Hagshults socken
  Ur Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29 
  Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988
  (något redigerad här)
  Först följer en text om hur Hagshult vuxit upp följt av länkar 
  till olika byggnadsmiljöer längre ned på sidan. Vi kommer senare 
  att låta fotografera husen och visa dessa i bild.
| 29. Hagshults sockencentrum | 75. Hagshult | 80. Mörkhult | 
|  
         71. Björkefors  | 
      76. Järnboda | 81. Packebo | 
|  
         72. Fagerhult  | 
      77. Kusholmen | 82. Starkeryd | 
| 73-74. Gräshult | 78-79. Kushult | 83. Väshult | 
|  
         Hagshults socken ligger mellan Lagan och dess biflöde Härån. 
          Terrängen är kuperad med en lägsta punkt vid Linnesjön 
          i norr och en högsta höjd på Lindåsen längre 
          söderut. I socknen finns omfattande mossmarker men även relativt 
          stora jordbruksarealer, vilka utvidgats genom utdikning av mossar. Fornlämningarna är, liksom de övriga i kommunen, tätast 
          från äldre järnålder, bland annat rösen och 
          domarringar. Man har också funnit rester av smältugnar vilket 
          hör samman med att tillgången på myrmalm varit god. Huvudnäring i socknen har varit jord- och skogsbruk, även 
          om andra sysslor förekommit. På 1600-, 1700- och 1800-talen 
          var kolningsverksamheten stor eftersom järnhanteringen i andra 
          delar av Tabergs bergslag var omfattande. Även tjärbränning 
          har varit en bisyssla liksom kniv- och vagnsmide. Befolkningen i socknen var som störst under 1800-talet, då en mängd torp och backstugor anlades. Från en folkmängd på omkring 700 personer har antalet sjunkit till 300 under 1970-talet.  | 
    
Kulturmiljöer
  29. Hagshults sockencentrum
  Fastigheter: Hagshult 1:1, 1:2, 1:3
Hagshult ligger mellan byarna Torp och Gräshult men är själv 
  ingen egentlig by, utan omfattade ursprungligen endast ett hemman. Vid kyrkan 
  ligger prästgård, löneboställe, sockenstuga och skola.
Kyrkan är uppförd av gråsten på 1200-talet. Långhuset 
  är 18 meter långt och 9 meter brett. Byggnaden har inget torn och 
  ursprungligen saknades även kor och sakristia. Dessa tillkom i mitten av 
  1700-talet. Fasaden är vitputsad och taket täckt med tegelplattor. 
  Klockstapeln uppfördes omkring 1780 av furustockar som är täckta 
  med rödmålad locklistpanel.
Prästgården är en salsbyggnad av timmer, troligen uppförd 
  vid 1800-talets mitt. Byggnaden är två våningar hög och 
  har en tredelad fasad med entré och balkong i mittaxeln. Sadeltaket har 
  avvalmade gavelspetsar och är täckt med tvåkupigt tegel. Till 
  prästgården hör även en välbevarad bod i två 
  våningar.
Lönebostället har en manbyggnad som uppfördes av trä år 
  1918. Utformningen är typisk för tidpunkten med bred huskropp, högt 
  brutet tak och frontespis med balkong i mittaxeln. Fasaden är klädd 
  med faluröd locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt rött 
  tegel. Hagshults sockenstuga uppfördes år 1872. Byggnaden är 
  två våningar hög och har en stomme av timmer. Fasaden är 
  symmetriskt uppbyggd kring en påkostad entré med pilastrar, överljusfönster 
  och spegeldörrar. Huset är klätt med rödfärgad locklistpanel 
  och på sadeltaket ligger enkupigt rött tegel.
  Skolan i Hagshult inryms i en träbyggnad från år 1939. Byggnaden 
  är traditionellt utformad med rektangulär plan, två våningar 
  och tegelbelagt sadeltak. Fasaden är klädd med gul locklistpanel. 
  De två fönstren i byggnadens trapphus, ett litet runt och ett högt 
  vertikalt, är dock ett typiskt drag fån 1930-talets byggnadsstil.
  TILL SIDANS TOPP 
Kulturminnen
71. Björkefors 1:1 A, 
  1:1 B
  Björkefors 1:1 A består av en manbyggnad från omkring 1875 
  och en ladugård. Boningshuset har en två våningar hög 
  timmerstomme som är klädd med röd locklistpanel. På sadeltaket 
  ligger tvåkupigt rött tegel.
Nyholm (Björkefors 1:1 B) är bebyggt med en mindre manbyggnad i en 
  våning av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel 
  och på sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnaden har 
  en vitmålad förstukvist med snickeridetaljer.
72. Fagerhult 1:5
  Gården Fagerhult 1:5 består av manbyggnad, stuga, magasin och ladugård. 
  Huvudbyggnaden uppfördes 1863 med en stomme av timmer. Byggnaden är 
  en och en halv våning hög med lunettfönster och frontespis i 
  övervåningen. Fasaden indelas i tre delar av fyra vita knutlådor 
  som ramar in den rödfärgade locklistpanelen. I fasadens mitt finns 
  en förstukvist med snickerier. Sadeltaket är täckt med rött 
  tvåkupigt tegel.
73. Gräshult 1:12 
  A, 1:18, 1:27, 2:7
  Gräshults by ligger vid vägen mellan Klevshult och Hagshult. 
  Den äldsta välbevarade manbyggnaden finns på Sörgården 
  (2:7) och är uppförd under 1840-talet. Timmerbyggnaden är två 
  våningar hög och har en fasad med röd locklistpanel. I fasadens 
  mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer.
Vid vägen ligger Lundholmen (1:18) som är en före detta handelsbod. 
  Byggnaden är två våningar hög och har en karaktäristisk 
  I-formad planlösning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel 
  och på taket ligger svarta betongpannor.
Mitt emot handelsboden finns ett bostadshus på fastigheten 1:27. Byggnaden 
  är en våning hög med en vindsvåning under det höga 
  brutna taket. Fasaden är klädd med vitmålad locklistpanel.
Nygård (1:12 A) är placerat öster om bykärnan och innehåller 
  en bostadsbyggnad från 1904. Byggnaden är uppförd av trä 
  och har en oregelbunden planlösning med bland annnat torn och veranda. 
  Den två våningar höga fasaden är klädd med vit locklistpanel 
  och taket täckt med rött tvåkupigt tegel.
  TILL SIDANS TOPP 
74. Gräshult 1:10 A, Dammens kvarn och såg
  Vid Härån, på Gräshults ostligaste ägor, finns 
  Dammens kvarn och såg. Den nuvarande kvarnbyggnaden uppfördes 1908 
  och har en stomme av trä. Fasaden är klädd med rödfärgad 
  locklistpanel. På taket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnadens 
  fönster är småspröjsade och avslutas uppåt med två 
  spetsar. Byggnaden har efter tillkomsten utökats med band annat magasin 
  och kraftverk. Kvarnen innehåller både äldre och yngre utrustning 
  exempelvis sten- och valskvarnar. Sågverket uppfördes 1910 och är 
  en träbyggnad med röd locklistpanel och grått plåttak. 
  Mellan kvarnen och sågen ligger ett samtida kvarnstall.
Till anläggningen hör även en välbevarad manbyggnad uppförd 
  omkring 1850. Byggnaden är en och en halv våning hög med liggande 
  låga fönster under takfoten. Stommen är av timmer och klädd 
  med röd locklistpanel. I fasadens mittaxel finns en förstukvist med 
  snickeridetaljer. På sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel.
75. Hagshult 1:1, Brobygget
  Brobygget är en ensamliggande gård med manbyggnad uppförd 
  i timmer omkring 1850. Byggnaden har en speciell planlösning som består 
  av två enheter utformade som enkelstugor. Höjden är en och en 
  halv våning med låga liggande fönster under takfoten. Fasaden 
  är klädd med röd locklistpanel och försedd med två 
  entréer. På taket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnaden 
  är delvis ombyggd under 1900-talet med nya fönster och ny dörr.
76. Järnboda 1:3, 
  1:4, 2:1, 2:2
  Manbyggnaden på Sörgården (2:2) uppfördes på 
  1810-talet. Höjden är två våningar med lägre fönsterhöjd 
  i den övre. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket 
  täckt med enkupigt rött tegel. Till gården hör även 
  tre uthus bl a ladugård och magasin.
Norrgården (1:4) består av manbyggnad, ladugård och magasin 
  m m. Bostadshuset uppfördes 1846. Timmerstommen är två våningar 
  hög och klädd med röd locklistpanel. Sadeltaket är belagt 
  med tvåkupigt rött tegel.
Johansbygget (1:3) är en timrad enkelstuga med tvåkupigt rött 
  tegel. Granne med enkelstugan ligger ett bostadshus från 1954 (2:1). Denna 
  byggnad är ett tydligt exempel på de förändringar i byggnadssätt 
  som skett under 1900-talet. Huset har en stomme av plank vilket givit möjlighet 
  till en mer kvadratisk plan än vad timrets dimensioner tillåter. 
  Taklutningen är flackare än den traditionella och på taket ligger 
  de moderna flatfalsade cementpannorna. Andra nya detaljer är de ospröjsade 
  tvåluftsfönstren och den fönsterförsedda dörren. Källare 
  under huset är också en nyhet. Fasaden var ursprungligen ljus, vilket 
  tidigare varit ovanligt på mindre bostadshus.
  TILL SIDANS TOPP 
77. Kusholmen 2:1
  Kusholmen är ett före detta soldattorp numera med bostadshus 
  från 1913. Byggnaden skiljer sig från det äldre byggnadssättet 
  genom att det är uppfört i vinkel. Huset har en fasad med rödfärgad 
  locklistpanel och i vinkeln finns en vitmålad veranda med snickarglädje. 
  På det vinklade sadeltaket med avvalmade gavelspetsar ligger rött 
  tvåkupigt tegel. Till gården hör även en verkstad och 
  en ladugård.
78. Kushult 1:7, Möllefors 
  kvarn
  Vid Lillån, strax norr om sammanflödet med Lagan ligger Möllefors 
  kvarn. Anläggningens manbyggnad är av timmer och uppfördes 1893. 
  Byggnaden är en och en halv våning hög och klädd med gul 
  locklistpanel. I fasadens mittaxel finns frontespis och balkong. Taket är 
  täckt med rött tvåkupigt tegel. På tomten finns även 
  ett äldre bostadshus med röd locklistpanel, förstukvist och sadeltak.
Den nuvarande kvarnbyggnaden är en konstruktion på stensockel och 
  uppfördes omkring sekelskiftet 1900. Fasaden är klädd med röd 
  locklistpanel och på taket ligger grå plåt. Fönstren 
  är indelade i små rutor och omfattningarna dekorativt utformade. 
  På andra sidan Lillån ligger ett torp. Byggnaden är traditionellt 
  utformad med timmerstomme. Röd locklistpanel och tegeltäckt tak. Husets 
  ingång är försedd med ett vindfång.
79. Kushult 2:1, 3:1
  Kushult 3:1 är ett bostadshus från 1889. Byggnaden är 
  en våning hög och fasaden klädd med röd locklistpanel. 
  I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist och på taket 
  ligger tvåkupigt rött tegel.
  Gården Kushult 2:1 har en manbyggnad med vinklad plan och veranda i vinkeln. 
  Byggnaden är en och en halv våning hög och klädd med gul 
  locklistpanel. Takfallen är täckta med rött tvåkupigt tegel.
80. Mörkhult 1:3, 
  1:4
  Mörkhult ligger omgivet av odlingsmark på en höjdsträckning 
  ovanför och väster om Linnesjön. Mitt i byn ligger den s k Ståhlastugan 
  (1:4), en manbyggnad med bevarad karaktär från 1800-talets början. 
  Parstugan är två våningar hög och uppförd av timmer. 
  Fasaden är klädd med rödfärgad lockpanel och taket täckt 
  med enkupigt tegel. Byggnaden innehåller en rad kulturhistoriskt intressanta 
  detaljer, däribland ytterdörr och dörromfattning i klassicerande 
  stil, blyspröjsade fönster, eldstadskomplex, äldre snickerier 
  samt schablonmålade och marmorerade tapeter. Till gården hör 
  även en timrad loftbod med rödfärgad lockpanel. Byggnaden har 
  ett torvtak övertäckt med tegel samt blyspröjsade fönster.
På Mörkhult 1:3 ligger ett bostadshus från 1906. Byggnadskroppen 
  är två våningar hög, vinklad och försedd med veranda 
  och torn. Fasaden är indelad i olika fält klädda med liggande 
  fasspontpanel, i gavelfälten fjällpanel. Tornet kröns av en plåtklädd 
  huv och det övriga taket är belagt med enkupigt rött tegel.
  TILL SIDANS TOPP 
81. Packebo 1:3, 1:4, 1:7
  Packebo 1:4 ligger på en höjd med vid utsikt mot söder. 
  Manbyggnaden är en två våningar hög timrad parstuga från 
  början av 1800-talet. Fasaden är klädd med vit profilerad locklistpanel 
  och med klassicerande detaljer, exempelvis kraftigt profilerad takfot. På 
  taket ligger röda tvåkupiga betongpannor. Byggnaden är försedd 
  med 1900-talsfönster samt utbyggnad på fram- och baksidorna. I byggnaden 
  finns marmorerade träpaneler och målade tapeter. Strax söder 
  om Packebo 1:4 ligger gården 1:3 som bl a innehåller en bod med 
  källare. Boden är uppförd i rödmålat timmer och på 
  taket ligger röda betongpannor.
  Packebo 1:7 är en gårdsanläggning bestående av två 
  bostadshus, ladugård och magasin. Huvudbyggnaden är uppförd 
  av timmer, en våning hög och klädd med rödfärgad locklistpanel. 
  Fasaden domineras av två fönster med kraftiga överstycken, förstukvist 
  med snickeridetaljer samt den glasade och spröjsade dörren. På 
  taket ligger svart plåt. Den mindre bostaden har en liknande utformning 
  men med mindre påkostad förstukvist.
82. Starkeryd 1:6, 1:7, 
  1:10
  Gården Starkeryd 1:6 består av manbyggnad, lillstuga, ladugård 
  och bod. Manbyggnaden uppfördes 1886 och är en och en halv våning 
  hög med liggande låga fönster och frontespis i halvvåningen. 
  Fasaden är klädd med gul locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist. 
  Lillstugan är en våning hög och klädd med gul locklistpanel. 
  Byggnadernas tak är täckta med rött tvåkupigt tegel. I 
  lillstugan drevs en affär fram till 1965.
Granngården, Skrean (1:7) har en manbyggnad från 1906. Huset är 
  en och en halv våning högt och klätt med grå locklistpanel. 
  I fasadens mitt finns en förstukvist och på taket ligger enkupigt 
  rött tegel.
Nedre Starkeryd (1:10) har en två våningar hög manbyggnad 
  av timmer uppförd omkring 1800. Byggnaden är försedd med röd 
  locklistpanel, vitmålad förstukvist, vita knutlådor och tegelbelagt 
  sadeltak.
83. Väshult 1:4, 1:5, 1:6, 
  2:3
  Väshults by ligger på en relativt öppen odlad höjd omgiven 
  av blandskog. Byn innehåller fem gårdar varav tre med välbevarade 
  manbyggnader. Den äldsta tillhör fastigheten 1:5 och uppfördes 
  omkring 1850. Byggnaden har en två våningar hög stomme av timmer 
  och är klädd med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en 
  förstukvist med snickerier och sadeltaket är klätt med tvåkupigt 
  rött tegel.
På fastigheten 1:6 finns en manbyggnad i timmer uppförd omkring 
  1800. Byggnaden är en och en halv våning hög med frontespis 
  och förstuga i mittaxeln. Fasaden är klädd med röd liggande 
  fasspontpanel och våningarna skiljs åt av ett tunt vitt band. På 
  taket ligger grå eternit.
Den yngsta manbyggnaden är från 1907 och ligger inom fastigheten 
  1:4 och har samma utformning som Mörkhult 1:3 och Gräshult 1:12 A. 
  Byggnaden är L-formad med veranda i vinkeln och torn. Höjden är 
  två våningar och fasaden klädd med gul fasspont- och fjällpanel. 
  Tornet kröns av en plåthuv och taket är täckt med tvåkupigt 
  rött tegel. Väster om Väshult ligger torpet Molta (2:3). Fasaden 
  är klädd med röd locklistpanel och försedd med förstukvist. 
  På taket ligger flatfalsade röda cementpannor. 
  TILL SIDANS TOPP