Hagshults socken
Ur Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29
Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988
(något redigerad här)
Först följer en text om hur Hagshult vuxit upp följt av länkar
till olika byggnadsmiljöer längre ned på sidan. Vi kommer senare
att låta fotografera husen och visa dessa i bild.
29. Hagshults sockencentrum | 75. Hagshult | 80. Mörkhult |
71. Björkefors |
76. Järnboda | 81. Packebo |
72. Fagerhult |
77. Kusholmen | 82. Starkeryd |
73-74. Gräshult | 78-79. Kushult | 83. Väshult |
Hagshults socken ligger mellan Lagan och dess biflöde Härån.
Terrängen är kuperad med en lägsta punkt vid Linnesjön
i norr och en högsta höjd på Lindåsen längre
söderut. I socknen finns omfattande mossmarker men även relativt
stora jordbruksarealer, vilka utvidgats genom utdikning av mossar. Fornlämningarna är, liksom de övriga i kommunen, tätast
från äldre järnålder, bland annat rösen och
domarringar. Man har också funnit rester av smältugnar vilket
hör samman med att tillgången på myrmalm varit god. Huvudnäring i socknen har varit jord- och skogsbruk, även
om andra sysslor förekommit. På 1600-, 1700- och 1800-talen
var kolningsverksamheten stor eftersom järnhanteringen i andra
delar av Tabergs bergslag var omfattande. Även tjärbränning
har varit en bisyssla liksom kniv- och vagnsmide. Befolkningen i socknen var som störst under 1800-talet, då en mängd torp och backstugor anlades. Från en folkmängd på omkring 700 personer har antalet sjunkit till 300 under 1970-talet. |
Kulturmiljöer
29. Hagshults sockencentrum
Fastigheter: Hagshult 1:1, 1:2, 1:3
Hagshult ligger mellan byarna Torp och Gräshult men är själv
ingen egentlig by, utan omfattade ursprungligen endast ett hemman. Vid kyrkan
ligger prästgård, löneboställe, sockenstuga och skola.
Kyrkan är uppförd av gråsten på 1200-talet. Långhuset
är 18 meter långt och 9 meter brett. Byggnaden har inget torn och
ursprungligen saknades även kor och sakristia. Dessa tillkom i mitten av
1700-talet. Fasaden är vitputsad och taket täckt med tegelplattor.
Klockstapeln uppfördes omkring 1780 av furustockar som är täckta
med rödmålad locklistpanel.
Prästgården är en salsbyggnad av timmer, troligen uppförd
vid 1800-talets mitt. Byggnaden är två våningar hög och
har en tredelad fasad med entré och balkong i mittaxeln. Sadeltaket har
avvalmade gavelspetsar och är täckt med tvåkupigt tegel. Till
prästgården hör även en välbevarad bod i två
våningar.
Lönebostället har en manbyggnad som uppfördes av trä år
1918. Utformningen är typisk för tidpunkten med bred huskropp, högt
brutet tak och frontespis med balkong i mittaxeln. Fasaden är klädd
med faluröd locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt rött
tegel. Hagshults sockenstuga uppfördes år 1872. Byggnaden är
två våningar hög och har en stomme av timmer. Fasaden är
symmetriskt uppbyggd kring en påkostad entré med pilastrar, överljusfönster
och spegeldörrar. Huset är klätt med rödfärgad locklistpanel
och på sadeltaket ligger enkupigt rött tegel.
Skolan i Hagshult inryms i en träbyggnad från år 1939. Byggnaden
är traditionellt utformad med rektangulär plan, två våningar
och tegelbelagt sadeltak. Fasaden är klädd med gul locklistpanel.
De två fönstren i byggnadens trapphus, ett litet runt och ett högt
vertikalt, är dock ett typiskt drag fån 1930-talets byggnadsstil.
TILL SIDANS TOPP
Kulturminnen
71. Björkefors 1:1 A,
1:1 B
Björkefors 1:1 A består av en manbyggnad från omkring 1875
och en ladugård. Boningshuset har en två våningar hög
timmerstomme som är klädd med röd locklistpanel. På sadeltaket
ligger tvåkupigt rött tegel.
Nyholm (Björkefors 1:1 B) är bebyggt med en mindre manbyggnad i en
våning av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel
och på sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnaden har
en vitmålad förstukvist med snickeridetaljer.
72. Fagerhult 1:5
Gården Fagerhult 1:5 består av manbyggnad, stuga, magasin och ladugård.
Huvudbyggnaden uppfördes 1863 med en stomme av timmer. Byggnaden är
en och en halv våning hög med lunettfönster och frontespis i
övervåningen. Fasaden indelas i tre delar av fyra vita knutlådor
som ramar in den rödfärgade locklistpanelen. I fasadens mitt finns
en förstukvist med snickerier. Sadeltaket är täckt med rött
tvåkupigt tegel.
73. Gräshult 1:12
A, 1:18, 1:27, 2:7
Gräshults by ligger vid vägen mellan Klevshult och Hagshult.
Den äldsta välbevarade manbyggnaden finns på Sörgården
(2:7) och är uppförd under 1840-talet. Timmerbyggnaden är två
våningar hög och har en fasad med röd locklistpanel. I fasadens
mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer.
Vid vägen ligger Lundholmen (1:18) som är en före detta handelsbod.
Byggnaden är två våningar hög och har en karaktäristisk
I-formad planlösning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel
och på taket ligger svarta betongpannor.
Mitt emot handelsboden finns ett bostadshus på fastigheten 1:27. Byggnaden
är en våning hög med en vindsvåning under det höga
brutna taket. Fasaden är klädd med vitmålad locklistpanel.
Nygård (1:12 A) är placerat öster om bykärnan och innehåller
en bostadsbyggnad från 1904. Byggnaden är uppförd av trä
och har en oregelbunden planlösning med bland annnat torn och veranda.
Den två våningar höga fasaden är klädd med vit locklistpanel
och taket täckt med rött tvåkupigt tegel.
TILL SIDANS TOPP
74. Gräshult 1:10 A, Dammens kvarn och såg
Vid Härån, på Gräshults ostligaste ägor, finns
Dammens kvarn och såg. Den nuvarande kvarnbyggnaden uppfördes 1908
och har en stomme av trä. Fasaden är klädd med rödfärgad
locklistpanel. På taket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnadens
fönster är småspröjsade och avslutas uppåt med två
spetsar. Byggnaden har efter tillkomsten utökats med band annat magasin
och kraftverk. Kvarnen innehåller både äldre och yngre utrustning
exempelvis sten- och valskvarnar. Sågverket uppfördes 1910 och är
en träbyggnad med röd locklistpanel och grått plåttak.
Mellan kvarnen och sågen ligger ett samtida kvarnstall.
Till anläggningen hör även en välbevarad manbyggnad uppförd
omkring 1850. Byggnaden är en och en halv våning hög med liggande
låga fönster under takfoten. Stommen är av timmer och klädd
med röd locklistpanel. I fasadens mittaxel finns en förstukvist med
snickeridetaljer. På sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel.
75. Hagshult 1:1, Brobygget
Brobygget är en ensamliggande gård med manbyggnad uppförd
i timmer omkring 1850. Byggnaden har en speciell planlösning som består
av två enheter utformade som enkelstugor. Höjden är en och en
halv våning med låga liggande fönster under takfoten. Fasaden
är klädd med röd locklistpanel och försedd med två
entréer. På taket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnaden
är delvis ombyggd under 1900-talet med nya fönster och ny dörr.
76. Järnboda 1:3,
1:4, 2:1, 2:2
Manbyggnaden på Sörgården (2:2) uppfördes på
1810-talet. Höjden är två våningar med lägre fönsterhöjd
i den övre. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket
täckt med enkupigt rött tegel. Till gården hör även
tre uthus bl a ladugård och magasin.
Norrgården (1:4) består av manbyggnad, ladugård och magasin
m m. Bostadshuset uppfördes 1846. Timmerstommen är två våningar
hög och klädd med röd locklistpanel. Sadeltaket är belagt
med tvåkupigt rött tegel.
Johansbygget (1:3) är en timrad enkelstuga med tvåkupigt rött
tegel. Granne med enkelstugan ligger ett bostadshus från 1954 (2:1). Denna
byggnad är ett tydligt exempel på de förändringar i byggnadssätt
som skett under 1900-talet. Huset har en stomme av plank vilket givit möjlighet
till en mer kvadratisk plan än vad timrets dimensioner tillåter.
Taklutningen är flackare än den traditionella och på taket ligger
de moderna flatfalsade cementpannorna. Andra nya detaljer är de ospröjsade
tvåluftsfönstren och den fönsterförsedda dörren. Källare
under huset är också en nyhet. Fasaden var ursprungligen ljus, vilket
tidigare varit ovanligt på mindre bostadshus.
TILL SIDANS TOPP
77. Kusholmen 2:1
Kusholmen är ett före detta soldattorp numera med bostadshus
från 1913. Byggnaden skiljer sig från det äldre byggnadssättet
genom att det är uppfört i vinkel. Huset har en fasad med rödfärgad
locklistpanel och i vinkeln finns en vitmålad veranda med snickarglädje.
På det vinklade sadeltaket med avvalmade gavelspetsar ligger rött
tvåkupigt tegel. Till gården hör även en verkstad och
en ladugård.
78. Kushult 1:7, Möllefors
kvarn
Vid Lillån, strax norr om sammanflödet med Lagan ligger Möllefors
kvarn. Anläggningens manbyggnad är av timmer och uppfördes 1893.
Byggnaden är en och en halv våning hög och klädd med gul
locklistpanel. I fasadens mittaxel finns frontespis och balkong. Taket är
täckt med rött tvåkupigt tegel. På tomten finns även
ett äldre bostadshus med röd locklistpanel, förstukvist och sadeltak.
Den nuvarande kvarnbyggnaden är en konstruktion på stensockel och
uppfördes omkring sekelskiftet 1900. Fasaden är klädd med röd
locklistpanel och på taket ligger grå plåt. Fönstren
är indelade i små rutor och omfattningarna dekorativt utformade.
På andra sidan Lillån ligger ett torp. Byggnaden är traditionellt
utformad med timmerstomme. Röd locklistpanel och tegeltäckt tak. Husets
ingång är försedd med ett vindfång.
79. Kushult 2:1, 3:1
Kushult 3:1 är ett bostadshus från 1889. Byggnaden är
en våning hög och fasaden klädd med röd locklistpanel.
I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist och på taket
ligger tvåkupigt rött tegel.
Gården Kushult 2:1 har en manbyggnad med vinklad plan och veranda i vinkeln.
Byggnaden är en och en halv våning hög och klädd med gul
locklistpanel. Takfallen är täckta med rött tvåkupigt tegel.
80. Mörkhult 1:3,
1:4
Mörkhult ligger omgivet av odlingsmark på en höjdsträckning
ovanför och väster om Linnesjön. Mitt i byn ligger den s k Ståhlastugan
(1:4), en manbyggnad med bevarad karaktär från 1800-talets början.
Parstugan är två våningar hög och uppförd av timmer.
Fasaden är klädd med rödfärgad lockpanel och taket täckt
med enkupigt tegel. Byggnaden innehåller en rad kulturhistoriskt intressanta
detaljer, däribland ytterdörr och dörromfattning i klassicerande
stil, blyspröjsade fönster, eldstadskomplex, äldre snickerier
samt schablonmålade och marmorerade tapeter. Till gården hör
även en timrad loftbod med rödfärgad lockpanel. Byggnaden har
ett torvtak övertäckt med tegel samt blyspröjsade fönster.
På Mörkhult 1:3 ligger ett bostadshus från 1906. Byggnadskroppen
är två våningar hög, vinklad och försedd med veranda
och torn. Fasaden är indelad i olika fält klädda med liggande
fasspontpanel, i gavelfälten fjällpanel. Tornet kröns av en plåtklädd
huv och det övriga taket är belagt med enkupigt rött tegel.
TILL SIDANS TOPP
81. Packebo 1:3, 1:4, 1:7
Packebo 1:4 ligger på en höjd med vid utsikt mot söder.
Manbyggnaden är en två våningar hög timrad parstuga från
början av 1800-talet. Fasaden är klädd med vit profilerad locklistpanel
och med klassicerande detaljer, exempelvis kraftigt profilerad takfot. På
taket ligger röda tvåkupiga betongpannor. Byggnaden är försedd
med 1900-talsfönster samt utbyggnad på fram- och baksidorna. I byggnaden
finns marmorerade träpaneler och målade tapeter. Strax söder
om Packebo 1:4 ligger gården 1:3 som bl a innehåller en bod med
källare. Boden är uppförd i rödmålat timmer och på
taket ligger röda betongpannor.
Packebo 1:7 är en gårdsanläggning bestående av två
bostadshus, ladugård och magasin. Huvudbyggnaden är uppförd
av timmer, en våning hög och klädd med rödfärgad locklistpanel.
Fasaden domineras av två fönster med kraftiga överstycken, förstukvist
med snickeridetaljer samt den glasade och spröjsade dörren. På
taket ligger svart plåt. Den mindre bostaden har en liknande utformning
men med mindre påkostad förstukvist.
82. Starkeryd 1:6, 1:7,
1:10
Gården Starkeryd 1:6 består av manbyggnad, lillstuga, ladugård
och bod. Manbyggnaden uppfördes 1886 och är en och en halv våning
hög med liggande låga fönster och frontespis i halvvåningen.
Fasaden är klädd med gul locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist.
Lillstugan är en våning hög och klädd med gul locklistpanel.
Byggnadernas tak är täckta med rött tvåkupigt tegel. I
lillstugan drevs en affär fram till 1965.
Granngården, Skrean (1:7) har en manbyggnad från 1906. Huset är
en och en halv våning högt och klätt med grå locklistpanel.
I fasadens mitt finns en förstukvist och på taket ligger enkupigt
rött tegel.
Nedre Starkeryd (1:10) har en två våningar hög manbyggnad
av timmer uppförd omkring 1800. Byggnaden är försedd med röd
locklistpanel, vitmålad förstukvist, vita knutlådor och tegelbelagt
sadeltak.
83. Väshult 1:4, 1:5, 1:6,
2:3
Väshults by ligger på en relativt öppen odlad höjd omgiven
av blandskog. Byn innehåller fem gårdar varav tre med välbevarade
manbyggnader. Den äldsta tillhör fastigheten 1:5 och uppfördes
omkring 1850. Byggnaden har en två våningar hög stomme av timmer
och är klädd med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en
förstukvist med snickerier och sadeltaket är klätt med tvåkupigt
rött tegel.
På fastigheten 1:6 finns en manbyggnad i timmer uppförd omkring
1800. Byggnaden är en och en halv våning hög med frontespis
och förstuga i mittaxeln. Fasaden är klädd med röd liggande
fasspontpanel och våningarna skiljs åt av ett tunt vitt band. På
taket ligger grå eternit.
Den yngsta manbyggnaden är från 1907 och ligger inom fastigheten
1:4 och har samma utformning som Mörkhult 1:3 och Gräshult 1:12 A.
Byggnaden är L-formad med veranda i vinkeln och torn. Höjden är
två våningar och fasaden klädd med gul fasspont- och fjällpanel.
Tornet kröns av en plåthuv och taket är täckt med tvåkupigt
rött tegel. Väster om Väshult ligger torpet Molta (2:3). Fasaden
är klädd med röd locklistpanel och försedd med förstukvist.
På taket ligger flatfalsade röda cementpannor.
TILL SIDANS TOPP