Åkers socken
  Ur Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29 
  Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988 (Texten något redigerad)
  På sidan finns länkar till information om hus på olika plaster 
  längst ned på sidan samt däremellan en liten historik om Åker
  Vi kommer senare att låta fotografera husen och visa dessa i bild.
 
      44. Åkers sockencentrum | 
    143. 
      Broddarp | 
    
      155. Ljussegren | 
  
| 45. Grytås och Högabråten | 144. Föreberg | 156. Ljungberg | 
| 46. Harfall | 145-146. 
      Galtås | 
    157. Mässeberg | 
| 47. Häradsköp | 147. Gimmarp | 158. Södra Nässja | 
| 48. Häradsö | 148. Gisslaköp | 159. Ryd | 
| 49. Östra och Västra Nässja | 149. Hult | 160. Stenshestra | 
| 50. Pålskog | 150. Klevshult 1:5 (Karlsborg) | 161. Ugglekull | 
| 51. Älgebo | 151-152. Kyllås | 162. Uljeshult | 
| 137-141. Basseberg | 153. Kåveryd | 163-168. Ålaryd | 
| 142. 
      Bockebo  | 
    154. Linnås | 169. Älgebo (Elghammar) | 
|  
         Åkers socken ligger i östra delen av området mellan 
          Nissans och Lagans övre lopp. Genom socknen flyter Österån 
          och Västerån. Terrängen är starkt kuperad med höjderna 
          samlade till nord-sydliga stråk mellan åarna. Längst 
          i söder är landskapet något flackare i anslutning till 
          Store mosse. Odlingsarealen är liten och inkilad mellan tallskog 
          och mossar. Det största antalet fornlämningar finns i socknens mellersta 
          del och är företrädesvis lokaliserade till vattenlederna. 
          Kvadratiska stensättningar är den vanligaste lämningen, 
          vilket visar att bygden var befolkad under äldre järnålder. Området var intensivast befolkat mot slutet av 1800-talet. Befolkningsökningen 
          under 1700-talet och 1800-talet medförde att ensamgårdar 
          styckades för nyodling. Förutom odling livnärde man sig 
          på kreatursuppfödning och kolning. Vid många gårdar 
          fanns dessutom små smedjor där det bland annat tillverkades 
          vagnar. Under 1800-talet anlades dessutom några mindre snickerier 
          och sågverk. I socknen fanns vidare en masugn, Lomsjö anlagd 
          1810, och ett järnbruk, Elghammar anlagt på 1830-talet. Efter 1800-talets befolkningstopp på 2.000 personer har antalet invånare minskat och många torp och gårdar övergivits till förmån för städernas industrier. Invånarantalet är i dag omkring 900 personer.  | 
    
Kulturmiljöer
  44. Åkers sockencentrum
  Fastigheter: Åker 1:1, 1:4, 1:5, 1:6, 1:8, 1:15, 1:17, 1:18, 1:21
Åkers kyrkby ligger vid ett flackt parti med betesmark vid Långasjön 
  och Lillasjön. Väster om byn flyter Västerån och öster 
  om byn, bakom en lövskogsklädd ås, flyter Österån.
Kyrkan uppfördes 1845 i nyklassisk stil. Byggnaden är uppförd 
  i vitputsad sten och består av långhus, västtorn med lanternin, 
  sakristia och absidformat kor. Taket är klätt med svart falsad plåt. 
  Vid en kyrkorestaurering påträffades grundmurarna av en 1600-talskyrka 
  och möjliga rester av en äldre kyrkobyggnad i trä. Vid kyrkan 
  ligger Åkers skola (1:17) och lärarbostad (1:15). skolan är 
  uppförd omkring 1850. Byggnaden är uppförd av timmer och två 
  våningar hög. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och 
  taket täckt med tvåkupigt rött tegel. Lärarbostaden byggdes 
  omkring 1935. Stommen är av trä med en utvändig beklädnad 
  av gul locklistpanel. Sadeltaket är täckt med grå eternit. Öster 
  om lärarbostaden ligger en rad knuttimrade kyrkstallar från 1700- 
  och 1800-talen. Flertalet har rödfärgade panelförsedda väggar.
Norr om kyrkan ligger Åkers hembygdsgård bestående av tre 
  hitflyttade byggnader. En framkammarstuga från 1600-talets slut, ett sockenmagasin 
  från 1800-talets början och en vagnsmedja från 1800-talets 
  mitt.
Prästgården (1:1) ligger på åsen strax öster om 
  kyrkan. Huvudbyggnaden uppfördes 1796 och har stomme av timmer. Norra fasaden 
  är symmetriskt uppbyggd kring en mittaxel med kolonnburet gavelställt 
  tak. Under takfoten finns tre låga breda fönster och i takfallet 
  tre kupor tillkomna 1913. Södra fasaden är symmetriskt uppbyggd kring 
  en mittaxel med kolonnburen balkong. I taket finns en bred fronton tillkommen 
  1932. Huset är klätt med gulvit locklistpanel. Sadeltaket har valmade 
  gavelspetsar och är belagt med enkupigt rött tegel utom på frontonen 
  som har plåttak.
Huvuddelen av bebyggelsen i byn Åker ligger vid den tidigare korsningen 
  där vägarna mellan Skillingaryd-Gnosjö och Bondstorp-Klevshult 
  tidigare möttes. De äldsta gårdarna är 1:5 och 1:8, den 
  förra uppförd på 1890-talet. De båda manbyggnaderna har 
  timmerstomme med gul locklistpanel och sadeltak med rött tvåkupigt 
  tegel. I fasadernas mittaxel finns förstukvist och snickerier. Åker 
  1:8 har en två våningar hög manbyggnad från 1902. Fasaden 
  är klädd med gul locklistpanel och har en förstukvist i mittaxeln. 
  Taket är täckt med röda cementpannor. Manbyggnaden på fastigheten 
  1:6 restes 1903. Byggnaden är en och en halv våning hög med 
  en framskjuten pelarburen frontespis i mittaxeln. Fasaden är klädd 
  med vit locklistpanel och på taket ligger röda cementpannor.
Klockaregården (1:21) uppfördes 1910 och har en oklädd stomme 
  av rödmålat timmer. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist 
  och på taket ligger bruna betongpannor. Vid vägkorsningen ligger 
  även ett bostadshus från 1950 (1:4). Huset är en våning 
  högt och klätt med gult tegel. I fasadens mitt finns en pelarburen 
  balkong och en fronton. Fönstren är ospröjsade och av tvåluftstyp. 
  Sadeltaket täcks av rött tvåkupigt tegel.
  TILL SIDANS TOPP 
45. Grytås 
  och Högabråten
  Fastigheter: Grytås 1:2, 1:3, Högabråten 1:2, 1:3, 1:4, 
  1:10
  Grytås och Högabråten är belägna på 
  en nord-sydlig höjdrygg väster om Lagan. Byarna omges av åker, 
  vall och hagmarker På gårdstomterna växer ask, lind, lönn 
  och i Högabråten en allé av kastanjer. I området finns 
  ett flertal fornlämningar bland annat domarringar och gravfält.
På gården Grytås 1:2 finns en manbyggnad från 1851, 
  ett nytt bostadshus samt ekonomibyggnader från sekelskiftet. Manbyggnaden 
  är två våningar hög och klädd med sin ursprungliga 
  locklistpanel. Fasaden är målad i ljust gult och på sadeltaket 
  ligger rött tvåkupigt tegel. Bostadshuset på Grytås 1:3 
  uppfördes 1909. Byggnaden är en och en halv våning hög 
  och med röda betongpannor och fasaden klädd med gul locklistpanel.
Högabråten består av tre gårdar. Gården 1:2 är 
  bebyggd med manbyggnad (1924), ladugård (1927) samt äldre visthus 
  och bodar. Boningshuset är en och en halv våning med frontespis, 
  balkong och låga liggande fönster i den övre. Fasaden är 
  klädd med gul locklistpanel och på sadeltaket ligger röda betongpannor. 
  Högabråten 1:3 finns en manbyggnad från 1923. Huset är 
  en och en halv våning högt med den övre våningen under 
  ett högt brutet tak. Taket är genombrutet av en frontespis och täckt 
  med röda betongpannor. Fasaden är klädd med gul locklistpanel. 
  På gården finns även en nyuppförd enplansvilla. Manbyggnaden 
  tillhörande 1:4, uppfördes 1905. Fasaden är symmetriskt uppbyggd 
  kring en mittaxel med frontespis och veranda. I frontespisens övre del 
  finns ett rombiskt fönster. Höjden är en och en halv våning 
  och fasadens beklädnad består av gul locklistpanel. På sadeltaket 
  ligger tvåkupigt rött tegel.
Norr om Högabråten ligger ett boningshus från 1951. Byggnaden 
  är en och en halv våning hög och putsad i en beige ton. Det 
  relativt höga sadeltaket är klätt med bruna betongpannor och 
  bryts av en osymmetriskt placerad frontespis med balkong.
  TILL SIDANS TOPP 
46. Harfall
  Fastigheter: 1:2, 1:3, 1:5, 1:6
  Byn harfall ligger på en öppen nord-sydlig höjdrygg. Längs 
  höjden löper en väg och på ömse sidor om denna är 
  fyra gårdar placerade. Gårdarnas manbyggnader uppfördes under 
  1840- och 1850-talen och har en i det närmaste gemensam utformning. Byggnaderna 
  är timrade och klädda med rödfärgad locklistpanel. Höjden 
  är en och en halv våning med liggande låga fönster under 
  takfoten. I huvudfasadernas mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer. 
  Taktäckningen varierar, en- och tvåkupigt rött tegel, eternit 
  samt röda betongpannor förekommer. Gårdarnas ekonomibyggnader 
  är av varierande ålder och kondition.
47. Häradsköp
  Fastigheter: 1:2, 1:3 A
  Häradsköp ligger på en öppen höjd omedelbart söder 
  om landsvägen mellan Skillingaryd och Åker. Från vägen 
  leder en allé upp till huvudbyggnaden, vilken uppfördes 1843. Huset 
  är en våning högt och har en timmerstomme med gul locklistpanel. 
  Fasaden indelas i fyra lika delar av vitmålade knutlådor. I fasadens 
  mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer. Sadeltaket är avvalmat 
  och klätt med rött tegel.
Öster om huvudbyggnaden ligger ett magasin i rödfärgat timmer. 
  Byggnaden vilar på en kraftig stenfot och har ett tegelklätt tak. 
  Fönstren är småspröjsade med inslag av rombiska former 
  och har vita omfattningar. Öster om magasinet ligger ett hårt renoverat 
  bostadshus.
Bakom huvudbyggnaden finns vagnskjul och en ladugård/lada i vinkel. Den 
  senare uppfördes 1907.
Söder om huvudgården ligger ett bostadshus troligen uppfört 
  omkring sekelskiftet. Byggnaden är två våningar hög och 
  har en nära nog kvadratisk plan. Taket är flackt och valmat samt har 
  en kort rygg. Takbeklädnaden består av tvåkupigt rött 
  tegel. Väggarna är klädda med röd locklistpanel och i huvudfasadens 
  mitt finns förstukvist och balkong.
Vid landsvägen ligger två mindre bostadshus uppförda i timmer. 
  Det större huset byggdes på 1830-talet. Höjden på denna 
  byggnad är en våning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel 
  och på taket ligger rött tegel. Den mindre byggnaden har en liknande 
  utformning.
  TILL SIDANS TOPP 
48. Häradsö
  Fastigheter:1:3, 1:11, 1:14, 1:15, 1:16, 1:17, 1:18
  Häradsö ligger på en udde i Store mosse. Längs udden, 
  i nord-sydlig riktning, sträcker sig en svag höjd och en väg. 
  Huvuddelen av byns åtta gårdar ligger vid vägen. Närmast 
  bebyggelsen finns ett stråk med öppen jordbruksmark som mot mossen 
  övergår i blandskog. Häradsö är en av kommunens mest 
  välbevarade byar och erbjuder en översikt över byggnadsskickets 
  förändring. De äldsta manbyggnaderna från tidigt 1800-tal, 
  var troligtvis små så kalladeenkelstugor. Dessa har i många 
  fall senare höjts och breddats. Lillstugan på fastigheten 1:15 och 
  manbyggnaden på 1:17 är exempel på denna minsta bostadstyp. 
  Byggnaderna är en eller två våningar höga, uppförda 
  av timmer och klädda med röd locklistpanel. På taket ligger 
  rött tvåkupigt tegel. Byggnaderna är försedda med vitmålade 
  förstukvistar.
Vid 1800-talets mitt dominerar en större byggnadstyp, den s k parstugan. 
  Planen är rektangulär och höjden två våningar. Väggarna 
  är av timmer och klädda med röd locklistpanel. Fasaderna är 
  symmetriskt uppbyggda kring en mittaxel med förstukvist. Sadeltakets beläggning 
  är rött tegel. Denna typ av byggnad finns på fastigheterna 1:3, 
  1:15 och 1:16. Byggnaden på 1:15 är dock kraftigt förändrad 
  med tilläggsisolering, ny panel och plåttak.
I byn finns även byggnader från 1900-talets första hälft. 
  Deras gemensamma nämnare är att planformen blir alltmer kvadratisk 
  och taken brantare. Manbyggnaden 1:18 uppfördes 1914. Höjden är 
  en och en halv våning med frontespis i övervåningen. Fasaden 
  är klädd med röd locklistpanel och indelad av vita band. Byggnaden 
  har förstukvist med snickeridetaljer och grönt plåttak. Häradsö 
  1:14 uppfördes ursprungligen omkring 1860 men fick sin nuvarande utformning 
  1915. Byggnaden är en och en halv våning hög med den övre 
  våningen under ett högt, brutet avvalmat och tegelklätt sadeltak. 
  Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns 
  frontespis och förstukvist. Även manbyggnaderna på 1:3 och 1:11 
  fick sin nuvarande utformning under denna period.
Till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Häradsö hör 
  även en rad ekonomibyggnader, huvudsakligen uppförda under perioden 
  1900-1927.
  TILL SIDANS TOPP 
49. Östra 
  och Västra Nässja
  Fastigheter: 1:18, 1:35, 1:42, 3:1, 3:6, 4:2
  Östra och Västra Nässja ligger i ett öppet och kuperat 
  landskap längs vägen från Klevshult mot väster. Huvuddelen 
  av gårdarna ligger i direkt anslutning till vägen. Byarna innehåller 
  en rad välbevarade exempel på byggnadssättets förändring 
  från tidigt 1800-tal till 1950-tal.
På Östra Nässja 4:2 finns en obebodd manbyggnad från 
  tidigt 1800-tal. Huset är en knuttimrad dubbelkammarstuga i två våningar 
  klädd med rödfärgad, kraftigt dimensionerad locklistpanel. Sadeltaket 
  består av enkupigt rött tegel. Byggnadens planlösning är 
  intakt och dessutom är många värdefulla byggnadsdetaljer bevarade. 
  Bland dessa märks bland annat eldstadskomplex, blyspröjsade fönster, 
  snickerier samt stänk- och schablonmålade tapeter. Byggnaden är 
  en av länets få bevarade exempel på allmogens byggnadsskick 
  och boendemiljö vid tiden före 1800-talets mitt. Den har därigenom 
  ett mycket stort kulturhistoriskt värde.
Byggnadsskicket vid 1800-talets mitt representeras av gården Västra 
  Nässja 1:18, vars manbyggnad uppfördes 1842. Byggnadens timmerstomme 
  är två våningar hög och bär upp ett tegelklätt 
  sadeltak. Fasaden är klädd med grå locklistpanel och i dess 
  mitt finns en förstukvist med snickerier. Gården består i övrigt 
  av bod, magasin och ladugård (1880/1917).
Nässja Mellangård 3:1 är en välbevarad och komplett gårdsanläggning med klart avgränsad man- respektive fägård. Inom mangården ligger bostadshus (1889), lillstuga och bod. Fägården består av ladugård (1885) magasin och en mindre stuga.
Manbyggnadens utformning skiljer sig från det tidigare dominerande byggnadsskicket 
  på några punkter. Husets plan är bredare och kortare än 
  tidigare. Taket är brantare med större utsprång och i fasadens 
  mitt finns en framskjuten frontespis. Byggnadens höjd är en och en 
  halv våning, taktäckningsmaterialet rött tvåkupigt tegel 
  och fasadens beklädnad röd locklistpanel.
  Manbyggnaden på Västra Nässja 1:35, uppförd 1916, illustrerar 
  på ett än tydligare sätt förändringen från det 
  tidigare byggnadsskicket. Planlösningen är i det närmaste kvadratisk 
  och under det höga avvalmade taket ryms en hel våning. Taket är 
  dessutom täckt med röd falsad plåt. Fasaden är klädd 
  med röd locklistpanel och i dess mitt finns förstukvist och frontespis.
Östra Nässja skola och lärarbostad uppfördes omkring 1925. 
  Skolhuset är en våning högt, klätt med röd locklistpanel 
  och försett med ett tegelklätt avvalmat sadeltak. Lärarbostaden 
  är en och en halv våning hög, med den övre våningen 
  under ett högt brutet tak. Taket är klätt med tegel och fasaden 
  med röd locklistpanel.
Svepet över byggnadsskickets förändring avslutas på Torslund 
  (Östra Nässja 3:6) som är ett bostadshus från 1940- eller 
  1950-talet. Planen är kvadratisk, taket högt och fasaden klädd 
  med det för tidpunkten karaktäristiska teglet i en mättad gul 
  färg. Byggnaden har källare och entrén är osymmetriskt 
  placerad.
  TILL SIDANS TOPP 
50. Pålskog
  Fastigheter: 1:2, 1:3, 1:4, 1:5
  Pålskog ligger på västsidan av en nord-sydlig slingrande ås. 
  I dalen på byns västsida, finns en göl och en bäck omgivna 
  av odlade marker. På sluttningen öster och norr om byn finns hävdade 
  enehagar.
Byn består av fyra gårdar och ett missionshus. Längst i norr 
  ligger gården Norre Backe (1:2). Gården består av två 
  bostadshus, ladugård (1891) och flera uthus. Den största manbyggnaden 
  (1842) är byggd av timmer och två våningar hög. På 
  taket ligger tvåkupigt rött tegel och fasaden är klädd 
  med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist.
Östergården (1:3) består av manbyggnad (1894), flygel (tidigare 
  huvudbyggnad (1882), smedja (1900), ladugård (1942) och vagnskjul. Huvudbyggnaden 
  är två våningar hög och har en framskjuten frontespis 
  med förstukvist. Fasadbeklädnaden består av gul locklistpanel 
  och på taket ligger tvåkupigt rött tegel. Flygeln är försedd 
  med samma ytmaterial men är i drift, är uppförd av timmer och 
  har ett tak med enkupigt rött tegel.
Mitt i byn ligger Fridhäll (1:11) som är ett bostadshus i en och 
  en halv våning. På huvudfasaden finns förstukvist, frontespis 
  och låga fönster under takfoten. Beklädnaden består av 
  röd locklistpanel och tvåkupigt rött tegel.
Mitt emot Fridhäll ligger Missionshuset (1:4) från 1901. Byggnaden 
  har en rektangulär plan med entré i sydöstra hörnet. Höjden 
  är en våning och fasaden klädd med röd locklistpanel. På 
  sadeltaket ligger röda betongpannor.
  TILL SIDANS TOPP 
51. Älgebo
  Fastigheter: 1:3, 3:1
  Älgebo ligger på en flack öppen ås. Gården 3:1 är 
  en omfattande anläggning bestående av ett tiotal byggnader. Mangården 
  omfattar huvudbyggnad (omkring 1815) och två flyglar innehållande 
  bodar och garage. Samtliga byggnader är klädda med gul locklistpanel 
  och har bruna betongpannor på taken. Huvudbyggnaden är två 
  våningar hög och uppförd av timmer. Fasaden är osymmetriskt 
  komponerad, beroende på en utbyggnad mot norr (troligtvis 1820-talet). 
  Byggnaden har balkong, veranda och avvalmade gavelspetsar.
Fägården domineras av den stora ladugården från 1908. 
  Väggarna är klädda med röd locklistpanel och försedda 
  med ett lågt fönsterband. Taket är täckt med grå 
  plåt. I övrigt består fägården bland annat av lada, maskinhall 
  och magasin. Norrom gården ligger en smedja med ofärgad lockpanel 
  och torvtak.
Öster om 3:1 ligger gården 1:3 av manbyggnad, ladugård och 
  ett flertal uthus. Manbyggnaden är en och en halv våning hög 
  med låga fönster under takfoten och högt avvalmat tak. Fasaden 
  är klädd med vit locklistpanel och taket med bruna betongpannor. I 
  fasadens mitt finns en förstukvist med snickerier.
Kulturminnen
  137. Basseberg 1:6, 1:9, 1:11, 1:15 (Bergfors)
  Bergfors snickerifabrik (tidigare Oskar Ljungbergs vagnfabrik) är 
  en anläggning bestående av omkring tio byggnader. Bland dessa märks 
  bland annat ett boningshus från 1908 och ett ånghus. Dessa två 
  byggnader utgör tillsammans med anläggningens övriga bebyggelse 
  en kulturhistoriskt värdefull helhet. Boningshuset är två våningar 
  högt och byggt i vinkel. Fasaden är klädd med grå locklistpanel 
  och taket belagt med röda betongpannor. Ånghuset har ett ramverk 
  av trä fyllt med rött tegel. I huset finns en tvåcylindrig ångmaskin 
  bevarad i ursprungligt skick.
  TILL SIDANS TOPP 
138. Basseberg 2:12, 2:13 (Tallbacken -Åviken)
  Söder om Bergsfors snickerifabrik ligger två bostadshus uppförda 
  1949 och 1950. Byggnaderna kännetecknas av 1940- och 1950-talens byggnadsstil. 
  Huskropparna är kvadratiska, en våning höga och försedda 
  med branta sadeltak klädda med bruna betongpannor. I huvudfasadens mittaxel 
  finns entré, balkong och frontespis. Tallbacken har fasad i vit locklistpanel 
  och Åviken i grå puts.
139. Bassebergs skola 2:10
  Skolan ligger nordost om Bergfors och uppfördes 1913. Byggnaden är 
  en våning hög och har sadeltak med avvalmade gavelspetsar. Taket 
  är klätt med tvåkupigt rött tegel och fasaden med röd 
  locklistpanel.
140. Basseberg 2:16
  Mitt emot skolan ligger gården Basseberg 2:16. Manbyggnaden är uppförd 
  omkring 1870 av timmer och är två våningar hög. Fasaden 
  är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist. 
  Taket täcks av rött tvåkupigt tegel. På gården finns 
  en ladugård med väggar i sten och loft av trä.
141. Basseberg 1:19 (Lomsjö buk).
  Vid fallen i Lomsjöns södra utflöde låg tidigare 
  en masugn. Bruket var i drift under perioden 1820 till omkring 1880. Av masugnen 
  återstår ett fundament i kallmurad gråsten. Dessutom finns 
  på platsen rester av kolladan och en kalkgrav. Den bevarade disponentbostaden 
  uppfördes 1862. Byggnaden är en våning hög och har ett 
  plåtklätt sadeltak. Fasaden består av rödfärgad locklistpanel 
  och en rad välbevarade snickeridetaljer såsom konsoler, fönsteromfattningar 
  och förstukvist.
  TILL SIDANS TOPP 
142. Bockebo 1:3, 1:7
  Bockebo består av fyra gårdar som ligger på en rad 
  längs vägen mellan Älgebo och Ledås. Två av gårdarna 
  är välbevarade med manbyggnader från omkring 1850. Bockebo 1:3 
  är två våningar hög och klädd med rödfärgad 
  locklistpanel. I fasadens mitt finns en vit förstukvist. Taktäckningen 
  består av tvåkupigt rött tegel. Manbyggnaden på Bockebo 
  1:7 har ett liknande utförande med med röda betongpannor på 
  taket. Norr om byn ligger Norratorp (tillhör 1:7) som är en enkelstuga. 
  Torpet har en stomme av knuttimmer som är inklädd med röd locklistpanel. 
  På taket ligger rött enkupigt tegel.
143. Broddarp 1:2, 1:3, 1:4
  I Broddarp finns exempel på byggnader från tre olika epoker. Äldst 
  är manbyggnaden på Broddarp 1:3, uppförd under 1800-talet. Huvuddragen 
  är den röda locklistpanelen, förstukvisten med snickerier och 
  det tegeltäckta sadeltaket. Broddarp 1:2 är ett torp vars utformning 
  härstammar från 1900-talets början, troligtvis 1910- eller 1920-tal. Den 
  mest markanta detaljen är fönstrens spröjsning med tre rektangulära 
  rutor i en undre rad och två kvadratiska i en övre. Broddarp 1:4 
  representerar 1920- och 1940-talets byggnadsstil. Boningshusets plan är 
  kort och bred, nästan kvadratisk. Taket är högt och brutet. Fasaden 
  är klädd med vit locklistpanel och innehåller en osymmetriskt 
  placerad frontespis.
144. Föreberg 2:3 (Kvarnåsen)
  Bostadshus från 1902. Byggnaden är en och en halv våning hög. 
  Fasaden klädd med röd locklistpanel samt försedd med förstukvist. 
  Kvistens snickerier är välbevarade liksom de glasade dörrarna 
  med karaktäristisk spröjsning. Sadeltaket är klätt med röda 
  flatfalsade cementpannor.
  TILL SIDANS TOPP 
145. Galtås 1:3
  Av gårdsanläggningen återstår manbyggnad och lillstuga. 
  Boningshuset uppfördes 1845 och har en, två våningar hög, 
  timmerstomme. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på 
  taket ligger enkupigt rött tegel. I fasadens mitt finns en förstukvist 
  med snickerier.
146. Galtås 1:6, 1:11 (Gransätra)
  I Gransätra finns ett missionshus och ett torp. Missionshuset är 
  en våning högt och har en yttre beklädnad av röd locklistpanel. 
  Sadeltaket är klätt med röd falsad plåt. Torpet har en 
  stomme av timmer, en fasad med röd locklistpanel, en vitmålad förstukvist 
  samt ett sadeltak med rött enkupigt tegel.
147. Gimmarp Norregård 
  1:5
  Manbyggnaden på gården uppfördes 1848 och är två 
  våningar hög. Fasaden är klädd med röd locklistpanel 
  och taket täckt med röd plåt. Byggnaden är försedd 
  med veranda placerad i fasadens mittaxel. På gården finns dessutom 
  en u-formad ladugård i trä uppförd 1872 och ett vitputsat magasin 
  med stomme av sten.
148. Gisslaköp 1:5 (Valingsberg)
  I en skogsglänta sydost om byn Gisslaköp ligger Valingsberg, ett envånings 
  bostadshus i timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och 
  försedd med en rikligt dekorerad förstukvist. Taket täcks av 
  tvåkupiga röda tegelpannor.
  TILL SIDANS TOPP 
149. Hult 1:7 (Hultakvarnen)
  Vid Västerån, norr om Åker, ligger Hultakvarnen Själva 
  kvarnen är riven men manbyggnad och ladugård återstår. 
  Boningshuset är uppfört av timmer och en våning högt. Beklädnaden 
  består av rödfärgad locklistpanel på fasaden, och tvåkupigt 
  rött tegel på taket. Ladugården är uppförd av rödfärgat 
  timmer och har grön plåt på taket.
150. Klevshult 1:5 (Karlsborg)
  I norra delen av Klevshults by ligger gården Karlsborg bestående 
  av manbyggnad (1842), lillstuga, ladugård (1947) samt två magasin. 
  Manbyggnaden är två våningar hög och klädd med gul 
  locklistpanel. I fasadens mitt finns en balkong och på sadeltaket ligger 
  bruna betongpannor. Lillstugan är en och en halv våning hög, 
  klädd med röd locklistpanel och har ett tegelklätt sadeltak.
   
  151. Kyllås 
  1:2
  Manbyggnad från mitten av 1800-talet. Stommen är av timmer 
  och en och en halv våning hög. Under sadeltakets fot finns en rad 
  med liggande låga fönster och i fasadens mitt en förstukvist 
  med snickerier. Som taktäckning används tvåkupigt rött 
  tegel.
152. Kyllås 1:6 (Sjölund och Åbygget)
  Två mindre manbyggnader av timmer, en respektive en och en halv våning 
  höga. Sadeltaket med betongpannor och fasaden med röd locklistpanel. 
  Vita snickerier, främst på förstukvistarna.
153. Kåveryd 1:7
  Bostadshus uppfört 1946. Utformningen är typisk för 1940-talet. 
  Planen är i det närmaste kvadratisk, höjden en våning med 
  källare och sadeltaket brant. Stommen är av plank, utvändigt 
  klädd med röd locklistpanel. Fönstren har två lufter utan 
  spröjs och på taket ligger rött tvåkupigt tegel.
  TILL SIDANS TOPP 
154. Linnås 1:3 (Södergården)
  Gården består av manbyggnad (omkring 1850), bod och ladugård 
  (1870). Manbyggnaden är uppförd av timmer och två våningar 
  hög. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt 
  finns en förstukvist. Taket är täckt med rött tegel. Boden 
  är av timmer och klädd med röd locklistpanel. Byggnaden har dubbeldörr 
  med speglar och rombiska dekorationer.
155. Ljussegren 1:2
  Gårdsanläggning bestående av manbyggnad, lillstuga, bodar och 
  ladugård, huvudsakligen uppförd omkring 1860. Manbyggnaden är 
  två våningar hög, klädd med röd locklistpanel och 
  försedd med tegeltäckt sadeltak. I fasadens mittaxel finns en förstukvist.
156. Ljungberg 2:14 (Ljungafors)
  På fastigheten ligger två byggnader, dels en manbyggnad (1907), 
  dels en skola (1914). Manbyggnaden är en och en halv våning hög 
  och byggd i vinkel. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och 
  på taket ligger bruna betongpannor. Skolhuset är en våning 
  högt med fasad i röd locklistpanel och avvalmat sadeltak med röda 
  betongpannor. Förstukvisten är placerad i fasadens mitt.
  
  OBS! Om Ljungberg finns en del fel i utredningen som vi kommer att rätta 
  till (030624)
157. Mässeberg 1:11
  Manbyggnad i två våningar med tegelklätt sadeltak. Fasaden 
  är försedd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist.
  TILL SIDANS TOPP 
158. Södra Nässja 
  2:3 B
  Gård bestående av manbyggnad, bod och ladugård uppförda 
  omkring 1890. Manbyggnaden är en våning hög och uppförd 
  av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess 
  mitt finns en glasad dubbeldörr. Ovan dörren finns ett lågt, 
  brett fönster. Sadeltaket är täckt med rött tvåkupigt 
  tegel.
159. Ryd 1:7, 1:9
  Ryd 1:7 och 1:9 är två manbyggnader uppförda 1860 respektive 
  1878. Fasaderna är klädda med röd locklistpanel och på 
  taken ligger rött tvåkupigt tegel. Under takfoten finns låga 
  fönster och i fasadernas mitt förstukvist.
160. Stenshestra 2:14 (Stensfors)
  I Stensfors fanns tidigare en hammarsmedja anlagd på 1870-talet. Denna 
  är numera ersatt med en mindre industribyggnad. På platsen finns 
  dock tre andra byggnader. Ett bostadshus från 1935. Byggnaden består 
  av bottenvåning och takvåning med frontespis. Taket är brutet 
  och täckt med rött tegel. Fasaden är klädd med vit locklistpanel. 
  Bostadshuset flankeras av två äldre byggnader som är under reparation. 
  Den östra byggnaden har timmerstomme och torvtak. Byggnaden i väster 
  har locklistpanel och enkupigt rött tegel.
161. Ugglekull 1:3
  Gården består av manbyggnad (1851), ladugård (1927) 
  och uthus. Manbyggnadens höjd är två våningar. Sadeltaket 
  är täckt med cementpannor. Stommen är klädd med ljus locklistpanel 
  och i fasadens mitt finns en förstukvist med rika snickerier.
  TILL SIDANS TOPP 
162. Uljeshult 1:3, 1:6, 2:1
  På gårdarna finns förutom diverse ekonomibyggnader tre snarlika 
  boningshus. Höjden är två våningar, taktäckningen 
  betongpannor och fasadbeklädnaden locklistpanel. Husen på 1:6 och 
  2:1 är rödfärgade och försedda med rikt dekorerade vita 
  förstukvistar. Fasaden på 1:3 är gul och i mittaxeln finns en 
  balkong.
163. Ålaryd 1:12 (Ängskärret)
  Ensamliggande stuga omgiven av blandskog. Stomme av timmer och beklädnad 
  av rödmålad locklistpanel. På sadeltaket svart falsad plåt.
164. Ålaryd 1:16, del av, (Rosenlund)
  Rosenlund ligger vid Västerån, på samma fastighet som 
  Ålaryds kvarn och såg. Gården består av bostadshus, 
  smedja (1935) och ett par mindre uthus. Bostadshuset är en våning 
  högt och uppfört av timmer. Fasaden är klädd med röd 
  locklistpanel och på taket ligger svarta betongpannor. På husets 
  framsida finns en förstukvist och på baksidan en mindre utbyggnad.
165. Ålaryd 1:16, Ålaryds kvarn och 
  såg
  Anläggningen ligger vid en damm i Västerån och består 
  av två manbyggnader, såg, kvarn och ladugård (1902). Den äldre 
  manbyggnaden är uppförd under 1800-talet. Byggnadens höjd är 
  en och en halv våning med låga liggande fönster under takfoten. 
  Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med en 
  vitmålad, rikligt dekorerad förstukvist. På taket ligger rött 
  tvåkupigt tegel.
År 1922 uppfördes en större manbyggnad i en och en halv våning 
  med övervåningen placerad under ett högt, brutet och avvalmat 
  takfall. I fasadens mitt finns en kraftig frontespis med balkong och veranda. 
  Huset är klätt med gul locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt 
  rött tegel.
Närmast dammen ligger såg och kvarnbyggnader uppförda omkring 
  1890. Kvarnens stomme är av trä och står på en hög 
  stensockel. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket 
  täckt med spån. Sågen är av enklare slag med väggbeklädnad 
  av plank och grått plåttak.
  TILL SIDANS TOPP 
166. Ålaryd 2:4
  Ålaryds by ligger på västra sluttningen av Västeråns 
  dalgång. Gården 2:4 är byns mest välbevarade och består 
  av manbyggnad (1832), lillstuga, jordkällare, magasin och ladugård 
  (1913). Manbyggnaden är två våningar hög och har en stomme 
  av timmer som bär ett sadeltak med röda betongpannor. Fasaden är 
  klädd med röd locklistpanel och är försedd med vita knutlådor. 
  Byggnaden har en vitmålad förstukvist med snickeridetaljer. Lillstugan 
  är en våning hög, klädd med röd locklistpanel och 
  har ett rött plåttak samt en vitmålad förstukvist.
167. Ålaryd 2:5 (Fällorna)
  Fällorna är en gårdsanläggning från omkring 1860 
  bestående av manbyggnad och uthus, ladugården är riven. Manbyggnaden 
  har en, två våningar hög, stomme av timmer klädd med röd 
  locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist och 
  på taket ligger svart plåt.
168. Ålaryd 2:8, Ålaryds skola
  Skolbyggnaden, numera museum, är troligtvis uppförd strax efter sekelskiftet. 
  Byggnaden är en våning hög, klädd med röd locklistpanel 
  och försedd med avvalmat sadeltak. Som takmaterial används röda 
  betongpannor. Huset har en vit förstukvist, osymmetriskt placerad till 
  vänster om mittaxeln.
169. Älgebo 1:9 
  (Älghammar)
  I Älghammar finns en manbyggnad från 1860-talet. Byggnaden 
  är en och en halv våning hög med frontespis i sadeltaket. På 
  sadeltaket ligger svarta betongpannor. Fasaden är putsad med gul spritputs. 
  
  TILL SIDANS TOPP