Åkers socken
Ur Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29
Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988 (Texten något redigerad)
På sidan finns länkar till information om hus på olika plaster
längst ned på sidan samt däremellan en liten historik om Åker
Vi kommer senare att låta fotografera husen och visa dessa i bild.
44. Åkers sockencentrum |
143.
Broddarp |
155. Ljussegren |
45. Grytås och Högabråten | 144. Föreberg | 156. Ljungberg |
46. Harfall | 145-146.
Galtås |
157. Mässeberg |
47. Häradsköp | 147. Gimmarp | 158. Södra Nässja |
48. Häradsö | 148. Gisslaköp | 159. Ryd |
49. Östra och Västra Nässja | 149. Hult | 160. Stenshestra |
50. Pålskog | 150. Klevshult 1:5 (Karlsborg) | 161. Ugglekull |
51. Älgebo | 151-152. Kyllås | 162. Uljeshult |
137-141. Basseberg | 153. Kåveryd | 163-168. Ålaryd |
142.
Bockebo |
154. Linnås | 169. Älgebo (Elghammar) |
Åkers socken ligger i östra delen av området mellan
Nissans och Lagans övre lopp. Genom socknen flyter Österån
och Västerån. Terrängen är starkt kuperad med höjderna
samlade till nord-sydliga stråk mellan åarna. Längst
i söder är landskapet något flackare i anslutning till
Store mosse. Odlingsarealen är liten och inkilad mellan tallskog
och mossar. Det största antalet fornlämningar finns i socknens mellersta
del och är företrädesvis lokaliserade till vattenlederna.
Kvadratiska stensättningar är den vanligaste lämningen,
vilket visar att bygden var befolkad under äldre järnålder. Området var intensivast befolkat mot slutet av 1800-talet. Befolkningsökningen
under 1700-talet och 1800-talet medförde att ensamgårdar
styckades för nyodling. Förutom odling livnärde man sig
på kreatursuppfödning och kolning. Vid många gårdar
fanns dessutom små smedjor där det bland annat tillverkades
vagnar. Under 1800-talet anlades dessutom några mindre snickerier
och sågverk. I socknen fanns vidare en masugn, Lomsjö anlagd
1810, och ett järnbruk, Elghammar anlagt på 1830-talet. Efter 1800-talets befolkningstopp på 2.000 personer har antalet invånare minskat och många torp och gårdar övergivits till förmån för städernas industrier. Invånarantalet är i dag omkring 900 personer. |
Kulturmiljöer
44. Åkers sockencentrum
Fastigheter: Åker 1:1, 1:4, 1:5, 1:6, 1:8, 1:15, 1:17, 1:18, 1:21
Åkers kyrkby ligger vid ett flackt parti med betesmark vid Långasjön
och Lillasjön. Väster om byn flyter Västerån och öster
om byn, bakom en lövskogsklädd ås, flyter Österån.
Kyrkan uppfördes 1845 i nyklassisk stil. Byggnaden är uppförd
i vitputsad sten och består av långhus, västtorn med lanternin,
sakristia och absidformat kor. Taket är klätt med svart falsad plåt.
Vid en kyrkorestaurering påträffades grundmurarna av en 1600-talskyrka
och möjliga rester av en äldre kyrkobyggnad i trä. Vid kyrkan
ligger Åkers skola (1:17) och lärarbostad (1:15). skolan är
uppförd omkring 1850. Byggnaden är uppförd av timmer och två
våningar hög. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och
taket täckt med tvåkupigt rött tegel. Lärarbostaden byggdes
omkring 1935. Stommen är av trä med en utvändig beklädnad
av gul locklistpanel. Sadeltaket är täckt med grå eternit. Öster
om lärarbostaden ligger en rad knuttimrade kyrkstallar från 1700-
och 1800-talen. Flertalet har rödfärgade panelförsedda väggar.
Norr om kyrkan ligger Åkers hembygdsgård bestående av tre
hitflyttade byggnader. En framkammarstuga från 1600-talets slut, ett sockenmagasin
från 1800-talets början och en vagnsmedja från 1800-talets
mitt.
Prästgården (1:1) ligger på åsen strax öster om
kyrkan. Huvudbyggnaden uppfördes 1796 och har stomme av timmer. Norra fasaden
är symmetriskt uppbyggd kring en mittaxel med kolonnburet gavelställt
tak. Under takfoten finns tre låga breda fönster och i takfallet
tre kupor tillkomna 1913. Södra fasaden är symmetriskt uppbyggd kring
en mittaxel med kolonnburen balkong. I taket finns en bred fronton tillkommen
1932. Huset är klätt med gulvit locklistpanel. Sadeltaket har valmade
gavelspetsar och är belagt med enkupigt rött tegel utom på frontonen
som har plåttak.
Huvuddelen av bebyggelsen i byn Åker ligger vid den tidigare korsningen
där vägarna mellan Skillingaryd-Gnosjö och Bondstorp-Klevshult
tidigare möttes. De äldsta gårdarna är 1:5 och 1:8, den
förra uppförd på 1890-talet. De båda manbyggnaderna har
timmerstomme med gul locklistpanel och sadeltak med rött tvåkupigt
tegel. I fasadernas mittaxel finns förstukvist och snickerier. Åker
1:8 har en två våningar hög manbyggnad från 1902. Fasaden
är klädd med gul locklistpanel och har en förstukvist i mittaxeln.
Taket är täckt med röda cementpannor. Manbyggnaden på fastigheten
1:6 restes 1903. Byggnaden är en och en halv våning hög med
en framskjuten pelarburen frontespis i mittaxeln. Fasaden är klädd
med vit locklistpanel och på taket ligger röda cementpannor.
Klockaregården (1:21) uppfördes 1910 och har en oklädd stomme
av rödmålat timmer. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist
och på taket ligger bruna betongpannor. Vid vägkorsningen ligger
även ett bostadshus från 1950 (1:4). Huset är en våning
högt och klätt med gult tegel. I fasadens mitt finns en pelarburen
balkong och en fronton. Fönstren är ospröjsade och av tvåluftstyp.
Sadeltaket täcks av rött tvåkupigt tegel.
TILL SIDANS TOPP
45. Grytås
och Högabråten
Fastigheter: Grytås 1:2, 1:3, Högabråten 1:2, 1:3, 1:4,
1:10
Grytås och Högabråten är belägna på
en nord-sydlig höjdrygg väster om Lagan. Byarna omges av åker,
vall och hagmarker På gårdstomterna växer ask, lind, lönn
och i Högabråten en allé av kastanjer. I området finns
ett flertal fornlämningar bland annat domarringar och gravfält.
På gården Grytås 1:2 finns en manbyggnad från 1851,
ett nytt bostadshus samt ekonomibyggnader från sekelskiftet. Manbyggnaden
är två våningar hög och klädd med sin ursprungliga
locklistpanel. Fasaden är målad i ljust gult och på sadeltaket
ligger rött tvåkupigt tegel. Bostadshuset på Grytås 1:3
uppfördes 1909. Byggnaden är en och en halv våning hög
och med röda betongpannor och fasaden klädd med gul locklistpanel.
Högabråten består av tre gårdar. Gården 1:2 är
bebyggd med manbyggnad (1924), ladugård (1927) samt äldre visthus
och bodar. Boningshuset är en och en halv våning med frontespis,
balkong och låga liggande fönster i den övre. Fasaden är
klädd med gul locklistpanel och på sadeltaket ligger röda betongpannor.
Högabråten 1:3 finns en manbyggnad från 1923. Huset är
en och en halv våning högt med den övre våningen under
ett högt brutet tak. Taket är genombrutet av en frontespis och täckt
med röda betongpannor. Fasaden är klädd med gul locklistpanel.
På gården finns även en nyuppförd enplansvilla. Manbyggnaden
tillhörande 1:4, uppfördes 1905. Fasaden är symmetriskt uppbyggd
kring en mittaxel med frontespis och veranda. I frontespisens övre del
finns ett rombiskt fönster. Höjden är en och en halv våning
och fasadens beklädnad består av gul locklistpanel. På sadeltaket
ligger tvåkupigt rött tegel.
Norr om Högabråten ligger ett boningshus från 1951. Byggnaden
är en och en halv våning hög och putsad i en beige ton. Det
relativt höga sadeltaket är klätt med bruna betongpannor och
bryts av en osymmetriskt placerad frontespis med balkong.
TILL SIDANS TOPP
46. Harfall
Fastigheter: 1:2, 1:3, 1:5, 1:6
Byn harfall ligger på en öppen nord-sydlig höjdrygg. Längs
höjden löper en väg och på ömse sidor om denna är
fyra gårdar placerade. Gårdarnas manbyggnader uppfördes under
1840- och 1850-talen och har en i det närmaste gemensam utformning. Byggnaderna
är timrade och klädda med rödfärgad locklistpanel. Höjden
är en och en halv våning med liggande låga fönster under
takfoten. I huvudfasadernas mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer.
Taktäckningen varierar, en- och tvåkupigt rött tegel, eternit
samt röda betongpannor förekommer. Gårdarnas ekonomibyggnader
är av varierande ålder och kondition.
47. Häradsköp
Fastigheter: 1:2, 1:3 A
Häradsköp ligger på en öppen höjd omedelbart söder
om landsvägen mellan Skillingaryd och Åker. Från vägen
leder en allé upp till huvudbyggnaden, vilken uppfördes 1843. Huset
är en våning högt och har en timmerstomme med gul locklistpanel.
Fasaden indelas i fyra lika delar av vitmålade knutlådor. I fasadens
mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer. Sadeltaket är avvalmat
och klätt med rött tegel.
Öster om huvudbyggnaden ligger ett magasin i rödfärgat timmer.
Byggnaden vilar på en kraftig stenfot och har ett tegelklätt tak.
Fönstren är småspröjsade med inslag av rombiska former
och har vita omfattningar. Öster om magasinet ligger ett hårt renoverat
bostadshus.
Bakom huvudbyggnaden finns vagnskjul och en ladugård/lada i vinkel. Den
senare uppfördes 1907.
Söder om huvudgården ligger ett bostadshus troligen uppfört
omkring sekelskiftet. Byggnaden är två våningar hög och
har en nära nog kvadratisk plan. Taket är flackt och valmat samt har
en kort rygg. Takbeklädnaden består av tvåkupigt rött
tegel. Väggarna är klädda med röd locklistpanel och i huvudfasadens
mitt finns förstukvist och balkong.
Vid landsvägen ligger två mindre bostadshus uppförda i timmer.
Det större huset byggdes på 1830-talet. Höjden på denna
byggnad är en våning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel
och på taket ligger rött tegel. Den mindre byggnaden har en liknande
utformning.
TILL SIDANS TOPP
48. Häradsö
Fastigheter:1:3, 1:11, 1:14, 1:15, 1:16, 1:17, 1:18
Häradsö ligger på en udde i Store mosse. Längs udden,
i nord-sydlig riktning, sträcker sig en svag höjd och en väg.
Huvuddelen av byns åtta gårdar ligger vid vägen. Närmast
bebyggelsen finns ett stråk med öppen jordbruksmark som mot mossen
övergår i blandskog. Häradsö är en av kommunens mest
välbevarade byar och erbjuder en översikt över byggnadsskickets
förändring. De äldsta manbyggnaderna från tidigt 1800-tal,
var troligtvis små så kalladeenkelstugor. Dessa har i många
fall senare höjts och breddats. Lillstugan på fastigheten 1:15 och
manbyggnaden på 1:17 är exempel på denna minsta bostadstyp.
Byggnaderna är en eller två våningar höga, uppförda
av timmer och klädda med röd locklistpanel. På taket ligger
rött tvåkupigt tegel. Byggnaderna är försedda med vitmålade
förstukvistar.
Vid 1800-talets mitt dominerar en större byggnadstyp, den s k parstugan.
Planen är rektangulär och höjden två våningar. Väggarna
är av timmer och klädda med röd locklistpanel. Fasaderna är
symmetriskt uppbyggda kring en mittaxel med förstukvist. Sadeltakets beläggning
är rött tegel. Denna typ av byggnad finns på fastigheterna 1:3,
1:15 och 1:16. Byggnaden på 1:15 är dock kraftigt förändrad
med tilläggsisolering, ny panel och plåttak.
I byn finns även byggnader från 1900-talets första hälft.
Deras gemensamma nämnare är att planformen blir alltmer kvadratisk
och taken brantare. Manbyggnaden 1:18 uppfördes 1914. Höjden är
en och en halv våning med frontespis i övervåningen. Fasaden
är klädd med röd locklistpanel och indelad av vita band. Byggnaden
har förstukvist med snickeridetaljer och grönt plåttak. Häradsö
1:14 uppfördes ursprungligen omkring 1860 men fick sin nuvarande utformning
1915. Byggnaden är en och en halv våning hög med den övre
våningen under ett högt, brutet avvalmat och tegelklätt sadeltak.
Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns
frontespis och förstukvist. Även manbyggnaderna på 1:3 och 1:11
fick sin nuvarande utformning under denna period.
Till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Häradsö hör
även en rad ekonomibyggnader, huvudsakligen uppförda under perioden
1900-1927.
TILL SIDANS TOPP
49. Östra
och Västra Nässja
Fastigheter: 1:18, 1:35, 1:42, 3:1, 3:6, 4:2
Östra och Västra Nässja ligger i ett öppet och kuperat
landskap längs vägen från Klevshult mot väster. Huvuddelen
av gårdarna ligger i direkt anslutning till vägen. Byarna innehåller
en rad välbevarade exempel på byggnadssättets förändring
från tidigt 1800-tal till 1950-tal.
På Östra Nässja 4:2 finns en obebodd manbyggnad från
tidigt 1800-tal. Huset är en knuttimrad dubbelkammarstuga i två våningar
klädd med rödfärgad, kraftigt dimensionerad locklistpanel. Sadeltaket
består av enkupigt rött tegel. Byggnadens planlösning är
intakt och dessutom är många värdefulla byggnadsdetaljer bevarade.
Bland dessa märks bland annat eldstadskomplex, blyspröjsade fönster,
snickerier samt stänk- och schablonmålade tapeter. Byggnaden är
en av länets få bevarade exempel på allmogens byggnadsskick
och boendemiljö vid tiden före 1800-talets mitt. Den har därigenom
ett mycket stort kulturhistoriskt värde.
Byggnadsskicket vid 1800-talets mitt representeras av gården Västra
Nässja 1:18, vars manbyggnad uppfördes 1842. Byggnadens timmerstomme
är två våningar hög och bär upp ett tegelklätt
sadeltak. Fasaden är klädd med grå locklistpanel och i dess
mitt finns en förstukvist med snickerier. Gården består i övrigt
av bod, magasin och ladugård (1880/1917).
Nässja Mellangård 3:1 är en välbevarad och komplett gårdsanläggning med klart avgränsad man- respektive fägård. Inom mangården ligger bostadshus (1889), lillstuga och bod. Fägården består av ladugård (1885) magasin och en mindre stuga.
Manbyggnadens utformning skiljer sig från det tidigare dominerande byggnadsskicket
på några punkter. Husets plan är bredare och kortare än
tidigare. Taket är brantare med större utsprång och i fasadens
mitt finns en framskjuten frontespis. Byggnadens höjd är en och en
halv våning, taktäckningsmaterialet rött tvåkupigt tegel
och fasadens beklädnad röd locklistpanel.
Manbyggnaden på Västra Nässja 1:35, uppförd 1916, illustrerar
på ett än tydligare sätt förändringen från det
tidigare byggnadsskicket. Planlösningen är i det närmaste kvadratisk
och under det höga avvalmade taket ryms en hel våning. Taket är
dessutom täckt med röd falsad plåt. Fasaden är klädd
med röd locklistpanel och i dess mitt finns förstukvist och frontespis.
Östra Nässja skola och lärarbostad uppfördes omkring 1925.
Skolhuset är en våning högt, klätt med röd locklistpanel
och försett med ett tegelklätt avvalmat sadeltak. Lärarbostaden
är en och en halv våning hög, med den övre våningen
under ett högt brutet tak. Taket är klätt med tegel och fasaden
med röd locklistpanel.
Svepet över byggnadsskickets förändring avslutas på Torslund
(Östra Nässja 3:6) som är ett bostadshus från 1940- eller
1950-talet. Planen är kvadratisk, taket högt och fasaden klädd
med det för tidpunkten karaktäristiska teglet i en mättad gul
färg. Byggnaden har källare och entrén är osymmetriskt
placerad.
TILL SIDANS TOPP
50. Pålskog
Fastigheter: 1:2, 1:3, 1:4, 1:5
Pålskog ligger på västsidan av en nord-sydlig slingrande ås.
I dalen på byns västsida, finns en göl och en bäck omgivna
av odlade marker. På sluttningen öster och norr om byn finns hävdade
enehagar.
Byn består av fyra gårdar och ett missionshus. Längst i norr
ligger gården Norre Backe (1:2). Gården består av två
bostadshus, ladugård (1891) och flera uthus. Den största manbyggnaden
(1842) är byggd av timmer och två våningar hög. På
taket ligger tvåkupigt rött tegel och fasaden är klädd
med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist.
Östergården (1:3) består av manbyggnad (1894), flygel (tidigare
huvudbyggnad (1882), smedja (1900), ladugård (1942) och vagnskjul. Huvudbyggnaden
är två våningar hög och har en framskjuten frontespis
med förstukvist. Fasadbeklädnaden består av gul locklistpanel
och på taket ligger tvåkupigt rött tegel. Flygeln är försedd
med samma ytmaterial men är i drift, är uppförd av timmer och
har ett tak med enkupigt rött tegel.
Mitt i byn ligger Fridhäll (1:11) som är ett bostadshus i en och
en halv våning. På huvudfasaden finns förstukvist, frontespis
och låga fönster under takfoten. Beklädnaden består av
röd locklistpanel och tvåkupigt rött tegel.
Mitt emot Fridhäll ligger Missionshuset (1:4) från 1901. Byggnaden
har en rektangulär plan med entré i sydöstra hörnet. Höjden
är en våning och fasaden klädd med röd locklistpanel. På
sadeltaket ligger röda betongpannor.
TILL SIDANS TOPP
51. Älgebo
Fastigheter: 1:3, 3:1
Älgebo ligger på en flack öppen ås. Gården 3:1 är
en omfattande anläggning bestående av ett tiotal byggnader. Mangården
omfattar huvudbyggnad (omkring 1815) och två flyglar innehållande
bodar och garage. Samtliga byggnader är klädda med gul locklistpanel
och har bruna betongpannor på taken. Huvudbyggnaden är två
våningar hög och uppförd av timmer. Fasaden är osymmetriskt
komponerad, beroende på en utbyggnad mot norr (troligtvis 1820-talet).
Byggnaden har balkong, veranda och avvalmade gavelspetsar.
Fägården domineras av den stora ladugården från 1908.
Väggarna är klädda med röd locklistpanel och försedda
med ett lågt fönsterband. Taket är täckt med grå
plåt. I övrigt består fägården bland annat av lada, maskinhall
och magasin. Norrom gården ligger en smedja med ofärgad lockpanel
och torvtak.
Öster om 3:1 ligger gården 1:3 av manbyggnad, ladugård och
ett flertal uthus. Manbyggnaden är en och en halv våning hög
med låga fönster under takfoten och högt avvalmat tak. Fasaden
är klädd med vit locklistpanel och taket med bruna betongpannor. I
fasadens mitt finns en förstukvist med snickerier.
Kulturminnen
137. Basseberg 1:6, 1:9, 1:11, 1:15 (Bergfors)
Bergfors snickerifabrik (tidigare Oskar Ljungbergs vagnfabrik) är
en anläggning bestående av omkring tio byggnader. Bland dessa märks
bland annat ett boningshus från 1908 och ett ånghus. Dessa två
byggnader utgör tillsammans med anläggningens övriga bebyggelse
en kulturhistoriskt värdefull helhet. Boningshuset är två våningar
högt och byggt i vinkel. Fasaden är klädd med grå locklistpanel
och taket belagt med röda betongpannor. Ånghuset har ett ramverk
av trä fyllt med rött tegel. I huset finns en tvåcylindrig ångmaskin
bevarad i ursprungligt skick.
TILL SIDANS TOPP
138. Basseberg 2:12, 2:13 (Tallbacken -Åviken)
Söder om Bergsfors snickerifabrik ligger två bostadshus uppförda
1949 och 1950. Byggnaderna kännetecknas av 1940- och 1950-talens byggnadsstil.
Huskropparna är kvadratiska, en våning höga och försedda
med branta sadeltak klädda med bruna betongpannor. I huvudfasadens mittaxel
finns entré, balkong och frontespis. Tallbacken har fasad i vit locklistpanel
och Åviken i grå puts.
139. Bassebergs skola 2:10
Skolan ligger nordost om Bergfors och uppfördes 1913. Byggnaden är
en våning hög och har sadeltak med avvalmade gavelspetsar. Taket
är klätt med tvåkupigt rött tegel och fasaden med röd
locklistpanel.
140. Basseberg 2:16
Mitt emot skolan ligger gården Basseberg 2:16. Manbyggnaden är uppförd
omkring 1870 av timmer och är två våningar hög. Fasaden
är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist.
Taket täcks av rött tvåkupigt tegel. På gården finns
en ladugård med väggar i sten och loft av trä.
141. Basseberg 1:19 (Lomsjö buk).
Vid fallen i Lomsjöns södra utflöde låg tidigare
en masugn. Bruket var i drift under perioden 1820 till omkring 1880. Av masugnen
återstår ett fundament i kallmurad gråsten. Dessutom finns
på platsen rester av kolladan och en kalkgrav. Den bevarade disponentbostaden
uppfördes 1862. Byggnaden är en våning hög och har ett
plåtklätt sadeltak. Fasaden består av rödfärgad locklistpanel
och en rad välbevarade snickeridetaljer såsom konsoler, fönsteromfattningar
och förstukvist.
TILL SIDANS TOPP
142. Bockebo 1:3, 1:7
Bockebo består av fyra gårdar som ligger på en rad
längs vägen mellan Älgebo och Ledås. Två av gårdarna
är välbevarade med manbyggnader från omkring 1850. Bockebo 1:3
är två våningar hög och klädd med rödfärgad
locklistpanel. I fasadens mitt finns en vit förstukvist. Taktäckningen
består av tvåkupigt rött tegel. Manbyggnaden på Bockebo
1:7 har ett liknande utförande med med röda betongpannor på
taket. Norr om byn ligger Norratorp (tillhör 1:7) som är en enkelstuga.
Torpet har en stomme av knuttimmer som är inklädd med röd locklistpanel.
På taket ligger rött enkupigt tegel.
143. Broddarp 1:2, 1:3, 1:4
I Broddarp finns exempel på byggnader från tre olika epoker. Äldst
är manbyggnaden på Broddarp 1:3, uppförd under 1800-talet. Huvuddragen
är den röda locklistpanelen, förstukvisten med snickerier och
det tegeltäckta sadeltaket. Broddarp 1:2 är ett torp vars utformning
härstammar från 1900-talets början, troligtvis 1910- eller 1920-tal. Den
mest markanta detaljen är fönstrens spröjsning med tre rektangulära
rutor i en undre rad och två kvadratiska i en övre. Broddarp 1:4
representerar 1920- och 1940-talets byggnadsstil. Boningshusets plan är
kort och bred, nästan kvadratisk. Taket är högt och brutet. Fasaden
är klädd med vit locklistpanel och innehåller en osymmetriskt
placerad frontespis.
144. Föreberg 2:3 (Kvarnåsen)
Bostadshus från 1902. Byggnaden är en och en halv våning hög.
Fasaden klädd med röd locklistpanel samt försedd med förstukvist.
Kvistens snickerier är välbevarade liksom de glasade dörrarna
med karaktäristisk spröjsning. Sadeltaket är klätt med röda
flatfalsade cementpannor.
TILL SIDANS TOPP
145. Galtås 1:3
Av gårdsanläggningen återstår manbyggnad och lillstuga.
Boningshuset uppfördes 1845 och har en, två våningar hög,
timmerstomme. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på
taket ligger enkupigt rött tegel. I fasadens mitt finns en förstukvist
med snickerier.
146. Galtås 1:6, 1:11 (Gransätra)
I Gransätra finns ett missionshus och ett torp. Missionshuset är
en våning högt och har en yttre beklädnad av röd locklistpanel.
Sadeltaket är klätt med röd falsad plåt. Torpet har en
stomme av timmer, en fasad med röd locklistpanel, en vitmålad förstukvist
samt ett sadeltak med rött enkupigt tegel.
147. Gimmarp Norregård
1:5
Manbyggnaden på gården uppfördes 1848 och är två
våningar hög. Fasaden är klädd med röd locklistpanel
och taket täckt med röd plåt. Byggnaden är försedd
med veranda placerad i fasadens mittaxel. På gården finns dessutom
en u-formad ladugård i trä uppförd 1872 och ett vitputsat magasin
med stomme av sten.
148. Gisslaköp 1:5 (Valingsberg)
I en skogsglänta sydost om byn Gisslaköp ligger Valingsberg, ett envånings
bostadshus i timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och
försedd med en rikligt dekorerad förstukvist. Taket täcks av
tvåkupiga röda tegelpannor.
TILL SIDANS TOPP
149. Hult 1:7 (Hultakvarnen)
Vid Västerån, norr om Åker, ligger Hultakvarnen Själva
kvarnen är riven men manbyggnad och ladugård återstår.
Boningshuset är uppfört av timmer och en våning högt. Beklädnaden
består av rödfärgad locklistpanel på fasaden, och tvåkupigt
rött tegel på taket. Ladugården är uppförd av rödfärgat
timmer och har grön plåt på taket.
150. Klevshult 1:5 (Karlsborg)
I norra delen av Klevshults by ligger gården Karlsborg bestående
av manbyggnad (1842), lillstuga, ladugård (1947) samt två magasin.
Manbyggnaden är två våningar hög och klädd med gul
locklistpanel. I fasadens mitt finns en balkong och på sadeltaket ligger
bruna betongpannor. Lillstugan är en och en halv våning hög,
klädd med röd locklistpanel och har ett tegelklätt sadeltak.
151. Kyllås
1:2
Manbyggnad från mitten av 1800-talet. Stommen är av timmer
och en och en halv våning hög. Under sadeltakets fot finns en rad
med liggande låga fönster och i fasadens mitt en förstukvist
med snickerier. Som taktäckning används tvåkupigt rött
tegel.
152. Kyllås 1:6 (Sjölund och Åbygget)
Två mindre manbyggnader av timmer, en respektive en och en halv våning
höga. Sadeltaket med betongpannor och fasaden med röd locklistpanel.
Vita snickerier, främst på förstukvistarna.
153. Kåveryd 1:7
Bostadshus uppfört 1946. Utformningen är typisk för 1940-talet.
Planen är i det närmaste kvadratisk, höjden en våning med
källare och sadeltaket brant. Stommen är av plank, utvändigt
klädd med röd locklistpanel. Fönstren har två lufter utan
spröjs och på taket ligger rött tvåkupigt tegel.
TILL SIDANS TOPP
154. Linnås 1:3 (Södergården)
Gården består av manbyggnad (omkring 1850), bod och ladugård
(1870). Manbyggnaden är uppförd av timmer och två våningar
hög. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt
finns en förstukvist. Taket är täckt med rött tegel. Boden
är av timmer och klädd med röd locklistpanel. Byggnaden har dubbeldörr
med speglar och rombiska dekorationer.
155. Ljussegren 1:2
Gårdsanläggning bestående av manbyggnad, lillstuga, bodar och
ladugård, huvudsakligen uppförd omkring 1860. Manbyggnaden är
två våningar hög, klädd med röd locklistpanel och
försedd med tegeltäckt sadeltak. I fasadens mittaxel finns en förstukvist.
156. Ljungberg 2:14 (Ljungafors)
På fastigheten ligger två byggnader, dels en manbyggnad (1907),
dels en skola (1914). Manbyggnaden är en och en halv våning hög
och byggd i vinkel. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och
på taket ligger bruna betongpannor. Skolhuset är en våning
högt med fasad i röd locklistpanel och avvalmat sadeltak med röda
betongpannor. Förstukvisten är placerad i fasadens mitt.
OBS! Om Ljungberg finns en del fel i utredningen som vi kommer att rätta
till (030624)
157. Mässeberg 1:11
Manbyggnad i två våningar med tegelklätt sadeltak. Fasaden
är försedd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist.
TILL SIDANS TOPP
158. Södra Nässja
2:3 B
Gård bestående av manbyggnad, bod och ladugård uppförda
omkring 1890. Manbyggnaden är en våning hög och uppförd
av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess
mitt finns en glasad dubbeldörr. Ovan dörren finns ett lågt,
brett fönster. Sadeltaket är täckt med rött tvåkupigt
tegel.
159. Ryd 1:7, 1:9
Ryd 1:7 och 1:9 är två manbyggnader uppförda 1860 respektive
1878. Fasaderna är klädda med röd locklistpanel och på
taken ligger rött tvåkupigt tegel. Under takfoten finns låga
fönster och i fasadernas mitt förstukvist.
160. Stenshestra 2:14 (Stensfors)
I Stensfors fanns tidigare en hammarsmedja anlagd på 1870-talet. Denna
är numera ersatt med en mindre industribyggnad. På platsen finns
dock tre andra byggnader. Ett bostadshus från 1935. Byggnaden består
av bottenvåning och takvåning med frontespis. Taket är brutet
och täckt med rött tegel. Fasaden är klädd med vit locklistpanel.
Bostadshuset flankeras av två äldre byggnader som är under reparation.
Den östra byggnaden har timmerstomme och torvtak. Byggnaden i väster
har locklistpanel och enkupigt rött tegel.
161. Ugglekull 1:3
Gården består av manbyggnad (1851), ladugård (1927)
och uthus. Manbyggnadens höjd är två våningar. Sadeltaket
är täckt med cementpannor. Stommen är klädd med ljus locklistpanel
och i fasadens mitt finns en förstukvist med rika snickerier.
TILL SIDANS TOPP
162. Uljeshult 1:3, 1:6, 2:1
På gårdarna finns förutom diverse ekonomibyggnader tre snarlika
boningshus. Höjden är två våningar, taktäckningen
betongpannor och fasadbeklädnaden locklistpanel. Husen på 1:6 och
2:1 är rödfärgade och försedda med rikt dekorerade vita
förstukvistar. Fasaden på 1:3 är gul och i mittaxeln finns en
balkong.
163. Ålaryd 1:12 (Ängskärret)
Ensamliggande stuga omgiven av blandskog. Stomme av timmer och beklädnad
av rödmålad locklistpanel. På sadeltaket svart falsad plåt.
164. Ålaryd 1:16, del av, (Rosenlund)
Rosenlund ligger vid Västerån, på samma fastighet som
Ålaryds kvarn och såg. Gården består av bostadshus,
smedja (1935) och ett par mindre uthus. Bostadshuset är en våning
högt och uppfört av timmer. Fasaden är klädd med röd
locklistpanel och på taket ligger svarta betongpannor. På husets
framsida finns en förstukvist och på baksidan en mindre utbyggnad.
165. Ålaryd 1:16, Ålaryds kvarn och
såg
Anläggningen ligger vid en damm i Västerån och består
av två manbyggnader, såg, kvarn och ladugård (1902). Den äldre
manbyggnaden är uppförd under 1800-talet. Byggnadens höjd är
en och en halv våning med låga liggande fönster under takfoten.
Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med en
vitmålad, rikligt dekorerad förstukvist. På taket ligger rött
tvåkupigt tegel.
År 1922 uppfördes en större manbyggnad i en och en halv våning
med övervåningen placerad under ett högt, brutet och avvalmat
takfall. I fasadens mitt finns en kraftig frontespis med balkong och veranda.
Huset är klätt med gul locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt
rött tegel.
Närmast dammen ligger såg och kvarnbyggnader uppförda omkring
1890. Kvarnens stomme är av trä och står på en hög
stensockel. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket
täckt med spån. Sågen är av enklare slag med väggbeklädnad
av plank och grått plåttak.
TILL SIDANS TOPP
166. Ålaryd 2:4
Ålaryds by ligger på västra sluttningen av Västeråns
dalgång. Gården 2:4 är byns mest välbevarade och består
av manbyggnad (1832), lillstuga, jordkällare, magasin och ladugård
(1913). Manbyggnaden är två våningar hög och har en stomme
av timmer som bär ett sadeltak med röda betongpannor. Fasaden är
klädd med röd locklistpanel och är försedd med vita knutlådor.
Byggnaden har en vitmålad förstukvist med snickeridetaljer. Lillstugan
är en våning hög, klädd med röd locklistpanel och
har ett rött plåttak samt en vitmålad förstukvist.
167. Ålaryd 2:5 (Fällorna)
Fällorna är en gårdsanläggning från omkring 1860
bestående av manbyggnad och uthus, ladugården är riven. Manbyggnaden
har en, två våningar hög, stomme av timmer klädd med röd
locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist och
på taket ligger svart plåt.
168. Ålaryd 2:8, Ålaryds skola
Skolbyggnaden, numera museum, är troligtvis uppförd strax efter sekelskiftet.
Byggnaden är en våning hög, klädd med röd locklistpanel
och försedd med avvalmat sadeltak. Som takmaterial används röda
betongpannor. Huset har en vit förstukvist, osymmetriskt placerad till
vänster om mittaxeln.
169. Älgebo 1:9
(Älghammar)
I Älghammar finns en manbyggnad från 1860-talet. Byggnaden
är en och en halv våning hög med frontespis i sadeltaket. På
sadeltaket ligger svarta betongpannor. Fasaden är putsad med gul spritputs.
TILL SIDANS TOPP