkupigt tegel. På byggnaden finns flera förstukvistar och en inbyggd veranda med vitmålade snickeridetaljer.

Missionshus (1:12) av trä uppfört 1910. Byggnaden är en våning hög och innehåller två samlingsrum. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med en förstukvist. Taket är täckt med röda flatfalsade betongpannor.

I Henriksbo finns två gårdsanläggningar med välbevarade manbyggnader. Byggnaderna är uppförda av timmer och en och en halv våningar höga. Planen är av parstugetyp med veranda försedd entré i långsidans mittaxel. Fasaderna är klädda med röd locklistpanel och taken täckta med rött en- eller tvåkupigt tegel. Manbyggnaden 1:2 B har en låg halvvåning med lunettfönster under takfoten. På gårdarna finns diverse ekonomibyggnader, bodar, ladugårdar och dass.

42. Norra Linneryd
Fastigheter: 2:2, 2:3, 2:5
Norra Linneryd ligger i ett öppet mjukt kuperat odlingslandskap. I byns centrum ligger tre gårdar med manbyggnader från 1800- och tidigt 1900-tal. Den äldsta manbyggnaden tillhör 2:2. Huset är en våning högt, uppfört av timmer och försett med tegelklätt sadeltak. Fasaden består av rödmålad locklistpanel.

Manbyggnaden på gården 2:3 uppfördes 1880. Husets timmerstomme är en och en halv våning hög och krönts av ett tegelbelagt sadeltak. Under takfoten finns lunettfönster och i fasadens mitt en rektangulär frontespis. Under frontespisen är entrén med förstukvist placerad. På gården finns även en något mindre byggnad, troligtvis använd som bostad före den nuvarande manbyggnadens tillkomst. Till gården hör även en ladugård från 1934.

Den yngsta manbyggnaden finns på fastigheten 2:5. Huset uppfördes 1908. Höjden är en och en halv våning med frontespis i övervåningen. Mellan takfoten och en horisontell list finns en rad låga fönster. I frontespisens spets finns ett litet rombiskt fönster. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och på taket ligger svart plåt. Till gården hör även ladugård (1920) och bod. Den timrade boden uppfördes som fattigbod för Mölnarps fattigrote.
TILL SIDANS TOPP

Nåthult ligger på en västsluttning omgivet av öppen odlingsmark och barrskogspartier. Byn består av fem gårdar som ligger vid en avstickare på vägen mellan Vaggeryd och Tofteryd. Gårdarna ligger på en rad med manbyggnader öster om vägen och ekonomibyggnader väster om densamma.

De bäst bevarade manbyggnaderna finns på fastigheterna 1:4/1:5, och 1:11. De båda trähusen är en och en halv (1:11) respektive två våningar höga. Fasaderna är klädda med rödfärgad locklistpanel och taken täckta med en- respektive tvåkupigt rött tegel. Båda husen är försedda med kompletta uppsättningar av uthus.

Norr om byn ligger ett litet, en våning högt, bostadshus av trä (1:15). Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med förstukvist. På sadeltaket ligger tvåkupigt rött tegel.

På byns norra ägor ligger en välbevarad smedja av timmer, med intakt inredning, en före detta ångsåg och en vattendriven kvarn (1:12). Sågverket består av en hall av regelverk samt ett tidigare maskinrum i tegel. Kvarnbyggnaden är tre våningar hög och uppförd av panelklätt regelverk. Fasaden är rödfärgad med vita detaljer.

Kulturminnen
120. Ekhults missionshus 1:9
Missionshuset i Ekhult är uppfört av trä omkring år 1895. Byggnaden är en våning hög och har en rektangulär planlösning som innehåller två samlingssalar, en slöjdsal samt ett kök. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med höga fönster. På taket ligger svart falsad plåt.

121. Fastorp Norregård 1:7
Öster om vägen ligger bostad och brygghus. Bostadshuset är uppfört av trä och klätt med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en förstukvist med rött tvåkupigt tegel. Väster om vägen ligger fägården med hönshus, ladugård, källare och redskapsbod.

122. Gimmarp 1:8
Norr om Gimmarps by ligger en liten ensamgård bestående av timrad enkelstuga, bod och källare. Stugan är klädd med röd locklistpanel och har en vitmålad veranda. På taket ligger rött enkupigt tegel.
TILL SIDANS TOPP

123. Holma 1:1
Holma är en ensamgård belägen på en höjd i öppen odlingsmark. Manbyggnaden är knuttimrad och har en planlösning av salstyp. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och sadeltaket täckt med enkupigt tegel. I fasadens mitt finns en förstukvist och under takfoten tre lunettfönster.

På gården finns även ett magasin bestående av källare med tunnvalv i sten samt en och en halv våning i knuttimmer. Fasaden är klädd med locklistpanel och taket täckt med plåt.

124. Holma 1:4 (Lilla Korskärret)
Timmerbyggnad i en våning med sadeltak. Fasader av röd locklistpanel och tak med röda cementpannor. Förstukvist med vitmålade snickerier.

125. Hultsgärde 1:17
Gårdsanläggning med manbyggnad, lillstuga och ladugård. Bostadshuset är en och en halv våning högt med låga fönster under takfoten. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och försedd med förstukvist. Sadeltaket är täckt med rött tvåkupigt tegel.

126. Linneryd 1:13
Missionshus (1910) i en våning av trä. Fasad med röd locklistpanel och sadeltak med tvåkupigt rött tegel. Fasaden består av fyra tätt placerade sexrutade fönster och en entré med pelarburet skärmtak.

127. Linneryd 1:28 (Fridhem)
Manbyggnad i en och en halv våning med stomme av timmer och fasad i röd locklistpanel. Låga liggande fönster under takfoten och vitmålad förstukvist i fasadens mitt. Sadeltak med rött tvåkupigt tegel. Till gården hör även en smedja.
TILL SIDANS TOPP

128. Mölnarp 1:4 (inkl Liden)
Mölnarp ligger på en nord-sydlig ås omedelbart väster om Linnesjön. Manbyggnad på gården 1:4 uppfördes omkring 1850 av timmer. Huset är en och en halv våning högt med rektangulär frontespis, balkong och låga fönster i övervåningen. Taket är avvalmat och täckt med bruna betongpannor. Fasaden är klädd med vit locklistpanel. Till mangården hör även en lillstuga. På andra sidan vägen ligger fägården med ladugård (1916), vagnskjul och rusthållarebod. Boden är uppförd av timmer och klädd med röd locklistpanel. På taket ligger enkupigt rött tegel. Boden har två symmetriskt placerade dörrar på långsidan försedda med trekantsformade ”skärmtak”.

Söder om huvudgården ligger torpet Liden bestående av stuga, bod och jordkällare. Stugan är en våning hög, klädd med röd locklistpanel och försedd med tegelbelagt sadeltak. Huset har förstukvist med vita snickerier. Boden är knuttimrad, omålad och försedd med torvtak.

129. Sjöeryd 1:8 (Sandholm)
Manbyggnad i två våningar av timmer, uppförd omkring 1860. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket klätt med enkupigt tegel. I fasadens mitt finns en vitmålad veranda med snickeridetaljer.

130. Skog Södergård 1:4
På Södergården finns en av socknens mycket få välbevarade manbyggnader från 1920-talet. Byggnaden har en stomme av trä, utvändigt klädd med vit locklistpanel. Höjden på byggnaden är en våning med övervåning dold av ett högt brutet och plåttäckt sadeltak. Byggnaden har en osymmetriskt placerad frontespis och stora småspröjsade fönster.

131. Skog, Snuddebo 1:7, Pälsabo
Pälsabo är ett ensamliggande torp från 1865. Enkelstugan är knuttimrad, försedd med rödfärgad locklistpanel och har ett sadeltak täckt med röd plåt. Stugan har förstukvist.
TILL SIDANS TOPP

132. Studstorp 1:3/1:4
Studstorp är en välbevarad komplett gårdsanläggning från 1920-talet. Huvudbyggnaden är av den typ som ersatte de tidigare dominerande parstugorna. Planen är nästan kvadratisk och sadeltaket högre än tidigare. Byggnaden är uppförd av trä till en höjd av en och en halv våning. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och i halvvåningen finns fronton samt liggande låga fönster. På taket ligger tvåkupiga tegelpannor.

133. Torp 1:2 D (Långbro)
Manbyggnaden i en och en halv våning med låga breda fönster under takfoten. Timmerstommen är klädd med röd locklistpanel och i huvudfasadens mitt finns en vit förstukvist. Ladugård uppförd omkring 1880.

134. Torp 1:5 B (Hakabygget)
Gård bestående av manbyggnad (omkring 1810), bod, uthus och ladugård (omkring 1880). Manbyggnaden är en våning hög och klädd med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist omgiven av två småspröjsade fönster. Sadeltaket med rött tvåkupigt tegel.

135. Torp 1:11 (Fridhem)
På gården finns en manbyggnad i timmer (omkring 1880) samt en bod och en ladugård. Boningshuset är klätt med locklistpanel och har en vitmålad förstukvist med snickerier. På sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel. Boden innehåller ett intakt häckamakeri från perioden 1850-1900 då vagnstillverkningen var en vanlig sysselsättning i Vaggeryds- och Skillingarydstrakten.

136. Älgamo 1:4
På gården finns en manbyggnad från 1915. Huset är en och en halv våning högt och uppfört i vinkel. Fasad i röd locklistpanel och vitmålad veranda i vinkeln. Avvalmat sadeltak med enkupigt rött tegel. Till gården hör även lillstuga, bod och ladugård (1890).
TILL SIDANS TOPP

38. Tofteryds sockencentrum	120. Ekhults missionshus	128. Mölnarp (inkl Liden)
39. Båramo - Pukarp	121. Fastorp Norregård	129. Sjöeryd (Sandholm)
40. Fryebo by	122. Gimmarp	130-131. Skog
41. Hult - Henriksbo	123-124. Holma	132. Studstorp
42. Norra Linneryd	125. Hultsgärde	133-135. Torp
43. Nåthults by	126-127. Linneryd	136. Älgamo