Hagshults socken
Ur ”Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29”
Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988
(något redigerad här)
Först följer en text om hur Hagshult vuxit upp följt av länkar till olika byggnadsmiljöer längre ned på sidan. Vi kommer senare att låta fotografera husen och visa dessa i bild.

29. Hagshults sockencentrum 75. Hagshult 80. Mörkhult

71. Björkefors

76. Järnboda 81. Packebo

72. Fagerhult

77. Kusholmen 82. Starkeryd
73-74. Gräshult 78-79. Kushult 83. Väshult

Hagshults socken ligger mellan Lagan och dess biflöde Härån. Terrängen är kuperad med en lägsta punkt vid Linnesjön i norr och en högsta höjd på Lindåsen längre söderut. I socknen finns omfattande mossmarker men även relativt stora jordbruksarealer, vilka utvidgats genom utdikning av mossar.

Fornlämningarna är, liksom de övriga i kommunen, tätast från äldre järnålder, bland annat rösen och domarringar. Man har också funnit rester av smältugnar vilket hör samman med att tillgången på myrmalm varit god.

Huvudnäring i socknen har varit jord- och skogsbruk, även om andra sysslor förekommit. På 1600-, 1700- och 1800-talen var kolningsverksamheten stor eftersom järnhanteringen i andra delar av Tabergs bergslag var omfattande. Även tjärbränning har varit en bisyssla liksom kniv- och vagnsmide.

Befolkningen i socknen var som störst under 1800-talet, då en mängd torp och backstugor anlades. Från en folkmängd på omkring 700 personer har antalet sjunkit till 300 under 1970-talet.

TILL SIDANS TOPP

Kulturmiljöer
29. Hagshults sockencentrum

Fastigheter: Hagshult 1:1, 1:2, 1:3

Hagshult ligger mellan byarna Torp och Gräshult men är själv ingen egentlig by, utan omfattade ursprungligen endast ett hemman. Vid kyrkan ligger prästgård, löneboställe, sockenstuga och skola.

Kyrkan är uppförd av gråsten på 1200-talet. Långhuset är 18 meter långt och 9 meter brett. Byggnaden har inget torn och ursprungligen saknades även kor och sakristia. Dessa tillkom i mitten av 1700-talet. Fasaden är vitputsad och taket täckt med tegelplattor. Klockstapeln uppfördes omkring 1780 av furustockar som är täckta med rödmålad locklistpanel.

Prästgården är en salsbyggnad av timmer, troligen uppförd vid 1800-talets mitt. Byggnaden är två våningar hög och har en tredelad fasad med entré och balkong i mittaxeln. Sadeltaket har avvalmade gavelspetsar och är täckt med tvåkupigt tegel. Till prästgården hör även en välbevarad bod i två våningar.

Lönebostället har en manbyggnad som uppfördes av trä år 1918. Utformningen är typisk för tidpunkten med bred huskropp, högt brutet tak och frontespis med balkong i mittaxeln. Fasaden är klädd med faluröd locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt rött tegel. Hagshults sockenstuga uppfördes år 1872. Byggnaden är två våningar hög och har en stomme av timmer. Fasaden är symmetriskt uppbyggd kring en påkostad entré med pilastrar, överljusfönster och spegeldörrar. Huset är klätt med rödfärgad locklistpanel och på sadeltaket ligger enkupigt rött tegel.
Skolan i Hagshult inryms i en träbyggnad från år 1939. Byggnaden är traditionellt utformad med rektangulär plan, två våningar och tegelbelagt sadeltak. Fasaden är klädd med gul locklistpanel. De två fönstren i byggnadens trapphus, ett litet runt och ett högt vertikalt, är dock ett typiskt drag fån 1930-talets byggnadsstil.
TILL SIDANS TOPP

Kulturminnen

71. Björkefors 1:1 A, 1:1 B
Björkefors 1:1 A består av en manbyggnad från omkring 1875 och en ladugård. Boningshuset har en två våningar hög timmerstomme som är klädd med röd locklistpanel. På sadeltaket ligger tvåkupigt rött tegel.

Nyholm (Björkefors 1:1 B) är bebyggt med en mindre manbyggnad i en våning av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnaden har en vitmålad förstukvist med snickeridetaljer.

72. Fagerhult 1:5
Gården Fagerhult 1:5 består av manbyggnad, stuga, magasin och ladugård. Huvudbyggnaden uppfördes 1863 med en stomme av timmer. Byggnaden är en och en halv våning hög med lunettfönster och frontespis i övervåningen. Fasaden indelas i tre delar av fyra vita knutlådor som ramar in den rödfärgade locklistpanelen. I fasadens mitt finns en förstukvist med snickerier. Sadeltaket är täckt med rött tvåkupigt tegel.

73. Gräshult 1:12 A, 1:18, 1:27, 2:7
Gräshults by ligger vid vägen mellan Klevshult och Hagshult. Den äldsta välbevarade manbyggnaden finns på Sörgården (2:7) och är uppförd under 1840-talet. Timmerbyggnaden är två våningar hög och har en fasad med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer.

Vid vägen ligger Lundholmen (1:18) som är en före detta handelsbod. Byggnaden är två våningar hög och har en karaktäristisk I-formad planlösning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på taket ligger svarta betongpannor.

Mitt emot handelsboden finns ett bostadshus på fastigheten 1:27. Byggnaden är en våning hög med en vindsvåning under det höga brutna taket. Fasaden är klädd med vitmålad locklistpanel.

Nygård (1:12 A) är placerat öster om bykärnan och innehåller en bostadsbyggnad från 1904. Byggnaden är uppförd av trä och har en oregelbunden planlösning med bland annnat torn och veranda. Den två våningar höga fasaden är klädd med vit locklistpanel och taket täckt med rött tvåkupigt tegel.
TILL SIDANS TOPP

74. Gräshult 1:10 A, Dammens kvarn och såg
Vid Härån, på Gräshults ostligaste ägor, finns Dammens kvarn och såg. Den nuvarande kvarnbyggnaden uppfördes 1908 och har en stomme av trä. Fasaden är klädd med rödfärgad locklistpanel. På taket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnadens fönster är småspröjsade och avslutas uppåt med två spetsar. Byggnaden har efter tillkomsten utökats med band annat magasin och kraftverk. Kvarnen innehåller både äldre och yngre utrustning exempelvis sten- och valskvarnar. Sågverket uppfördes 1910 och är en träbyggnad med röd locklistpanel och grått plåttak. Mellan kvarnen och sågen ligger ett samtida kvarnstall.

Till anläggningen hör även en välbevarad manbyggnad uppförd omkring 1850. Byggnaden är en och en halv våning hög med liggande låga fönster under takfoten. Stommen är av timmer och klädd med röd locklistpanel. I fasadens mittaxel finns en förstukvist med snickeridetaljer. På sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel.

75. Hagshult 1:1, Brobygget
Brobygget är en ensamliggande gård med manbyggnad uppförd i timmer omkring 1850. Byggnaden har en speciell planlösning som består av två enheter utformade som enkelstugor. Höjden är en och en halv våning med låga liggande fönster under takfoten. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med två entréer. På taket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnaden är delvis ombyggd under 1900-talet med nya fönster och ny dörr.

76. Järnboda 1:3, 1:4, 2:1, 2:2
Manbyggnaden på Sörgården (2:2) uppfördes på 1810-talet. Höjden är två våningar med lägre fönsterhöjd i den övre. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket täckt med enkupigt rött tegel. Till gården hör även tre uthus bl a ladugård och magasin.

Norrgården (1:4) består av manbyggnad, ladugård och magasin m m. Bostadshuset uppfördes 1846. Timmerstommen är två våningar hög och klädd med röd locklistpanel. Sadeltaket är belagt med tvåkupigt rött tegel.

Johansbygget (1:3) är en timrad enkelstuga med tvåkupigt rött tegel. Granne med enkelstugan ligger ett bostadshus från 1954 (2:1). Denna byggnad är ett tydligt exempel på de förändringar i byggnadssätt som skett under 1900-talet. Huset har en stomme av plank vilket givit möjlighet till en mer kvadratisk plan än vad timrets dimensioner tillåter. Taklutningen är flackare än den traditionella och på taket ligger de moderna flatfalsade cementpannorna. Andra nya detaljer är de ospröjsade tvåluftsfönstren och den fönsterförsedda dörren. Källare under huset är också en nyhet. Fasaden var ursprungligen ljus, vilket tidigare varit ovanligt på mindre bostadshus.
TILL SIDANS TOPP

77. Kusholmen 2:1
Kusholmen är ett före detta soldattorp numera med bostadshus från 1913. Byggnaden skiljer sig från det äldre byggnadssättet genom att det är uppfört i vinkel. Huset har en fasad med rödfärgad locklistpanel och i vinkeln finns en vitmålad veranda med snickarglädje. På det vinklade sadeltaket med avvalmade gavelspetsar ligger rött tvåkupigt tegel. Till gården hör även en verkstad och en ladugård.

78. Kushult 1:7, Möllefors kvarn
Vid Lillån, strax norr om sammanflödet med Lagan ligger Möllefors kvarn. Anläggningens manbyggnad är av timmer och uppfördes 1893. Byggnaden är en och en halv våning hög och klädd med gul locklistpanel. I fasadens mittaxel finns frontespis och balkong. Taket är täckt med rött tvåkupigt tegel. På tomten finns även ett äldre bostadshus med röd locklistpanel, förstukvist och sadeltak.

Den nuvarande kvarnbyggnaden är en konstruktion på stensockel och uppfördes omkring sekelskiftet 1900. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på taket ligger grå plåt. Fönstren är indelade i små rutor och omfattningarna dekorativt utformade. På andra sidan Lillån ligger ett torp. Byggnaden är traditionellt utformad med timmerstomme. Röd locklistpanel och tegeltäckt tak. Husets ingång är försedd med ett vindfång.

79. Kushult 2:1, 3:1
Kushult 3:1 är ett bostadshus från 1889. Byggnaden är en våning hög och fasaden klädd med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist och på taket ligger tvåkupigt rött tegel.
Gården Kushult 2:1 har en manbyggnad med vinklad plan och veranda i vinkeln. Byggnaden är en och en halv våning hög och klädd med gul locklistpanel. Takfallen är täckta med rött tvåkupigt tegel.

80. Mörkhult 1:3, 1:4
Mörkhult ligger omgivet av odlingsmark på en höjdsträckning ovanför och väster om Linnesjön. Mitt i byn ligger den s k Ståhlastugan (1:4), en manbyggnad med bevarad karaktär från 1800-talets början. Parstugan är två våningar hög och uppförd av timmer. Fasaden är klädd med rödfärgad lockpanel och taket täckt med enkupigt tegel. Byggnaden innehåller en rad kulturhistoriskt intressanta detaljer, däribland ytterdörr och dörromfattning i klassicerande stil, blyspröjsade fönster, eldstadskomplex, äldre snickerier samt schablonmålade och marmorerade tapeter. Till gården hör även en timrad loftbod med rödfärgad lockpanel. Byggnaden har ett torvtak övertäckt med tegel samt blyspröjsade fönster.

På Mörkhult 1:3 ligger ett bostadshus från 1906. Byggnadskroppen är två våningar hög, vinklad och försedd med veranda och torn. Fasaden är indelad i olika fält klädda med liggande fasspontpanel, i gavelfälten fjällpanel. Tornet kröns av en plåtklädd huv och det övriga taket är belagt med enkupigt rött tegel.
TILL SIDANS TOPP

81. Packebo 1:3, 1:4, 1:7
Packebo 1:4 ligger på en höjd med vid utsikt mot söder. Manbyggnaden är en två våningar hög timrad parstuga från början av 1800-talet. Fasaden är klädd med vit profilerad locklistpanel och med klassicerande detaljer, exempelvis kraftigt profilerad takfot. På taket ligger röda tvåkupiga betongpannor. Byggnaden är försedd med 1900-talsfönster samt utbyggnad på fram- och baksidorna. I byggnaden finns marmorerade träpaneler och målade tapeter. Strax söder om Packebo 1:4 ligger gården 1:3 som bl a innehåller en bod med källare. Boden är uppförd i rödmålat timmer och på taket ligger röda betongpannor.
Packebo 1:7 är en gårdsanläggning bestående av två bostadshus, ladugård och magasin. Huvudbyggnaden är uppförd av timmer, en våning hög och klädd med rödfärgad locklistpanel. Fasaden domineras av två fönster med kraftiga överstycken, förstukvist med snickeridetaljer samt den glasade och spröjsade dörren. På taket ligger svart plåt. Den mindre bostaden har en liknande utformning men med mindre påkostad förstukvist.

82. Starkeryd 1:6, 1:7, 1:10
Gården Starkeryd 1:6 består av manbyggnad, lillstuga, ladugård och bod. Manbyggnaden uppfördes 1886 och är en och en halv våning hög med liggande låga fönster och frontespis i halvvåningen. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist. Lillstugan är en våning hög och klädd med gul locklistpanel. Byggnadernas tak är täckta med rött tvåkupigt tegel. I lillstugan drevs en affär fram till 1965.

Granngården, Skrean (1:7) har en manbyggnad från 1906. Huset är en och en halv våning högt och klätt med grå locklistpanel. I fasadens mitt finns en förstukvist och på taket ligger enkupigt rött tegel.

Nedre Starkeryd (1:10) har en två våningar hög manbyggnad av timmer uppförd omkring 1800. Byggnaden är försedd med röd locklistpanel, vitmålad förstukvist, vita knutlådor och tegelbelagt sadeltak.

83. Väshult 1:4, 1:5, 1:6, 2:3
Väshults by ligger på en relativt öppen odlad höjd omgiven av blandskog. Byn innehåller fem gårdar varav tre med välbevarade manbyggnader. Den äldsta tillhör fastigheten 1:5 och uppfördes omkring 1850. Byggnaden har en två våningar hög stomme av timmer och är klädd med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en förstukvist med snickerier och sadeltaket är klätt med tvåkupigt rött tegel.

På fastigheten 1:6 finns en manbyggnad i timmer uppförd omkring 1800. Byggnaden är en och en halv våning hög med frontespis och förstuga i mittaxeln. Fasaden är klädd med röd liggande fasspontpanel och våningarna skiljs åt av ett tunt vitt band. På taket ligger grå eternit.

Den yngsta manbyggnaden är från 1907 och ligger inom fastigheten 1:4 och har samma utformning som Mörkhult 1:3 och Gräshult 1:12 A. Byggnaden är L-formad med veranda i vinkeln och torn. Höjden är två våningar och fasaden klädd med gul fasspont- och fjällpanel. Tornet kröns av en plåthuv och taket är täckt med tvåkupigt rött tegel. Väster om Väshult ligger torpet Molta (2:3). Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med förstukvist. På taket ligger flatfalsade röda cementpannor.
TILL SIDANS TOPP