|
En byggnad, som under ett halv sekel betydde
nöje och avkoppling för Skillingarydsborna är gamla biograflokalen
vid Tofterydsvägen. Den uppfördes under slutet av första
världskriget och stod klar för premiärvisning hösten
1918.
Byggnaden användes ända fram tills biograflokal inrättades
i Skillingehus men har sedan dess stått oanvänd. Byggnaden
är i dag i dåligt skick och kommer att rivas så snart
erforderligt tillstånd givits från myndigheterna.
Att lokalen varit till mycket glädje för ortsbefolkningen behöver
inte betvivlas och pensionären Gunnar Blansch som är intresserad
av det gamla Skillingaryd berättar att det fanns stort intresse för
att gå på bio. Redan från början byggdes en stor
biograflokal och den har aldrig senare behövt byggas till.
Kompanjoner startade
Fyra kompanjoner lät uppföra biografen. Det var Henning Svensson,
John Johnsson, svarvare Svensson och en elektriker, som vi inte lyckats
spåra namnet på. Att deras satsning på en biograf i
Skillingaryd var riktig bevisades också ganska snart. Ofta körde
man för fullsatt lokal och en del populära filmer visades mer
än en gång.
Vad som fick kompanjonerna att bygga biograflokalen var att de tidigare
under ett år hyrt in sig i Godtemplarlogen och visat filmer som
rönte gott intresse hos befolkningen. Vilka aktiviteter och föreningsbildningar
har förresten inte skett i Godtemplarlokalen.
Stumfilmer
Det var naturligtvis stumfilmer som visades och för ljudeffekter
svarade i Godtemplarlokalen en grupp ”Albatrosser” - krigsfångar
som under första världskriget var förlagda till Skillingaryd.
- Filmer jag minns från början var bland annat ”Ruter
Ess” och ”New Yorks mysterier” och det var spännande
för oss tonåringar att bänka oss i lokalen och få
se rörlig film och även få en glimt utifrån världen,
berättar Gunnar Blansch.
- En av de första filmerna som kördes i nya biograflokalen var
”Tösen på Stormyrtorpet” och den var så populär
att den fick visas flera gånger. Vidare var det populärt med
seriefilmer. Det vill säga filmer i flera avsnitt, då lockades
man att följa hela serien.
Pianist från Vaggeryd
I den nybyggda biograflokalen var det Vaggerydsbon David Lidén
som svarade för ljudet genom att sitta bakom filmduken och spela
piano.
Det var Henning Svensson som stod för biografen, maskinist var Carl-Johan
Bergqvist och som vaktmästare fungerade Martin Sandberg.
Militärerna hade också stor betydelse för biografen och
de var flitiga besökare under de tider de låg stationerade
i Skillingaryd.
Ljudfilmen gör entré
Tekniken gick framåt inom många områden och även
på filmens sida och ljudfilmerna började komma. År 1937
reste Henning Svensson och Carl-Johan Bergqvist upp till Stockholm för
att se på en ljudfilmsapparat. Man hittade också en apparat
och kunde så bjuda på ljudfilm i Skillingaryd.
Den första ljudfilmen som visades var ”Säg det i toner”
och blev mycket uppskattad av publiken.
Ny ägare 1939
Biografen i Skillingaryd såldes småningom och 1939 hette den
nye ägaren Allan Pettersson från Norrahammar. Han drev verksamheten
vid biografen fram till dess att lokalen var klar i Skillingehus.
Under Allan Petterssons tid i den gamla biografen hann mycket hända.
Matinéfilmer introducerades, färgfilmen kom liksom TV-krisen
för knappt tjugotalet år sedan.
Men biografen levde vidare och trots hårt nedslitna lokaler de senaste
åren fanns stampubliken och vid speciellt populära och kända
filmer var tillslutningen mycket god.
Men det är inte bara film som visats i gamla biograflokalen under
åren. Teaterframträdande och andra arrangemang genomfördes
och vidare hölls en del religiösa möten.
I dag får Skillingarydsborna alltså se på film i Skillingehus
i modernaste tänkbara miljö med sköna fåtöljer
och hög kvalitet på filmen. Men visst fanns det en viss tjusning
på gamla biografen även om stolarna knarrade och att filmer
av lägre kvalité gick av ibland...
Erik Sjöberg
|