Skillingaryd, kulturhistorisk utredning

Ur ”Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29”
Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988 (Texten något redigerad)
På sidan finns länkar till information om hus på olika plaster längst ned på sidan samt däremellan en liten historik om Skillignaryd
Vi kommer senare att låta fotografera husen och visa dessa i bild.

Den by som har givit namn åt samhället låg där vägarna mot Valdshult och Åker delar sig, på höjden väster om den nuvarande tätortens centrum. En ny landsväg väster om Lagan började byggas under slutet av 1600-talet och togs i bruk omkring 1676. Den tidigare landsvägen från norr vek av åt öster ungefär vid kvarteret Mården i Skillingaryd, passerade Lagan och fortsatte sedan söder ut. Den nya vägen innebar ökad trafik över byn Skillingaryds marker. Utmed den nya vägen uppfördes gästgiverier. Sådana har funnits i kvarteren Mården 2, Abborren 12 och 16. Det sistnämnda tjänade som plats för utskänkning av brännvin åt knektarna, en rättighet som skillingarydsbönderna fått genom upplåtelse av mark till Jönköpings regemente.

Skillingaryds hed har sedan 1777 använts som mötes- och lägerplats åt Jönköpings regemente. Från 1823 förlades inte bara beväringsmöten, utan även möten för officerarna till Skillingaryd. Vid denna tid började lägret få en fast bebyggelse, placerad söder om Gropabäcken.

Den militära verksamheten hade ingen större direkt betydelse för befolkningsutvecklingen, eftersom övningstiden inskränkte sig till några få veckor på sommaren. Under resten av året låg platsen öde. När allmän värnplikt genomfördes 1901 ökade de värnpliktigas övningstid med påföljd att flera underofficerare, korpraler och fanjunkare bosatte sig i Skillingaryd.

Höst och vår hölls sedan 1842 marknad på platsen för de nuvarande kvarteren Hammaren och Hästen. De timrade marknadsbodarna i kvarteret Hammaren stod kvar fram till omkring 1920-talet.

Tillkomsten av landsvägen, regementet och marknadsplatsen verkade för att en permanent bebyggelse utanför själva byn började växa fram längs landsvägen. Vid marknadsplatsen, nuvarande kvarteren Hammaren och Hästen, fanns en viss bebyggelse. Invånarantalet understeg vid mitten av 1800-talet femtio personer.

Dessa tre komponenter, landsväg, regemente och marknadsplats, räckte dock inte till för att omvandla byn till tätorten Skillingaryd. Det är inte förrän järnvägen började byggas mot slutet av 1800-talet som befolkningsantalet stiger och bebyggelsen ökar markant.

Strax efter att det första stationshuset stod färdigt, uppfördes de första husen i dess omedelbara närhet och på båda sidor om det som kom att bli Stationsgatan och Skolgatan. Bebyggelsen hade stationshuset som utgångspunkt och spred sig därifrån åt norr och åt öster.

Genom järnvägens tillkomst fick bebyggelsen en ny struktur, med stationen som medelpunkt. Utefter de nyblivna gatorna, Stationsgatan och Skolgatan, samt utefter Sturegatan, åt norr inte längre än till kvarteret Hammaren 5, och åt söder i gatukorsningen Stationsgatan-Storgatan kom Skillingaryds köpstråk att lokaliseras.

Bebyggelsen följde och expanderade först utefter de gamla färdvägarna. Den befintliga bebyggelsen utefter landsvägen, nuvarande Storgatan (tidigare E4:an), är redan nämnd. Utefter Tofterydsvägens (nuvarande Kaffegatan) nya sträckning uppfördes en rad hus under 1890-1910-talen. Detsamma gäller för vägarna mot Fåglabäck och mot Åker. Mellan åren 1901-1920 förtätades bebyggelsen inom redan bebyggda områden. Dessutom togs ny mark i anspråk för bebyggelse. Tätorten blev municipalsamhälle 1920 och 1929 fastställdes en stadsplan. Stadsplanen utvecklades ur de befintliga vägarnas sträckningar. Dessa var Storgatan, Valdshultsvägen, Tofterydsvägen, Fåglabäcksvägen och järnvägen. Kvartersbilden blev på grund av. de redan befintliga vägarnas orientering i N-S eller Ö-V riktning relativt rätvinklig. En förtätning av bebyggelsen skedde under åren 1921-1940, främst i de senast förvärvade områdena. Enstaka hus byggdes på nyutvunna markområden. Från och med 1941 började bebyggelsen i allt högre grad att uppföras och nyförvärvade områden, vilket förde med sig att en rad nya kvarter och gator kom till.

1952 blev Skillingaryd köping. Den 1929 fastställda planen gäller fortfarande med senare revideringar. Dessutom har flera nya områden upptagits och fått en reglerad plan.

Skillingaryd har huvudsakligen småindustri med tillverkning av möbler och mekaniska artiklar. Denna specialisering är framsprungen ur en åkdonstillverkning som började ta egentlig fart på 1850-talet. Tillverkningen innehades som en stödnäring för försörjningen. Det fanns därvid ett samarbete mellan snickare, smeder, målare och sadelmakare. Efter det att järnvägen tillkommit flyttade flera av hantverkarna in till det nybildade stationssamhället och så småningom samlades hela vagnmakerihantverket till Skillingaryd, där tillverkningen omkring 1910-1912 började drivas industriellt. De tidigaste industrietableringarna skedde därvid i kvarteret Järven, Oxeln, Rönnbäret och Saturnus.

Invånarantalet i Skillingaryd var 1975 3.420 personer. Ett flertal större industrier, i huvudsak möbel- och mekanisk industri, sysselsätter de flesta invånare i samhället. Förutom denna industri har människorna sin sysselsättning i byggnadsverksamheter, samfärdsel samt privata och offentliga tjänster.

Omedelbart söder om Skillingaryd ligger ett militärt övningsfält. På platsen har militär verksamhet funnits sedan 1680-talet då Mo härads kompani av Jönköpings regemente övade på platsen. 1777 blev lägret mötesplats för hela Jönköpings regemente, senare benämnt I 12. Regementet hade sitt läger strax öster om vägen mellan Jönköping och Värnamo. Från början fanns inga fasta byggnader, utan soldaterna förlades i tält. Under en period från 1850 till 1920 uppfördes en rad byggnader. Officersmässen (146) uppfördes på 1850-talet, sjukhuset på 1860- eller början av 1870-talet, befälspaviljongen (147) år 1879, mathallar och kokhus på 1880-talet och lägerhyddan (143) 1903.

Sjukhuset uppfördes efter typritningar från 1863. byggnaden var två våningar hög och timrad på en hög stensockel. Taket var täckt med skiffer och fasaden klädd med träpanel. Byggnadens fasader och dekorativa detaljer var utformade i snickeristil. Stilen kännetecknas bl.a. av lövsågeriarbeten och fältindelade fasader med växelvis liggande och stående panel.

Byggnaden hade mittkorridor med entré från gavlarna. Förutom sjukrum innehöll byggnaden mottagningsrum, badrum, kök samt rum för läkare, sjuksköterska och vaktmästare. På vinden fanns två gavelrum, använda som arrest. Under byggnaden fanns en välvd källare avsedd att användas som likbod.

Mathallarna bestod ursprungligen av ett öppet stolpverk utan väggar, som bar ett valmat sadeltak. Senare hade de fyra hallarna försetts med väggar och använts som förråd. I anslutning till hallarna ligger två kokhus och två proviantbodar. Mathallen är den enda kvarvarande av sitt slag i Sverige.

Efter indelningsverkets upphörande och värnpliktens utökning 1901 behövde förläggningarna på hedarna kompletteras i väntan på att nya kaserner uppfördes. Det ansågs dock oekonomiskt att uppföra timmerbaracker för en begränsad period. Lösningen blev monteringsfärdiga så kalladelägerhyddor. En sådan uppfördes i Skillingaryd 1903.

Konstruktionen är en rad ramar bestående av två högben förbundna med varandra i nocken och med en bjälke vid golvet. Gavlarna är i det närmaste helt uppglasade och på varje långsida finns tre stora fönsterkupor. Hyddan är 50 m lång, 14 m bred och 9,5 m hög. Byggnaden består endast av ett stort rum om 650 kvadratmeter, fyra små tvättrum undantaget. I hyddorna förlades upp till 360 man. Avsikten var att hyddorna skulle flyttas och användas som gymnastikhus vid de nya kasernerna, vilket dock genomfördes endast i enstaka fall. Arkitekt till hyddan var Erik Josephsson.

Sedan Andra Göta artilleriregemente (senare Smålands artilleriregemente, A6) förlagts till Jönköping år 1897 användes Skillingarydsfältet även för deras räkning. Ett nytt läger uppfördes öster om det gamla. A6 övertog även det västra läget 1914 sedan I 12 flyttats till Jönköping. Även i det östra lägret finns en rad välbevarade exempel på panelarkitektur från tiden kring sekelskiftet.

Länsmuseet har 1986-05-16 föreslagit att samtliga byggnader inom östra lägret förtecknas som byggnadsminnesmärke jämlikt paragraf 20 i kungörelsen med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet samt att ett skyddsområde upprättas. Enligt samma förslag bör följande byggnader i västra lägret, förtecknas som byggnadsminnesmärken jämlikt paragraf 18 i ovan angivna kungörelse: byggnad K00 18, 101, 102, 104, 107, 108, 109, 111, 112, 118, 123, 124, 133, 134, 136, 137, 143, 146, 147, 152 och 159.
TILL SIDANS TOPP

2. Skillingaryds hembygdspark, stg 107.
Hembygdspark anlagd 1936 av Tofteryds sockens hembygdsförening. I parken finns fyra byggnader. Thelanderska gården ursprungligen en parstuga uppförd vid 1700-talets slut i Älgebo, Åkers socken. Byggnaden flyttades till Skillingaryd omkring 1850 och till hembygdsparken 1938. Bengtsbostugan, enkelstuga med farstukammare, uppförd på 1700-talet i Starrike och flyttade 1936. Vagnsmedja från Östergård i Ålaryd, Åkers socken. Byggnaden uppfördes vid 1800-talets mitt och flyttades 1967. Utskottsbod från 1700-talet, flyttad från Västra Hult i Nydala socken 1941.
TILL SIDANS TOPP

3. Kvarteren Melonen, Ollonet, Plommonet, Skatan, Smultronet och Tomaten
Kvarteren är belägna på en höjd väster om järnvägen. Bebyggelsen utgörs av bostadshus i så kallad sekelskiftesstil. Utmärkande är de oregelbundna planlösningarna och de osymmetriska huskropparna med utbyggnader, hörntorn och tornliknande trapphus. Typisk för perioden är fasadbeklädnaden med liggande panel, här ofta kombinerad med locklistpanel, och skild från denna genom ett väggband. Fasaderna är i regel målade med ljus oljefärg. Den djärva och oregelbundna takarkitekturen medför att taktäckningen i regel utförts med falsad och målad plåt.

Till fastigheterna hör uthus, i allmänhet uppförda i regelverk med faluröd locklistpanel. Taken är täckta av grå plåt eller rött tegel. I de relativt stora trädgårdarna finns fruktträd, andra lövträd, bärbuskar, syrén och i några fall köksträdgårdsland.

Melonen 4. Idrottsgatan 10 - Trädgårdsgatan 7. Bostadshus i en och en halv våning uppfört 1913-14 av timmer. Fasad av vit locklist- och liggande fasspontpanel. Rött plåttak. Frontespis, mångkantigt trapptorn samt veranda och balkong.

Stg 46, Ollonet (6). Valdshultsvägen 16 - Nya Åkersvägen 2. Bostadshus i en och en halv våning, uppfört 1920-21 av plank. Fasad av beige locklistpanel samt liggande och stående fasspontpanel. Sadeltak med röd plåt. Mångkantigt trapphus, frontespis.

Stg 48, Ollonet (4). Idrottsgatan 9 - Trädgårdsgatan 5. Bostadshus, två våningar, uppfört av plank 1912. Fasad av beige locklistpanel samt liggande och stående fasspontpanel. Rött plåttak. Mångkantigt trapptorn. Inbyggd veranda och balkong med lövsågat räcke.

Stg 423, Ollonet (5). Valdshultsvägen 14 - Trädgårdsgatan 1. Bostadshus, två våningar, uppfört 1903 av timmer. Fasad av gul locklist- och liggande fasspontpanel. Sadeltak med tvåkupiga bruna betongpannor.

Plommonet 8. Valdshultsvägen 16. Manbyggnad från 1800-talets början. Huset är en och en halv våning högt och har en stomme av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel. På taket ligger enkupigt rött tegel.

Stg 392, Skatan (3). Nya Åkersvägen 2 - Valdshultsvägen 17. Bostadshus i en och en halv våning, uppfört 1915. Stommen är av plank och fasaden klädd med vit locklistpanel. Sadeltaket är klätt med grå plåt. I fasadens mittaxel finns en veranda och balkong med snickeridetaljer.

Smultronet 4. Idrottsgatan 4. Bostadshus en och en halv våning, uppfört omkring 1890-1900 med plankstomme. Fasad av beige locklist- och liggande fasspontpanel. Tak med brutna gavelspetsar, täckt med röd plåt.

Stg 74, Smultronet (5). Idrottsgatan 6 - Trädgårdsgatan 8. bostadshus en och en halv våning, uppfört omkring 1915 med plankstomme. Fasad av blå locklist- och liggande fasspontpanel. Sadeltak med röda betongpannor. Frontespis.

Stg 61, Tomaten (10). Idrottsgatan 5. Snickerifabrik, uppförd av tegel 1913. Fasad av rött tegel och beige spritputs. Taket är täckt av grå plåt.
TILL SIDANS TOPP

4. Kvarteret Prästkragen
Denna bebyggelse uppfördes utmed järnvägen kort efter det att det första stationshuset färdigställts. Husen vänder sina huvudfasader mot järnvägsområdet som då innebar ett modernt och attraktivt tomtläge. Med sina i huvudsak välbevarade exteriör utgör byggnaderna ett intressant och tidstypiskt blickfång för bland annat. de tågresande.

Prästkragen 6. Södra Järnvägsgatan 6. Bostadshus, två våningar, uppfört av timmer 1880-81. Fasad av vit liggande fasspontpanel. Rött plåttak. Byggnaden är asymmetrisk med frontespis, hörntorn och balkonger. Bibehåller i huvudsak ursprunglig karaktär.

Prästkragen 7. Södra Järnvägsgatan 8. Bostadshus i en och en halv våning, uppfört 1885 av timmer. Fasad av liggande gul fasspontpanel. Sadeltak med tvåkupigt rött tegel. Frontespis.

Prästkragen 8. Södra Järnvägsgatan 4 - Brunnsgatan. Före detta. jordbruksfastighet. Bostadshus i en och en halv våning med frontespis, uppfört av timmer 1882-83. Fasad av gul locklistpanel. Sadeltak med röda betongpannor. Huvudfasad mot järnvägen med frontespis och rikt utsirad, öppen veranda. Bibehåller ursprunglig karaktär.

Till bostadshusen hör uthus med fasader av locklistpanel målade med faluröd eller ljus oljefärg. Taken är täckta av plåt, eternit eller tegel. Till Prästkragen 8 hör dessutom en öde ladugård, uppförd av timmer och regelverk med falurödmålad fasad av liggande timmer och stående bräder. Stora trädgårdar omger bebyggelsen.
TILL SIDANS TOPP

5. Kvarteren Jupiter och Saturnus
Bebyggelsen i dessa kvarter har fått sin karaktär av de differentierade näringsliv som från början fanns i området. Verkstäder och handelslokaler har inrymts inne bland bostadsbebyggelsen. I detta avseende visar området på en historisk kontinuitet.

Stg 335, Jupiter. Storgatan 15 - Sturegatan 29. Bostadshus en och en halv våning, uppfört 1907 av timmer. Fasad av vit locklistpanel. Sadeltak av tvåkupigt rött tegel. Frontespis och öppen veranda med lövsågat räcke.

Stg 345, Jupiter. Storgatan 11. Affärs- och bostadshus, två våningar, uppfört 1904 med plankstomme. Fasad av gråmålad fasspont- och locklistpanel. Byggnaden har en rikt utformad takarkitektur med kraftiga, nästan lökkupolsliknande tornhuvar, vilka bärs av träkonsoler. Över mittaxeln är en lägre spetsig tornspira. Taket är täckt med röd falsplåt.

Stg 346, Jupiter. Storgatan 9. Affärs- och bostadshus, två våningar, uppfört 1907 med plankstomme. Fasad av gul stående och liggande fasspontpanel. Sadeltak med röd falsplåt. Mot gatan dekorerade gavelpartier samt indragen balkong.

Stg 341, Saturnus. Bostadshus, två våningar, uppfört av timmer 1880. Fasaden kläddes 1957 med grå eternit. Sadeltak med tvåkupigt rött tegel. I ett av gårdshusen har Frälsningsarmén haft sin möteslokal.

Stg 365, Saturnus. Affärs- och bostadshus, en och en halv våning, uppfört 1898 av timmer. Fasad med grön locklistpanel. Sadeltak med röda betongpannor. Frontespis.

Till fastigheterna hör uthus, i allmänhet uppförda av regelverk och klädda med faluröd locklistpanel, eller i något fall fasspontpanel. Taken är täckta av tegel, plåt eller papp. De flesta byggnaderna har inrymt eller inrymmer lokaler för olika verksamheter, exempelvis möbelsnickeri, kopparslageri, träsvarveri och målarverkstad.

Trädgårdarna utgör en relativt liten del av fastigheterna till förmån för grusplanen och -gången. Stora lövträd och buskar finns i tomtgränser eller på gräsmattor.
TILL SIDANS TOPP

6. Stationsgatan och Järnvägshotellet
Stationsgatan bildades kort efter det att det första stationshuset hade byggts. Denna och gatorna i omedelbar anslutning blev centrum för affärslivet i Skillingaryd. 1907 byggdes Skillingaryds tredje stationshus, uppfört i tegel. Järnvägshotellet väster om järnvägen uppfördes också i tegel, tätt följt av tre stora tegelbyggnader utmed Stationsgatan, byggda under åren 1914-1920. Byggnaderna har en monumental karaktär och visar på en tydlig influens från periodens stadsbebyggelse. På 1950-talet kompletterades tegelarkitekturen av ett nytt affärs- och bostadshus.

Merkurius 2. Stationsgatan 1 - Storgatan 3. Affärs- och bostadshus i två våningar, uppfört 1917 med timmerstomme. Huvudfasad med ljusbrun spritputs med slätputsade band och fönsteromfattningar. Huggna stentrappor. Brutet tak med röda betongpannor.

Merkurius 4. Centralplan 2 - Artillerigatan 32. Affärs- och bostadshus i tre våningar, uppfört av betong 1955-1957. Fasad av rött tegel. Sadeltak med rött tegel.

Merkurius 5. Centralplan 4 stationsgatan 3. Affärs- och bostadshus i två och en halv våning, uppfört 1916 av tegel. Fasad i rött maskintegel med band, lister och fönsteröverstycken i gult tegel. Mansardtak med tvåkupigt rött tegel. Två frontespiser.

Stg 358. Jupiter. Storgatan 5 - Stationsgatan 4. Affärs- och bostadshus i tre våningar, uppfört 1920 av tegel. Fasad av rött tegel med vitputsad fris under andra våningens fönsterband. Smidesbalkonger. Sadeltak med röd falsplåt. Fyra frontespiser.

Stg 360, Jupiter. Stationsgatan 6. Affärs- och bostadshus i två och en halv våning, uppfört 1914 av tegel. Fasad av rött tegel. Säteritak med takkupor, täckt med enkupigt rött tegel.

Järnvägsstationen. Stationshus. Tvåvåningsbyggnad uppfört av tegel 1907. Fasaden har i nedre våningen rött tegel och i den övre gul puts med fönsteromfattningar i tegel. Rött taktegel.

Vid spårområdet ligger även två magasin. Det större uppfördes 1913 och har en stomme av regelverk. Fasaden består av rödmålad fasspontpanel och på taket ligger papp. Det mindre magasinet har också regelverksstomme dock med fasad av stående bräder och fasspontpanel.

Stg 59, Tomaten. Västra Järnvägsgatan 7. Bostads- och verksamhetshus, före detta. järnvägshotell. Uppfört 1910 av tegel i två våningar. Fasaden är vitputsad med spritputs i den nedre och slätputs i den övre våningen samt hörnkedjor, fönsteromfattningar, lister och mönstermurad takfris i kontrasterande rött tegel. Mot järnvägen volutprydd fronton samt balkong. Sadeltak med tvåkupigt rött tegel.

Två av fastigheterna har uthus på gården. Dessa är uppförda i regelverk. Fasadmaterialet är liggande fasspont- eller locklistpanel som är faluröd- eller brunmålad. Taken är täckta av plåt eller tegel.
Egentliga trädgårdar saknas. Grusade eller asfalterade gårdsplaner med enstaka lövträd hör till fastigheterna.
TILL SIDANS TOPP

7. Tofterydsvägen (Kaffegatan)
Abborren 14. Tofterydsvägen 21. På tomten finns NTO-logen uppförd 1904. Byggnadsstommen består av regelverk och fasaden är klädd med liggande röd fasspontpanel. På taket ligger tvåkupigt rött tegel. Byggnaden har rektangulär plan och är en våning hög.

Braxen 7. Tofterydsvägen 10. Bostadshus, en och en halv våning, uppfört av timmer 1900. Fasad av grå locklist- och liggande fasspontpanel. Sadeltak täckt av bruna betongpannor.

Stg 236, Braxen. Tofterydsvägen 6. Bostadshus, två våningar, uppfört av timmer omkring 1900-1905. Fasad av grå eternit. Sadeltak täckt med röda betongpannor.

Gäddan 5. Tofterydsvägen 28 - Kungsgatan 9. Bostadshus, en och en halv våning, uppfört av timmer omkring 1900. Fasad av vit locklistpanel. Sadeltak med tvåkupigt rött tegel. Frontespis och balkong.

Gäddan 6. Tofterydsvägen 30. Bostadshus, en och en halv våning, uppfört av timmer 1892. Fasad av grå eternit. Sadeltak med rött tvåkupigt tegel. Frontespis.

Stg 253, Gäddan. Tofterydsvägen 22. Bostadshus, en och en halv våning, uppfört av plank 1934. Fasad av gul locklistpanel. Sadeltak med tvåkupigt rött tegel. Frontespis och balkong.

Stg 258, Gäddan. Tofterydsvägen 24. Bostadshus, två våningar, uppfört av timmer omkring 1880. Fasad av grå slätputs. Sadeltak med brutna gavelspetsar, rött tvåkupigt tegel.

Rödingen 7. Tofterydsvägen 12 - Ågatan 9. Bostadshus, en och en halv våning, uppfört av plank på 1920-talet. Fasad av grå eternit. Sadeltak med svarta betongpannor.

Rödingen 9. Tofterydsvägen 16 - Mogatan 8. Bostadshus, en och en halv våning, uppfört av plank 1934. Fasad av beige locklistpanel. Brutet tak med svarta betongpannor.

Ålen 4. Tofterydsvägen 18 - Mogatan 9. Bostadshus, uppfört av plank 1907. Fasad av gul fasspontpanel. Taket är täckt av rött tegel.
Bostadshus, uppfört av plank omkring 1920-1930. Fasad av faluröd locklistpanel. Tak av rött tegel.

Stg 252, Ålen (5). Tofterydsvägen 29 - Östra Allégatan 10. Bostadshus, en och en halv våning, uppfört av timmer omkring 1890. Fasad av faluröd locklistpanel. Sadeltak med röda betongpannor. Öppen förstukvist med lövsågeridekor.
Bostadshus, en våning, uppfört av timmer omkring 1910-1920. Fasad av röd locklistpanel. Sadeltak med rött tvåkupigt tegel.

Till fastigheterna hör uthus uppförda i regelverk och i några fall kombinerat med timmer. Fasaderna är faluröda och locklistpanelade. På taken ligger plåt och rött tegel. Två före dettasmedjor finns inom området, nyttjade i samband med vagnstillverkning. De är uppförda av timmer resp. regelverk och betong samt klädda med faluröd locklistpanel, i vissa fall med fruktträd, stora lövträd, buskar, grusgångar och i flera fall trädgårdsland hör till fastigheterna.

Invånarna längs den så kalldeKaffegatan gjorde sig förr förtjänster på militären genom att vid regementets möten öppna sina hem för servering av kaffe och kakor. Denna verksamhet präglade gatan från sekelskiftet fram till 1940- och 1950-talen. I några uthus finns stora bakugnar bevarade, om andra berättas att de stått ute vid gatan och fungerat som kiosker. (Gäddan 5, 258, Rödingen 7, 242).
TILL SIDANS TOPP

8. Övriga byggnader
Hjorten 1. Skolgatan 28. Skolbyggnad i två och en halv våning, uppförd 1914 av tegel. Fasad i rött tegel med mönstermurade partier i gult tegel. Frontespis. Sadeltak med tvåkupigt rött tegel.

Uttern 11. Storgatan 29. Missionshus i en och en halv våning, uppfört 1913 med plankstomme. Fasad av vit locklistpanel. Svart plåttak med brutna gavelspetsar. Takryttare. Envånings tillbyggnad från 1960-talet med plant tak och fasad i vitt tegel.

Vesslan 3. Skolgatan 27 - Läkargatan 2. Tvåvåningsbyggnad, uppförd mellan 1910-20 som läkarstation, inrymmer idag musikskola. Stomme av plank, fasad av faluröd locklistpanel med vita hörnkedjor, fönsteromfattningar och profilerad takgesims. Sadeltak med brutna gavelspetsar, täckt med tvåkupigt rött tegel. På tomten finns ett uthus/garage uppfört av regelverk med faluröd locklistpanel och rött tegeltak.

9. Abborren 3. Storgatan 4. Fastigheten innehåller en T-formad magasinsbyggnad som tidigare tillhört Aronssons handelsbod. Byggnaden är en och en halv till två våningar hög, uppförd av timmer och klädd med röd locklistpanel. På sadeltaket ligger grå plåt. Byggnaden restes under 1870-talet.

10. Abborren 15. Storgatan 4. Tvåvånings timmerhus med affär i bottenplan. Byggnaden är klädd med eternitplattor och på taket ligger röda betongpannor. Mot norr finns en utbyggnad i en våning. Huset uppfördes vid sekelskiftet.

11. Blåsippan 9. Åkersvägen 15. F.d. jordbruksfastighet. Bostadshuset i en och en halv våning med frontespis, uppfört 1878 av timmer. Spritputsad, gulfärgad fasad. Mot väster öppen veranda och balkong med rik lövsågeridekor. Sadeltak med bruna betongpannor.
Uthus, f.d. drängstuga, uppförd av timmer omkring 1850, ovanvåningen senare påbyggd med plank. Fasaden är klädd med faluröd locklistpanel. På taket ligger rött tegel.
En rak gång kantad av en lövträdsallé leder fram till huset med omgivande trädgård.
Bostadshuset är ett gott exempel på ett hus från 1800-talets senare del. Bostadshusen byggdes då med sexdelad plan i en och en halv våning under sadeltak med kraftigt utsprång. Byggnaderna försågs ofta med verandor med rik dekor i lövsågeri.

12. Stg 23, Blåsippan. Åkersvägen 11. Bostadshus i en och en halv våning, uppfört 1881 av timmer. Fasad av gul locklist- och fasadspontpanel. Mot öster glasveranda i två våningar med rikt spröjsade rundbågiga fönster. Sadeltak med tvåkupigt rött tegel. Bevarar i huvudsak ursprunglig karaktär.
Till fastigheten hör två uthus uppförda i regelverk med locklistfasad, faluröd- eller gul- och gråmålad. På taket ligger papp eller tegel. En stenlagd rak gång leder fram till en rundel framför huset. I trädgården växer fruktträd, syrener och bärbuskar. Mot gatan är ett smidesstaket.

13. Gäddan 1. Storgatan 16. T-formad byggnad av plank innehållande Frälsningsarméns lokaler. Byggnaden är en till två våningar hög med högt brutet tak. Fasaden består av vit spritputs. Taket är klätt med svart plåt. Byggnaden uppfördes på 1920-talet.

14. Hasseln 7. Smedjegatan med vit spritputsad fasad på timmerstomme. Sadeltak med svart plåt. Byggnaden uppfördes 1918 och användes för åkdonstillverkning. På tomten finns även en lagerbyggnad uppförd på 1880-talet men flyttad till platsen 1918. Lagret har en två våningar hög stomme i timmer med vit spritputsad fasad och sadeltak med rött tegel.

15. Hjorten 4. Skolgatan 24 - Vasagatan 16. Funktionalistiskt utformat bostadshus uppfört 1936. Byggnaden är två våningar hög, har en stomme av regelverk och fasad i vit locklistpanel. Taket är flackt och täckt med papp. Ett karaktäristiskt drag för funktionalismens byggnader är treluftsfönstren i hörnläge.

16. Hjorten 7. Storgatan 23. Flerfamiljshus uppfört av regelverk år 1907. Byggnaden är U-formad, två våningar hög och klädd med grå locklistpanel. På sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel.

17. Hästen 2. Skolgatan 20. Bostadshus uppfört med stomme i regelverk 1923. Byggnaden är två våningar hög, klädd med gul locklistpanel samt försedd med ett rött plåtklätt sadeltak.

18. Hästen 3. Skolgatan 22 - Vasagatan 19. Kyrkobyggnad, uppförd av plank 1941. Vit spritputsfasad. Sadeltak täckt med rött tegel. Sockel av huggen sten.

19. Hästen 4. Storgatan 21 - Vasagatan 17. Monteringsfärdigt bostadshus levererat av Boro i Vetlanda 1934. Huset är uppfört av plank, två våningar högt och har en rektangulär plan. Fasaden är symmetriskt uppbyggd och försedd med röd spritputs. Taket är flackt och täckt med tvåkupigt rött tegel.

20. Jordgubben 4. Sturegatan 57. Oregelbunden trävilla uppförd 1915-16. Grundplanen är rektangulär med utskjutande trapphus, veranda och uteplats. Byggnaden är två våningar hög med den övre våningen placerad under ett högt brutet tak. Fasaden är klädd med gul locklist- och fasspontpanel. Taket är inklätt med röd plåt.

21. Lingonet 15. Sturegatan 51. Trävilla uppförd 1918-19. Byggnaden är två våningar hög och har en rektangulär grundplan med ett tvärställt takparti i södra delen. Fasaden består omväxlande av stående locklistpanel och liggande fasspontpanel. Taket är täckt med rödmålad plåt.

22. Mården 1. Storgatan 53. Mitt emot kyrkogården ligger en äldre manbyggnad av timmer. Byggnadens höjd är två våningar. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist. På sadeltaket ligger svart plåt.

23. Oxeln 3. Smedjegatan 6. Industribyggnader uppförda på 1910-talet för tillverkning av åkdon. 1933 övertogs lokalerna av Skillingaryds äldsta möbelsnickeri, Karlsson & Söner, startat 1893. Mot Smedjegatan ligger snickeriet med plankstomme och brutet tak. Numera är fasaden och taket klädda med röd respektive svart plåt. Lagret är placerat i en vitputsad tegelbyggnad mot Vasagatan och vid järnvägen ligger tork samt panncentral i en röd tegelbyggnad.