Åkers socken
Ur ”Vaggeryds kommun, Kulturhistorisk utredning, rapport nr 29”
Utgiven av Jönköpings läns museum, 1988 (Texten något redigerad)
På sidan finns länkar till information om hus på olika plaster längst ned på sidan samt däremellan en liten historik om Åker
Vi kommer senare att låta fotografera husen och visa dessa i bild.

44. Åkers sockencentrum

143. Broddarp

155. Ljussegren

45. Grytås och Högabråten 144. Föreberg 156. Ljungberg
46. Harfall 145-146. Galtås
157. Mässeberg
47. Häradsköp 147. Gimmarp 158. Södra Nässja
48. Häradsö 148. Gisslaköp 159. Ryd
49. Östra och Västra Nässja 149. Hult 160. Stenshestra
50. Pålskog 150. Klevshult 1:5 (Karlsborg) 161. Ugglekull
51. Älgebo 151-152. Kyllås 162. Uljeshult
137-141. Basseberg 153. Kåveryd 163-168. Ålaryd
142. Bockebo
154. Linnås 169. Älgebo (Elghammar)

Åkers socken ligger i östra delen av området mellan Nissans och Lagans övre lopp. Genom socknen flyter Österån och Västerån. Terrängen är starkt kuperad med höjderna samlade till nord-sydliga stråk mellan åarna. Längst i söder är landskapet något flackare i anslutning till Store mosse. Odlingsarealen är liten och inkilad mellan tallskog och mossar.

Det största antalet fornlämningar finns i socknens mellersta del och är företrädesvis lokaliserade till vattenlederna. Kvadratiska stensättningar är den vanligaste lämningen, vilket visar att bygden var befolkad under äldre järnålder.

Området var intensivast befolkat mot slutet av 1800-talet. Befolkningsökningen under 1700-talet och 1800-talet medförde att ensamgårdar styckades för nyodling. Förutom odling livnärde man sig på kreatursuppfödning och kolning. Vid många gårdar fanns dessutom små smedjor där det bland annat tillverkades vagnar. Under 1800-talet anlades dessutom några mindre snickerier och sågverk. I socknen fanns vidare en masugn, Lomsjö anlagd 1810, och ett järnbruk, Elghammar anlagt på 1830-talet.

Efter 1800-talets befolkningstopp på 2.000 personer har antalet invånare minskat och många torp och gårdar övergivits till förmån för städernas industrier. Invånarantalet är i dag omkring 900 personer.

TILL SIDANS TOPP

Kulturmiljöer
44. Åkers sockencentrum
Fastigheter: Åker 1:1, 1:4, 1:5, 1:6, 1:8, 1:15, 1:17, 1:18, 1:21

Åkers kyrkby ligger vid ett flackt parti med betesmark vid Långasjön och Lillasjön. Väster om byn flyter Västerån och öster om byn, bakom en lövskogsklädd ås, flyter Österån.

Kyrkan uppfördes 1845 i nyklassisk stil. Byggnaden är uppförd i vitputsad sten och består av långhus, västtorn med lanternin, sakristia och absidformat kor. Taket är klätt med svart falsad plåt. Vid en kyrkorestaurering påträffades grundmurarna av en 1600-talskyrka och möjliga rester av en äldre kyrkobyggnad i trä. Vid kyrkan ligger Åkers skola (1:17) och lärarbostad (1:15). skolan är uppförd omkring 1850. Byggnaden är uppförd av timmer och två våningar hög. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt rött tegel. Lärarbostaden byggdes omkring 1935. Stommen är av trä med en utvändig beklädnad av gul locklistpanel. Sadeltaket är täckt med grå eternit. Öster om lärarbostaden ligger en rad knuttimrade kyrkstallar från 1700- och 1800-talen. Flertalet har rödfärgade panelförsedda väggar.

Norr om kyrkan ligger Åkers hembygdsgård bestående av tre hitflyttade byggnader. En framkammarstuga från 1600-talets slut, ett sockenmagasin från 1800-talets början och en vagnsmedja från 1800-talets mitt.

Prästgården (1:1) ligger på åsen strax öster om kyrkan. Huvudbyggnaden uppfördes 1796 och har stomme av timmer. Norra fasaden är symmetriskt uppbyggd kring en mittaxel med kolonnburet gavelställt tak. Under takfoten finns tre låga breda fönster och i takfallet tre kupor tillkomna 1913. Södra fasaden är symmetriskt uppbyggd kring en mittaxel med kolonnburen balkong. I taket finns en bred fronton tillkommen 1932. Huset är klätt med gulvit locklistpanel. Sadeltaket har valmade gavelspetsar och är belagt med enkupigt rött tegel utom på frontonen som har plåttak.

Huvuddelen av bebyggelsen i byn Åker ligger vid den tidigare korsningen där vägarna mellan Skillingaryd-Gnosjö och Bondstorp-Klevshult tidigare möttes. De äldsta gårdarna är 1:5 och 1:8, den förra uppförd på 1890-talet. De båda manbyggnaderna har timmerstomme med gul locklistpanel och sadeltak med rött tvåkupigt tegel. I fasadernas mittaxel finns förstukvist och snickerier. Åker 1:8 har en två våningar hög manbyggnad från 1902. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och har en förstukvist i mittaxeln. Taket är täckt med röda cementpannor. Manbyggnaden på fastigheten 1:6 restes 1903. Byggnaden är en och en halv våning hög med en framskjuten pelarburen frontespis i mittaxeln. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och på taket ligger röda cementpannor.

Klockaregården (1:21) uppfördes 1910 och har en oklädd stomme av rödmålat timmer. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist och på taket ligger bruna betongpannor. Vid vägkorsningen ligger även ett bostadshus från 1950 (1:4). Huset är en våning högt och klätt med gult tegel. I fasadens mitt finns en pelarburen balkong och en fronton. Fönstren är ospröjsade och av tvåluftstyp. Sadeltaket täcks av rött tvåkupigt tegel.
TILL SIDANS TOPP

45. Grytås och Högabråten
Fastigheter: Grytås 1:2, 1:3, Högabråten 1:2, 1:3, 1:4, 1:10
Grytås och Högabråten är belägna på en nord-sydlig höjdrygg väster om Lagan. Byarna omges av åker, vall och hagmarker På gårdstomterna växer ask, lind, lönn och i Högabråten en allé av kastanjer. I området finns ett flertal fornlämningar bland annat domarringar och gravfält.

På gården Grytås 1:2 finns en manbyggnad från 1851, ett nytt bostadshus samt ekonomibyggnader från sekelskiftet. Manbyggnaden är två våningar hög och klädd med sin ursprungliga locklistpanel. Fasaden är målad i ljust gult och på sadeltaket ligger rött tvåkupigt tegel. Bostadshuset på Grytås 1:3 uppfördes 1909. Byggnaden är en och en halv våning hög och med röda betongpannor och fasaden klädd med gul locklistpanel.

Högabråten består av tre gårdar. Gården 1:2 är bebyggd med manbyggnad (1924), ladugård (1927) samt äldre visthus och bodar. Boningshuset är en och en halv våning med frontespis, balkong och låga liggande fönster i den övre. Fasaden är klädd med gul locklistpanel och på sadeltaket ligger röda betongpannor. Högabråten 1:3 finns en manbyggnad från 1923. Huset är en och en halv våning högt med den övre våningen under ett högt brutet tak. Taket är genombrutet av en frontespis och täckt med röda betongpannor. Fasaden är klädd med gul locklistpanel. På gården finns även en nyuppförd enplansvilla. Manbyggnaden tillhörande 1:4, uppfördes 1905. Fasaden är symmetriskt uppbyggd kring en mittaxel med frontespis och veranda. I frontespisens övre del finns ett rombiskt fönster. Höjden är en och en halv våning och fasadens beklädnad består av gul locklistpanel. På sadeltaket ligger tvåkupigt rött tegel.

Norr om Högabråten ligger ett boningshus från 1951. Byggnaden är en och en halv våning hög och putsad i en beige ton. Det relativt höga sadeltaket är klätt med bruna betongpannor och bryts av en osymmetriskt placerad frontespis med balkong.
TILL SIDANS TOPP

46. Harfall
Fastigheter: 1:2, 1:3, 1:5, 1:6

Byn harfall ligger på en öppen nord-sydlig höjdrygg. Längs höjden löper en väg och på ömse sidor om denna är fyra gårdar placerade. Gårdarnas manbyggnader uppfördes under 1840- och 1850-talen och har en i det närmaste gemensam utformning. Byggnaderna är timrade och klädda med rödfärgad locklistpanel. Höjden är en och en halv våning med liggande låga fönster under takfoten. I huvudfasadernas mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer. Taktäckningen varierar, en- och tvåkupigt rött tegel, eternit samt röda betongpannor förekommer. Gårdarnas ekonomibyggnader är av varierande ålder och kondition.

47. Häradsköp
Fastigheter: 1:2, 1:3 A

Häradsköp ligger på en öppen höjd omedelbart söder om landsvägen mellan Skillingaryd och Åker. Från vägen leder en allé upp till huvudbyggnaden, vilken uppfördes 1843. Huset är en våning högt och har en timmerstomme med gul locklistpanel. Fasaden indelas i fyra lika delar av vitmålade knutlådor. I fasadens mitt finns en förstukvist med snickeridetaljer. Sadeltaket är avvalmat och klätt med rött tegel.

Öster om huvudbyggnaden ligger ett magasin i rödfärgat timmer. Byggnaden vilar på en kraftig stenfot och har ett tegelklätt tak. Fönstren är småspröjsade med inslag av rombiska former och har vita omfattningar. Öster om magasinet ligger ett hårt renoverat bostadshus.

Bakom huvudbyggnaden finns vagnskjul och en ladugård/lada i vinkel. Den senare uppfördes 1907.

Söder om huvudgården ligger ett bostadshus troligen uppfört omkring sekelskiftet. Byggnaden är två våningar hög och har en nära nog kvadratisk plan. Taket är flackt och valmat samt har en kort rygg. Takbeklädnaden består av tvåkupigt rött tegel. Väggarna är klädda med röd locklistpanel och i huvudfasadens mitt finns förstukvist och balkong.

Vid landsvägen ligger två mindre bostadshus uppförda i timmer. Det större huset byggdes på 1830-talet. Höjden på denna byggnad är en våning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på taket ligger rött tegel. Den mindre byggnaden har en liknande utformning.
TILL SIDANS TOPP

48. Häradsö
Fastigheter:1:3, 1:11, 1:14, 1:15, 1:16, 1:17, 1:18
Häradsö ligger på en udde i Store mosse. Längs udden, i nord-sydlig riktning, sträcker sig en svag höjd och en väg. Huvuddelen av byns åtta gårdar ligger vid vägen. Närmast bebyggelsen finns ett stråk med öppen jordbruksmark som mot mossen övergår i blandskog. Häradsö är en av kommunens mest välbevarade byar och erbjuder en översikt över byggnadsskickets förändring. De äldsta manbyggnaderna från tidigt 1800-tal, var troligtvis små så kalladeenkelstugor. Dessa har i många fall senare höjts och breddats. Lillstugan på fastigheten 1:15 och manbyggnaden på 1:17 är exempel på denna minsta bostadstyp. Byggnaderna är en eller två våningar höga, uppförda av timmer och klädda med röd locklistpanel. På taket ligger rött tvåkupigt tegel. Byggnaderna är försedda med vitmålade förstukvistar.

Vid 1800-talets mitt dominerar en större byggnadstyp, den s k parstugan. Planen är rektangulär och höjden två våningar. Väggarna är av timmer och klädda med röd locklistpanel. Fasaderna är symmetriskt uppbyggda kring en mittaxel med förstukvist. Sadeltakets beläggning är rött tegel. Denna typ av byggnad finns på fastigheterna 1:3, 1:15 och 1:16. Byggnaden på 1:15 är dock kraftigt förändrad med tilläggsisolering, ny panel och plåttak.

I byn finns även byggnader från 1900-talets första hälft. Deras gemensamma nämnare är att planformen blir alltmer kvadratisk och taken brantare. Manbyggnaden 1:18 uppfördes 1914. Höjden är en och en halv våning med frontespis i övervåningen. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och indelad av vita band. Byggnaden har förstukvist med snickeridetaljer och grönt plåttak. Häradsö 1:14 uppfördes ursprungligen omkring 1860 men fick sin nuvarande utformning 1915. Byggnaden är en och en halv våning hög med den övre våningen under ett högt, brutet avvalmat och tegelklätt sadeltak. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns frontespis och förstukvist. Även manbyggnaderna på 1:3 och 1:11 fick sin nuvarande utformning under denna period.

Till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Häradsö hör även en rad ekonomibyggnader, huvudsakligen uppförda under perioden 1900-1927.
TILL SIDANS TOPP

49. Östra och Västra Nässja
Fastigheter: 1:18, 1:35, 1:42, 3:1, 3:6, 4:2
Östra och Västra Nässja ligger i ett öppet och kuperat landskap längs vägen från Klevshult mot väster. Huvuddelen av gårdarna ligger i direkt anslutning till vägen. Byarna innehåller en rad välbevarade exempel på byggnadssättets förändring från tidigt 1800-tal till 1950-tal.

På Östra Nässja 4:2 finns en obebodd manbyggnad från tidigt 1800-tal. Huset är en knuttimrad dubbelkammarstuga i två våningar klädd med rödfärgad, kraftigt dimensionerad locklistpanel. Sadeltaket består av enkupigt rött tegel. Byggnadens planlösning är intakt och dessutom är många värdefulla byggnadsdetaljer bevarade. Bland dessa märks bland annat eldstadskomplex, blyspröjsade fönster, snickerier samt stänk- och schablonmålade tapeter. Byggnaden är en av länets få bevarade exempel på allmogens byggnadsskick och boendemiljö vid tiden före 1800-talets mitt. Den har därigenom ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Byggnadsskicket vid 1800-talets mitt representeras av gården Västra Nässja 1:18, vars manbyggnad uppfördes 1842. Byggnadens timmerstomme är två våningar hög och bär upp ett tegelklätt sadeltak. Fasaden är klädd med grå locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist med snickerier. Gården består i övrigt av bod, magasin och ladugård (1880/1917).

Nässja Mellangård 3:1 är en välbevarad och komplett gårdsanläggning med klart avgränsad man- respektive fägård. Inom mangården ligger bostadshus (1889), lillstuga och bod. Fägården består av ladugård (1885) magasin och en mindre stuga.

Manbyggnadens utformning skiljer sig från det tidigare dominerande byggnadsskicket på några punkter. Husets plan är bredare och kortare än tidigare. Taket är brantare med större utsprång och i fasadens mitt finns en framskjuten frontespis. Byggnadens höjd är en och en halv våning, taktäckningsmaterialet rött tvåkupigt tegel och fasadens beklädnad röd locklistpanel.
Manbyggnaden på Västra Nässja 1:35, uppförd 1916, illustrerar på ett än tydligare sätt förändringen från det tidigare byggnadsskicket. Planlösningen är i det närmaste kvadratisk och under det höga avvalmade taket ryms en hel våning. Taket är dessutom täckt med röd falsad plåt. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns förstukvist och frontespis.

Östra Nässja skola och lärarbostad uppfördes omkring 1925. Skolhuset är en våning högt, klätt med röd locklistpanel och försett med ett tegelklätt avvalmat sadeltak. Lärarbostaden är en och en halv våning hög, med den övre våningen under ett högt brutet tak. Taket är klätt med tegel och fasaden med röd locklistpanel.

Svepet över byggnadsskickets förändring avslutas på Torslund (Östra Nässja 3:6) som är ett bostadshus från 1940- eller 1950-talet. Planen är kvadratisk, taket högt och fasaden klädd med det för tidpunkten karaktäristiska teglet i en mättad gul färg. Byggnaden har källare och entrén är osymmetriskt placerad.
TILL SIDANS TOPP

50. Pålskog
Fastigheter: 1:2, 1:3, 1:4, 1:5

Pålskog ligger på västsidan av en nord-sydlig slingrande ås. I dalen på byns västsida, finns en göl och en bäck omgivna av odlade marker. På sluttningen öster och norr om byn finns hävdade enehagar.

Byn består av fyra gårdar och ett missionshus. Längst i norr ligger gården Norre Backe (1:2). Gården består av två bostadshus, ladugård (1891) och flera uthus. Den största manbyggnaden (1842) är byggd av timmer och två våningar hög. På taket ligger tvåkupigt rött tegel och fasaden är klädd med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist.

Östergården (1:3) består av manbyggnad (1894), flygel (tidigare huvudbyggnad (1882), smedja (1900), ladugård (1942) och vagnskjul. Huvudbyggnaden är två våningar hög och har en framskjuten frontespis med förstukvist. Fasadbeklädnaden består av gul locklistpanel och på taket ligger tvåkupigt rött tegel. Flygeln är försedd med samma ytmaterial men är i drift, är uppförd av timmer och har ett tak med enkupigt rött tegel.

Mitt i byn ligger Fridhäll (1:11) som är ett bostadshus i en och en halv våning. På huvudfasaden finns förstukvist, frontespis och låga fönster under takfoten. Beklädnaden består av röd locklistpanel och tvåkupigt rött tegel.

Mitt emot Fridhäll ligger Missionshuset (1:4) från 1901. Byggnaden har en rektangulär plan med entré i sydöstra hörnet. Höjden är en våning och fasaden klädd med röd locklistpanel. På sadeltaket ligger röda betongpannor.
TILL SIDANS TOPP

51. Älgebo
Fastigheter: 1:3, 3:1

Älgebo ligger på en flack öppen ås. Gården 3:1 är en omfattande anläggning bestående av ett tiotal byggnader. Mangården omfattar huvudbyggnad (omkring 1815) och två flyglar innehållande bodar och garage. Samtliga byggnader är klädda med gul locklistpanel och har bruna betongpannor på taken. Huvudbyggnaden är två våningar hög och uppförd av timmer. Fasaden är osymmetriskt komponerad, beroende på en utbyggnad mot norr (troligtvis 1820-talet). Byggnaden har balkong, veranda och avvalmade gavelspetsar.

Fägården domineras av den stora ladugården från 1908. Väggarna är klädda med röd locklistpanel och försedda med ett lågt fönsterband. Taket är täckt med grå plåt. I övrigt består fägården bland annat av lada, maskinhall och magasin. Norrom gården ligger en smedja med ofärgad lockpanel och torvtak.

Öster om 3:1 ligger gården 1:3 av manbyggnad, ladugård och ett flertal uthus. Manbyggnaden är en och en halv våning hög med låga fönster under takfoten och högt avvalmat tak. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och taket med bruna betongpannor. I fasadens mitt finns en förstukvist med snickerier.

Kulturminnen
137. Basseberg 1:6, 1:9, 1:11, 1:15 (Bergfors)
Bergfors snickerifabrik (tidigare Oskar Ljungbergs vagnfabrik) är en anläggning bestående av omkring tio byggnader. Bland dessa märks bland annat ett boningshus från 1908 och ett ånghus. Dessa två byggnader utgör tillsammans med anläggningens övriga bebyggelse en kulturhistoriskt värdefull helhet. Boningshuset är två våningar högt och byggt i vinkel. Fasaden är klädd med grå locklistpanel och taket belagt med röda betongpannor. Ånghuset har ett ramverk av trä fyllt med rött tegel. I huset finns en tvåcylindrig ångmaskin bevarad i ursprungligt skick.
TILL SIDANS TOPP

138. Basseberg 2:12, 2:13 (Tallbacken -Åviken)
Söder om Bergsfors snickerifabrik ligger två bostadshus uppförda 1949 och 1950. Byggnaderna kännetecknas av 1940- och 1950-talens byggnadsstil. Huskropparna är kvadratiska, en våning höga och försedda med branta sadeltak klädda med bruna betongpannor. I huvudfasadens mittaxel finns entré, balkong och frontespis. Tallbacken har fasad i vit locklistpanel och Åviken i grå puts.

139. Bassebergs skola 2:10
Skolan ligger nordost om Bergfors och uppfördes 1913. Byggnaden är en våning hög och har sadeltak med avvalmade gavelspetsar. Taket är klätt med tvåkupigt rött tegel och fasaden med röd locklistpanel.

140. Basseberg 2:16
Mitt emot skolan ligger gården Basseberg 2:16. Manbyggnaden är uppförd omkring 1870 av timmer och är två våningar hög. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist. Taket täcks av rött tvåkupigt tegel. På gården finns en ladugård med väggar i sten och loft av trä.

141. Basseberg 1:19 (Lomsjö buk).
Vid fallen i Lomsjöns södra utflöde låg tidigare en masugn. Bruket var i drift under perioden 1820 till omkring 1880. Av masugnen återstår ett fundament i kallmurad gråsten. Dessutom finns på platsen rester av kolladan och en kalkgrav. Den bevarade disponentbostaden uppfördes 1862. Byggnaden är en våning hög och har ett plåtklätt sadeltak. Fasaden består av rödfärgad locklistpanel och en rad välbevarade snickeridetaljer såsom konsoler, fönsteromfattningar och förstukvist.
TILL SIDANS TOPP

142. Bockebo 1:3, 1:7
Bockebo består av fyra gårdar som ligger på en rad längs vägen mellan Älgebo och Ledås. Två av gårdarna är välbevarade med manbyggnader från omkring 1850. Bockebo 1:3 är två våningar hög och klädd med rödfärgad locklistpanel. I fasadens mitt finns en vit förstukvist. Taktäckningen består av tvåkupigt rött tegel. Manbyggnaden på Bockebo 1:7 har ett liknande utförande med med röda betongpannor på taket. Norr om byn ligger Norratorp (tillhör 1:7) som är en enkelstuga. Torpet har en stomme av knuttimmer som är inklädd med röd locklistpanel. På taket ligger rött enkupigt tegel.

143. Broddarp 1:2, 1:3, 1:4
I Broddarp finns exempel på byggnader från tre olika epoker. Äldst är manbyggnaden på Broddarp 1:3, uppförd under 1800-talet. Huvuddragen är den röda locklistpanelen, förstukvisten med snickerier och det tegeltäckta sadeltaket. Broddarp 1:2 är ett torp vars utformning härstammar från 1900-talets början, troligtvis 1910- eller 1920-tal. Den mest markanta detaljen är fönstrens spröjsning med tre rektangulära rutor i en undre rad och två kvadratiska i en övre. Broddarp 1:4 representerar 1920- och 1940-talets byggnadsstil. Boningshusets plan är kort och bred, nästan kvadratisk. Taket är högt och brutet. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och innehåller en osymmetriskt placerad frontespis.

144. Föreberg 2:3 (Kvarnåsen)
Bostadshus från 1902. Byggnaden är en och en halv våning hög. Fasaden klädd med röd locklistpanel samt försedd med förstukvist. Kvistens snickerier är välbevarade liksom de glasade dörrarna med karaktäristisk spröjsning. Sadeltaket är klätt med röda flatfalsade cementpannor.
TILL SIDANS TOPP

145. Galtås 1:3
Av gårdsanläggningen återstår manbyggnad och lillstuga. Boningshuset uppfördes 1845 och har en, två våningar hög, timmerstomme. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på taket ligger enkupigt rött tegel. I fasadens mitt finns en förstukvist med snickerier.

146. Galtås 1:6, 1:11 (Gransätra)
I Gransätra finns ett missionshus och ett torp. Missionshuset är en våning högt och har en yttre beklädnad av röd locklistpanel. Sadeltaket är klätt med röd falsad plåt. Torpet har en stomme av timmer, en fasad med röd locklistpanel, en vitmålad förstukvist samt ett sadeltak med rött enkupigt tegel.

147. Gimmarp Norregård 1:5
Manbyggnaden på gården uppfördes 1848 och är två våningar hög. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket täckt med röd plåt. Byggnaden är försedd med veranda placerad i fasadens mittaxel. På gården finns dessutom en u-formad ladugård i trä uppförd 1872 och ett vitputsat magasin med stomme av sten.

148. Gisslaköp 1:5 (Valingsberg)
I en skogsglänta sydost om byn Gisslaköp ligger Valingsberg, ett envånings bostadshus i timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med en rikligt dekorerad förstukvist. Taket täcks av tvåkupiga röda tegelpannor.
TILL SIDANS TOPP

149. Hult 1:7 (Hultakvarnen)
Vid Västerån, norr om Åker, ligger Hultakvarnen Själva kvarnen är riven men manbyggnad och ladugård återstår. Boningshuset är uppfört av timmer och en våning högt. Beklädnaden består av rödfärgad locklistpanel på fasaden, och tvåkupigt rött tegel på taket. Ladugården är uppförd av rödfärgat timmer och har grön plåt på taket.

150. Klevshult 1:5 (Karlsborg)
I norra delen av Klevshults by ligger gården Karlsborg bestående av manbyggnad (1842), lillstuga, ladugård (1947) samt två magasin. Manbyggnaden är två våningar hög och klädd med gul locklistpanel. I fasadens mitt finns en balkong och på sadeltaket ligger bruna betongpannor. Lillstugan är en och en halv våning hög, klädd med röd locklistpanel och har ett tegelklätt sadeltak.

151. Kyllås 1:2
Manbyggnad från mitten av 1800-talet. Stommen är av timmer och en och en halv våning hög. Under sadeltakets fot finns en rad med liggande låga fönster och i fasadens mitt en förstukvist med snickerier. Som taktäckning används tvåkupigt rött tegel.

152. Kyllås 1:6 (Sjölund och Åbygget)
Två mindre manbyggnader av timmer, en respektive en och en halv våning höga. Sadeltaket med betongpannor och fasaden med röd locklistpanel. Vita snickerier, främst på förstukvistarna.

153. Kåveryd 1:7
Bostadshus uppfört 1946. Utformningen är typisk för 1940-talet. Planen är i det närmaste kvadratisk, höjden en våning med källare och sadeltaket brant. Stommen är av plank, utvändigt klädd med röd locklistpanel. Fönstren har två lufter utan spröjs och på taket ligger rött tvåkupigt tegel.
TILL SIDANS TOPP

154. Linnås 1:3 (Södergården)
Gården består av manbyggnad (omkring 1850), bod och ladugård (1870). Manbyggnaden är uppförd av timmer och två våningar hög. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist. Taket är täckt med rött tegel. Boden är av timmer och klädd med röd locklistpanel. Byggnaden har dubbeldörr med speglar och rombiska dekorationer.

155. Ljussegren 1:2
Gårdsanläggning bestående av manbyggnad, lillstuga, bodar och ladugård, huvudsakligen uppförd omkring 1860. Manbyggnaden är två våningar hög, klädd med röd locklistpanel och försedd med tegeltäckt sadeltak. I fasadens mittaxel finns en förstukvist.

156. Ljungberg 2:14 (Ljungafors)
På fastigheten ligger två byggnader, dels en manbyggnad (1907), dels en skola (1914). Manbyggnaden är en och en halv våning hög och byggd i vinkel. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på taket ligger bruna betongpannor. Skolhuset är en våning högt med fasad i röd locklistpanel och avvalmat sadeltak med röda betongpannor. Förstukvisten är placerad i fasadens mitt.

OBS! Om Ljungberg finns en del fel i utredningen som vi kommer att rätta till (030624)

157. Mässeberg 1:11
Manbyggnad i två våningar med tegelklätt sadeltak. Fasaden är försedd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en förstukvist.
TILL SIDANS TOPP

158. Södra Nässja 2:3 B
Gård bestående av manbyggnad, bod och ladugård uppförda omkring 1890. Manbyggnaden är en våning hög och uppförd av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och i dess mitt finns en glasad dubbeldörr. Ovan dörren finns ett lågt, brett fönster. Sadeltaket är täckt med rött tvåkupigt tegel.

159. Ryd 1:7, 1:9
Ryd 1:7 och 1:9 är två manbyggnader uppförda 1860 respektive 1878. Fasaderna är klädda med röd locklistpanel och på taken ligger rött tvåkupigt tegel. Under takfoten finns låga fönster och i fasadernas mitt förstukvist.

160. Stenshestra 2:14 (Stensfors)
I Stensfors fanns tidigare en hammarsmedja anlagd på 1870-talet. Denna är numera ersatt med en mindre industribyggnad. På platsen finns dock tre andra byggnader. Ett bostadshus från 1935. Byggnaden består av bottenvåning och takvåning med frontespis. Taket är brutet och täckt med rött tegel. Fasaden är klädd med vit locklistpanel. Bostadshuset flankeras av två äldre byggnader som är under reparation. Den östra byggnaden har timmerstomme och torvtak. Byggnaden i väster har locklistpanel och enkupigt rött tegel.

161. Ugglekull 1:3
Gården består av manbyggnad (1851), ladugård (1927) och uthus. Manbyggnadens höjd är två våningar. Sadeltaket är täckt med cementpannor. Stommen är klädd med ljus locklistpanel och i fasadens mitt finns en förstukvist med rika snickerier.
TILL SIDANS TOPP

162. Uljeshult 1:3, 1:6, 2:1
På gårdarna finns förutom diverse ekonomibyggnader tre snarlika boningshus. Höjden är två våningar, taktäckningen betongpannor och fasadbeklädnaden locklistpanel. Husen på 1:6 och 2:1 är rödfärgade och försedda med rikt dekorerade vita förstukvistar. Fasaden på 1:3 är gul och i mittaxeln finns en balkong.

163. Ålaryd 1:12 (Ängskärret)
Ensamliggande stuga omgiven av blandskog. Stomme av timmer och beklädnad av rödmålad locklistpanel. På sadeltaket svart falsad plåt.

164. Ålaryd 1:16, del av, (Rosenlund)
Rosenlund ligger vid Västerån, på samma fastighet som Ålaryds kvarn och såg. Gården består av bostadshus, smedja (1935) och ett par mindre uthus. Bostadshuset är en våning högt och uppfört av timmer. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och på taket ligger svarta betongpannor. På husets framsida finns en förstukvist och på baksidan en mindre utbyggnad.

165. Ålaryd 1:16, Ålaryds kvarn och såg
Anläggningen ligger vid en damm i Västerån och består av två manbyggnader, såg, kvarn och ladugård (1902). Den äldre manbyggnaden är uppförd under 1800-talet. Byggnadens höjd är en och en halv våning med låga liggande fönster under takfoten. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och försedd med en vitmålad, rikligt dekorerad förstukvist. På taket ligger rött tvåkupigt tegel.

År 1922 uppfördes en större manbyggnad i en och en halv våning med övervåningen placerad under ett högt, brutet och avvalmat takfall. I fasadens mitt finns en kraftig frontespis med balkong och veranda. Huset är klätt med gul locklistpanel och taket täckt med tvåkupigt rött tegel.

Närmast dammen ligger såg och kvarnbyggnader uppförda omkring 1890. Kvarnens stomme är av trä och står på en hög stensockel. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och taket täckt med spån. Sågen är av enklare slag med väggbeklädnad av plank och grått plåttak.
TILL SIDANS TOPP

166. Ålaryd 2:4
Ålaryds by ligger på västra sluttningen av Västeråns dalgång. Gården 2:4 är byns mest välbevarade och består av manbyggnad (1832), lillstuga, jordkällare, magasin och ladugård (1913). Manbyggnaden är två våningar hög och har en stomme av timmer som bär ett sadeltak med röda betongpannor. Fasaden är klädd med röd locklistpanel och är försedd med vita knutlådor. Byggnaden har en vitmålad förstukvist med snickeridetaljer. Lillstugan är en våning hög, klädd med röd locklistpanel och har ett rött plåttak samt en vitmålad förstukvist.

167. Ålaryd 2:5 (Fällorna)
Fällorna är en gårdsanläggning från omkring 1860 bestående av manbyggnad och uthus, ladugården är riven. Manbyggnaden har en, två våningar hög, stomme av timmer klädd med röd locklistpanel. I fasadens mitt finns en vitmålad förstukvist och på taket ligger svart plåt.

168. Ålaryd 2:8, Ålaryds skola
Skolbyggnaden, numera museum, är troligtvis uppförd strax efter sekelskiftet. Byggnaden är en våning hög, klädd med röd locklistpanel och försedd med avvalmat sadeltak. Som takmaterial används röda betongpannor. Huset har en vit förstukvist, osymmetriskt placerad till vänster om mittaxeln.

169. Älgebo 1:9 (Älghammar)
I Älghammar finns en manbyggnad från 1860-talet. Byggnaden är en och en halv våning hög med frontespis i sadeltaket. På sadeltaket ligger svarta betongpannor. Fasaden är putsad med gul spritputs.
TILL SIDANS TOPP