– Jag flyttar från kommunen om skolan läggs ned i Klevshult.
Det säger ”Ture i Klevshult”, Ture Johansson, en man som är mycket bitter i dag.
Det handlar om ett förslag från en arbetsgrupp om att lägga ned skolorna i Tofteryd, Hagshult och Klevshult för att i stället bygga en ny skola i Starkeryd.

Företagarna i Klevshult samlades i onsdags kväll till ett möte för att diskutera förslaget att lägga ned skolorna:
– Vi tycker i stället att man ska satsa på Klevshult, säger Ture Johansson.
Företagarna lägger ett eget förslag som betyder att skolorna i Klevshult och Tofteryd utvecklas. Grundidén är att det i Klevshult blir skola för klasserna 0-2 och i Tofteryd för 3-5. Man kan sedan växla om det visar sig vara klart fler barn i vissa åldrar från Klevshult eller Tofteryd.
– På det viset kör man bussarna förbi Starkeryd och från och till föräldrakooperativet Starkeborg kan barnen stiga av och på, säger en av företagarna.

Skänker mark
Man pekar på att det både i Klevshult och Tofteryd kan bli så kallade ekoskolor:
– Och handlar det bara om det så upplåter jag gratis åkermark, försäkrar Ture Johansson.,
– Det finns stora fördelar med en skola i Klevshult, säger Tomas Jonsson och Börje Gustafsson i Klevshults Samhällsförening.
Hela Klevshult står bakom denna ståndpunkt.

123 arbetar
Från företagarnas sida pekar man på att det är nödvändigt med en skola i samhället. Det finns 123 arbetstillfällen i Klevshult och för att kunna nyrekrytera måste man kunna erbjuda viss service:
– I Klevshult har företagarna satsat flera hundra miljoner kronor. Vi tillför stora skattemedel och det måste finnas en skola här, säger Ture Johansson.
Ture skräder inte orden. Han går till starkt angrepp mot att en landsbygdsutvecklare på länsstyrelsen ger sig in i debatten.
– Jag flyttar till vårt ställe i Hindeskind i Värnamo kommun om skolan läggs ned och från företagets sida blir det då ingen ökad satsning, säger Ture förbittrat.
Med företaget avser han Ture Johanssons Trävaru AB med omkring 50 anställda.

Het debatt
Nu handlar det hittills bara om ett förslag. I Hagshult vill man slå vakt om en skola så nära församlingen som möjligt. Skolan i Hagshult behöver renoveras och den är i ett sådant skick att kommunen troligen säger nej till en upprustning. Det finns också i förhållande till barnantalet för många skolor i sydöstra delen av kommunen. Tre skolor är minst en för mycket. Alla kämpar av naturliga skäl för sin skola och det lär bli många och heta diskussioner innan barn- och utbildningsnämnden kan lägga ett slutligt förslag.

Per Bunnstad

Ur Onsdagstidningen 4/96

– Upptagningsområdet till skolan i Klevshult är mer än bara 500 meter!
Det menar de 50-talet medlemmarna i Klevshults Samhällsförening som i går var samlade till möte i skolan.

Kvällens enda programpunkt var skolans framtid. I Klevshult menar man att skolan måste behållas. Klevshult är tätort och där finns 123 arbetstillfällen. Därför behövs det lokaler för barnomsorg och skola:
– För ett år sedan var det tal om att lägga ned dagis. I dag finns 28 barn inskrivna, säger Tomas Jonsson, ordförande i föreningen.
Även om inte Klevshult expanderar så minskar inte heller invånarantalet. Ökar gör antalet anställda och upptagningsområdet är stort.
I Klevshult menar man att man måste räkna upptagningsområdet till skolan även utanför samhällsgränsen. Området bör sträcka sig 6-7 kilometer, precis som man gör på andra håll i kommunen.
Förslaget om att lägga ned alla landsbygdsskolor och enbart satsa på Skillingaryd togs inte ens upp till debatt. Ingen uppfattar detta förslag som relevant. Det hör inte hemma i diskussionen om landsbygdsskolorna.
Det är olika åsikter i Hagshult och Klevshult om skolornas framtid. Det handlar inte om någon fejd utan mer om att varje del värnar om sin kommundel.

Per Bunnstad

Alternativen är klara för skollokalerna i södra delen av Vaggeryds kommun. Barn- och utbildningsnämnden har diskuterat en långsiktig organisation och funnit att det i sydvästra delen i området Tofteryd-Hagshult-Klevshult endast kan bli en skola mot tre i dag.

På onsdag är föräldrar och andra intresserade inbjudna för att ta del av de olika förslagen:
– Då ska vi också ha kostnadsförslagen klara, säger Björn Ericsson, chef för barn- och utbildningsnämnden i Vaggeryds kommun.
Det finns ett par problem i sydöstra delen av kommunen: Dels är skolan i Hagshult i behov av en omfattande renovering, dels är barnantalet vikande. Det har talats om att lägga ned minst en av skolorna i antingen Tofteryd, Hagshult eller Klevshult. Hagshult är förmodligen mest i farozonen på grund av kostnaderna.

För Starkeryd...
En arbetsgrupp i Hagshult har föreslagit att alla tre skolorna läggs ned och att en ny i stället byggs i Starkeryd. För detta talar att Starkeryd ligger centralt till och att där redan finns ett föräldrakooperativt daghem. Emot talar det faktum att ett nybygge skulle vara mycket dyrt.
På kort sikt är det troligt att enbart en skola läggs ned men om 2-3 år lär ytterligare en stängas.
Varje bygd slåss för sin skola och på papperet har säkert Klevshult ett försprång men mycket kan hända innan politikerna fastnar för ett slutligt förslag.
Inom nämnden vill man nu ha en dialog med föräldrarna, vilket sker på onsdag. Beslut hoppas man sedan kunna ta sent i vår.

Per Bunnstad

Det kanske till sist enbart blir en enda landsbygdsskola kvar i Skillingaryds ”rektorsområde”. Ja, det är en slutsats man kan dra efter informationsmötet om landsbygdsskolorna i onsdags kväll.
Det finns ett faktum som ingen kan säga emot: det föds för få barn på landsbygden. Därför är minst en skola hotad, troligen två. Och kanske till och med tre av de fyra landsbygdsskolorna.
Ingen kan nog klaga på intresset för informationsträffen. Fullmäktigesalen och nämndrummet var fyllt av ungefär 100 personer, de flesta föräldrar till barn på landsbygden.

Kristina Svenningson från föräldraföreningen och Bernt-Ola Hugosson (fp), ordförande i BUN - barn- och utbildningsnämnden - välkomnade. Kommunalrådet Bengt Dahlqvist (m) höll i klubban och chefen för BUN, Björn Ericsson gav en bakgrund om elevtal och de tre alternativ man har med mera.
Gunnar Sandberg, Tofteryd, Arne Gustavsson, Klevshult och Ture Johansson, Klevshult var tre av dem som gav sin syn på saken och Bernt-Ola Hugosson redogjorde för den enkät som gjorts bland föräldrar.

Alla kämpar
Till viss del kan man säga att det blivit Klevshult mot Tofteryd-Hagshult. Alla förstår att det inte i fortsättningen blir tre skolor i kommunens sydöstra delen. Antingen måste minst en av Hagshult, Tofteryd eller Klevshult läggas ned, troligen två. Tofteryd-Hagshult har föreslagit ett nybygge i Starkeryd och att de andra tre skolorna därmed läggs ned. I Klevshult pekar man på att den orten är störst och har det bästa läget genom att man ligger intill E4. Varje bygd kämpar av naturliga skäl för sin skola.
Hagshults skola är i behov av upprustning. Det skulle kosta fyra miljoner kronor att ställa den i ordning. Om man i stället satsar på Tofteryds skola kostar det 1.350.000 kronor att bygga om övervåningen till skollokal och installera hiss. En utbyggnad av Klevshults skola slutar på 1.6 miljoner kronor.

Dyrare drift
Driftskostnaderna per år skulle i Hagshult öka med 623.000 kronor, i Tofteryd med 239.000 och i Klevshult med 226.000.
Ett nybygge i Starkeryd beräknas kosta 4-5 miljoner kronor med en driftskostnad som liknar alternativet för Hagshult.
De två kommande läsåren behålls tre skolor men 1998/99 och 1999/2000 blir det troligen endast två för att från 2000/2001 endast finnas en skola i sydöstra kommundelen.
Stämningen var god under kvällen. Det var inga påhopp utan saklig diskussion.
För framtiden kan man också fundera på hur det ska blir med skolan i sydvästra delen, den i Åker. Den var nedläggningshotad för något år sedan och den kan bli hotad igen. Bernt-Ola Hugosson menar att ingen skola kan undantas. Om barnantalet fortsätter att sjunka kan även Åker vara i farozonen.
Det är svårt att sia om framtiden, men en gissning är att det till sist blir skolan i Klevshult som blir kvar i sydöstra delen och därmed minskar oddsen för att Åker på sikt ska få behålla sin skola.
Frågan om landsbygdsskolorna i sydöstra delen förs nu vidare till barn- och utbildningsnämnden. Beslut dröjer dock. Sannolikt tas inget beslut förrän nästa år och det blir fullmäktige i slutet på 1997 som får ta ställning till hur pass levande landsbygden ska vara när det gäller skolor.

Per Bunnstad

– Vi vill inte vara defensiva utan har ett offensivt förslag: bygg en helt ny skola som ersättning för Tofteryd, Hagshult och Klevshult!
Det säger centern i Vaggeryds kommun som menar att det inte är något blåögt förslag utan ett riktigt grönt: man vill satsa på en ekoskola.

Förslaget är ganska liktydigt med det som en föräldrargrupp tidigare presenterat där skolan skulle byggas i Starkeryd, nästan centrum om man drar linjer från skolorna i Hagshult, Tofteryd och Klevshult.
Man kan bygga en ekoskola till en förhållandevis låg kostnad när man lägger ned de övriga tre skolorna. Byggkostnaden kan beräknas till högst fem miljoner kronor. Sedan får man en miljon för de gamla skolorna, vilka lämpligen byggs om till bostäder.
– Driftskostnaderna sjunker genom att man inte längre får några kostnader för skolorna i Tofteryd, Hagshult eller Klevshult, säger centerns ledamöter i bun, barn- och utbildningsnämnden, Kristina Nordquist, Sven Samuelsson, Marianne Sandberg och Mari Frisk samt kommunstyrelsens ordförande Evald Andersson.

Motstånd
Det har gått ganska bra att ena centerns företrädare trots att det särskilt i Klevshult finns ett stort motstånd mot att skolan försvinner från den orten.
– Vår vision är att skolan ska kunna stå klar vid sekelskiftet. Det är viktigt att satsa på landsbygden så att den fortsätter att leva. En ekoskola är en satsning för framtiden. Barnen kommer naturligt att använda resurser på ett betydligt sundare sätt än vad som görs i dag, säger företrädarna för centern.

Sexorna kvar
Tanken är att det ska bli en skola med lokaler för dagis och fritids samt för årskurserna 0-6. Flera ledamöter inom centern verkar nu driva linjen att sexorna ska gå kvar vid landsbygdsskolorna och inte flyttas in till tätortsskolorna.
Förslaget som helhet kunde inte presenteras för arbetsutskottet inom bun eftersom centern inte har några ledamöter där.
Åkers skola berörs inte av centerns förslag. Den skolan vill man ha precis som den är i dag.

Per Bunnstad

– Till skolan i Klevshult har många barn gångavstånd! Hur många kan ha det i Starkeryd?
Det frågar sig Eva Johansson och många andra föräldrar som hoppas att centerns förslag om en ekoskola i Starkeryd eller omnejd inte vinner något gehör när barn- och utbildningsnämnden i dag eventuellt tar ställning till landsbygdsskolornas vara eller inte vara i södra delen av Vaggeryds kommun.

Det jäser i Klevshult. Förbittringen är stor över förslaget att lägga ned skolan i samhället:
– Vi vill påminna att ekoplatsen är Klevshult, påpekar Arne Gustafsson med flera i Klevshult.
Länsstyrelsen och kommunen har för några år sedan lagt förslag om ekoskolor och en av platserna är just Klevshult.
– Ett kommunalråd måste se till hela kommunen och inte bara till sin hemsocken Tofteryd. Vi behöver visionärer! påpekar klevshultsborna.
De pekar på att skolan i Klevshult är den nyaste i bygden. Den är planerad för utbyggnad redan från början, med mark, vatten och avlopp.
– Lägg skolan där födelsetalet inte minskar. Här finns 35 barn födda 1987-1996 och fler är på väg i år. Till skolan i Klevshult kan många barn också gå, utan att behöva bussas.
– Vi har servat ytterskolorna med barn i 40-50 år, säger Arne Gustafsson.
Föräldrarna kallar det här för ett Ankeborgsprojekt.

Per Bunnstad

– Bygg ekoskolan i Hagshult!
Det är andemeningen i en gemensam skrivelse från Hagshults Sockenråd och Tofteryds Bygdeförening. Skrivelsen har skickats till kommunstyrelsen och är ett led i debatten om placeringen av en ny skola.
Skrivelsen är undertecknad av ordförande Maud Stråth i sockenrådet och vice ordförande Anders Olsson i bygdeföreningen.

De ser två alternativ: en ekoskola i Starkeryd och att Åkers skola behålls eller att landsbygdens skolbarn har sin skola i Skillingaryd.
Föreningarna menar att Klevshult inte är ett alternativ då den skolan får ett litet elevunderlag, långa resor och ökade resurser i Skillingaryd för att ta hand om de barn som måste gå där.
– Det finns bara ett landsbygdsalternativ som är realistiskt och genomförbart. Att lägga pengar på en skola i Klevshult är en klar felsatsning eftersom det bara kan ses som en tillfällig lösning.
Föreningarna pekar på att Starkeryd är en mycket lämplig plats för en ekoskola. Där finns redan i dag ett ekojordbruk, läget är bra med tanke på väderstreck och avrinning, närheten till naturen och det är ett vackert läge.
– Vill Vaggeryds kommun ha en livaktig, levande landsbygd, frågar föreningarna.

Skolor offras
De säger att de är beredda att ”offra” skolorna i Hagshult och Tofteryd för en skola i Starkeryd.
Den utredning som gjorts om landsbygdsskolor har två alternativ på en ekoskola: Starkeryd och Tures ängar utanför Klevshult. Tjänstemännen lägger inget förslag på platsen men säger att det finns ekonomi i att bygga en ny skola.
Nu återstår det att se vad klevshultsborna säger. De vill ha ekoskolan förlagd till Klevshult och det blir säkert en och annan uppvaktning även från klevshultsborna.

Per Bunnstad

Barn- och utbildningsnämnden är inte övertygad om att en ekoskola ska byggas i antingen Starkeryd eller Klevshult. Nämnden har enhälligt beslutat att utreda frågan om att inte bygga någon ekoskola utan i stället fortsätta med verksamhet vid skolorna Tofteryd och Klevshult.

Utredningen om en ekoskola är klar och två alternativa platser anges: Starkeryd och Thelins och Karlsborgs Gärde utanför Klevshult.
Vid nämndens möte i onsdags tog Werner Andersson (m) upp frågan om man inte också kan utreda möjligheten att i stället för en ny ekoskola kan satsa på att behålla skolorna i Klevshult och Tofteryd.
Nämnden sa enhälligt ja till Werners förslag men det betyder inte att man direkt är positivt inställd till tanken att behålla skolorna i stället för att bygga nytt. Man vill däremot ha en utredning om kostnaderna.
Nämnden har samtidigt beslutat att utredningen om en ekoskola ska lämnas på remiss till föräldragrupper och personalgrupper.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har samtidigt beslutat att de politiska partierna, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, Tofteryds Bygdeförening, Hagshults Sockenråd samt boende i Åker ska ges möjlighet att yttra sig över förslaget.
Senast 1 december ska remissvaren ha lämnats till kommunstyrelsen.

När bun:s arbetsutskott i Vaggeryds kommun nu säger nej till ekoskola, har detta fått kommunalrådet Evald Andersson att reagera surt över beslutet och samtidigt går han ut i Finnveden Fredag med besked att ekoskolan skall ligga i Starkeryd. Detta trots att skolutredningen har med två alternativ till lokalisering: Klevshult och Starkeryd.

Det är anmärkningsvärt att kommunalrådet på detta sätt markerar sin tvärsäkra inställning innan remissinstanserna lämnat sina synpunkter. Remisstiden går ut 1 december. Utredningen gäller en eventuell ekoskola i södra kommundelen.
Vi tycker att det är ett övertramp av kommunalrådet att i det här läget gå ut och ta ställning för placeringen. Evald bor ju för övrigt också i östra delen.
”Man kan inte ha två skolor väster om E4” säger Evald utan att bry sig om var de flesta människorna och också barnen bor.
Enligt utredningen finns inom hela hagshultsområdet sju barn i åldern 0-5 år medan klevshultsområdet har 24 barn inom samma ålder och därav 18 som bor i Klevshults tätort. Det säger ju en del om elevunderlaget vid de tilltänkta skolorna. Dessutom har en stor del av barnen inom Hagshults socken närmare eller lika närma till Klevshult som till Starkeryd.
Därtill blir väl elevunderlaget öster om E4 lite för klent för den tilltänkta ekoskolan. Klevshult ligger väster om E4. E4:an har aldrig varit gräns för skolornas upptagningsområden i södra kommundelen och planerar man rätt så bör den bli en del i sammanhållningen i området i stället.
En ekoskola i södra kommundelen måste ha ett upptagningsområde både väster och öster om E4 och då finns det bara en lämplig plats - Klevshult.
Även en ekoskola måste ta hänsyn till var de flesta barnen bor och att skjutsa barnen mer än nödvändigt är dålig ekologi med ökad kostnad och miljöförstöring som följd.
Att Vaggeryds kommun skulle vara vägledande i att bygga experimentskolor på alla nivåer där ekoskolan skulle ”stå modell för miljöarbetet i vår kommun och angränsande kommuner” är en vällovlig ambition. Men det kostar en hel del. Den tänkta ekoskolan skulle kosta 7.3 miljoner bara i uppbyggnad. Av erfarenhet vet vi att den summan är för låg. Bun:s förslag att uppskjuta byggandet är därför förmodligen väl förankrat i verkligheten.

Klevshults Samhällsförening

Samtal och diskussioner om utformningen av skola och omsorg i den södra delen av Vaggeryds kommun har varit livlig de senaste åren, och då särskilt hur lokaliteterna skall utnyttjas. Vi från Klevshult Samhällsförening var i inledningen med för att samtala om hur en lösning skulle vara möjlig att genomföras för att ta tillvara landsbygdens behov i södra kommundelen.
Vi har tillsammans med Tofteryds Bygdeförening och Hagshults Sockenråd en samsyn att det är bra för barnen att få gå i en liten skolenhet de första åren av sin skoltid.
Vad som vi inte kunde lösa gemensamt var placeringen samt vilka skolor som skulle prioriteras. Dessa synpunkter är redovisade i bun, barn- och utbildningsnämnden.
Skall kommunen bygga en ekoskola eller behålla de tre skolorna i Tofteryd, Klevshult och Åker? Beslutet som bun tagit är: bygg ingen ny skola, behåll de befintliga.

Några starka motiv till att ej bygga en ekoskola i Starkeryd är:
• Hela Hagshults församling har mindre än 300 invånare.
• Klevshults samhälle har mer än 300 invånare.
• Klevshult är en centralplunkt i södra delen, inte Starkeryd.
• Nära 100 procent av barnen behöver skolskjuts till en eventuell skola placerad i Starkeryd.
• Ingen utav den anställda personalen får möjlighet att åka kollektivt till arbetsplatsen.
• I Klevshult finns skolan lika nära naturen som den eventuellt skulle vara i Starkeryd. Klevshult är en tätort, mycket nära naturen.
• Är vi mogna att bygga en ekoskola? Mitt svar är nej, vi har mycket mer att lära. Ekobegreppet får inte vara som en ballong med luft, ett projekt med en ekoskola kan bli bra om den fylls med viktigare saker än ”bara” en satsning på landsbygden.

Börje Gustafsson (kd)

Som framgått av pressen så har BUN:s arbetsutskott sagt nej till att Tofteryd-Hagshult startar friskola. Man har hänvisat till konsekvensbeskrivningen som säger att en friskola kommer att ödelägga minst två skolor i området. För att komplettera och reflektera denna något ensidiga bild av saken så ber styrelsen för Friskoleförening härmed att få berätta vad ett nej till friskola innebär.

1) Föräldrar och andra skolengagerade får en klar signal om att de inte är välkomna att deltaga i arbetet med att vitalisera och förbättra skolsituationen.
2) Både Klevshults och Tofteryds skolor kommer att fortsätta en tillvaro i största visshet eftersom det inte är någon hemlighet att man på högsta ort vill lägga ner samtliga skolor utanför tätorterna.
3) Man visar också att man klart ogillar att skolområden samarbetar för att stärka sina möjligheter till överlevnad.
4) Man sätter sig också i en omöjlig situation nästa gång en ansökan om friskola kommer upp på bordet. Det är inte kommunens sak att besluta var friskolor skall ligga ej heller vem som skall driva dessa. Tänk om nästa ansökan kommer från Skillingaryds tätort?
5) Man går rakt emot alla partiers färska löften om mer pengar och resurser till skolan.
6) Man motarbetar öppet valfrihet och nytänkande.
Vad blir då konsekvenserna av ett ja till friskola?
1) Tofteryd-Hagshult får äntligen en stabil och trygg tillgång till en skola där man själv är del av verksamheten.
2) Vi får en nära skola utan orimliga resor för de minsta barnen.
3) Skolväsendet i kommunen får en välbehövlig konkurrent. Detta kan vara en del i kvalitetssträvandet som bör genomsyra alla skolor.
4) Samtliga föräldrar i kommunen får klart besked om att det lönar sig att bry sig om sina barns skolsituation.

Att Tofteryds nuvarande skola upphör är en naturlig följd av vårt arbete. Men skolan försvinner inte, den återuppstår några kilometer bort i ändamålsenliga lokaler. Naturligtvis finns det en del föräldrar som vill ha en annan lösning men de kommer också att få flera valmöjligheter.
Att Klevshults skola skulle försvinna är att dra alltför snabba slutsatser. Självklart kommer det att bli ett hot mot Klevshults skola men titta på vad som hände i Hagshult-Tofteryd när samma hot kom och blev verklighet. Vad hände? Jo, samtliga berörda reste sig och protesterade. Protesterna ledde till ilska, ilskan ledde till idéer, idéerna ledde till konstruktivt arbete och arbetet ledde till en lösning som alla kunde ta till sig med framtidstro. Finns det överhuvudtaget något som talar för att detta inte skulle hända i Klevshult? Självklart inte.
Vi är övertygade om att den situation som uppstår vid ett ja till friskola kommer att bli startskottet för en ordentlig vitamininjektion i Klevshults skola. Det ligger helt enkelt inte för människor att bara lägga sig platt och dö. Givetvis är Klevshult välkomna att, enskilt eller samlat, ansluta sig till vår friskola. Men denna idé är av förståeliga skäl svårsåld i Klevshult som för sin storlek har kommunens bästa kommunikationer. Både järnväg, landsväg och motorväg och bara tio kilometer norrut denna väg sitter skoleleverna bokstavligen på varandra i klassrummen. Det råder därför ingen tvekan om att Klevshult - i stället för att försvinna - kommer att bli en vinnare i striden och vi i friskolan får en tuff konkurrent men också förhoppningsvis en samarbetspartner eftersom vi skulle kunna samsas om en del resurser.

Det är naturligtvis enklare för en politiker att agera räddande ängel genom att säga nej till friskola men ack en sådan pyrrusseger det bleve. varför inte anta utmaningen och gå en positiv och uppbygglig väg i stället?
Hagshult, Tofteryd och Klevshult har det gemensamt att vi inte har eget underlag för varje enskild skola det är där roten till problemet finns och då skall man angripa roten, inte kapa friska grenar som det sitter fullt av engagerade människor på.
Till sist en kommentar till Thomas Strand som hade en insändare i Finnveden Fredag 14/8: Det är roligt att höra att även du vill ha valfrihet för nu existerar den bara för den som har råd och tid att själv skjutsa sina barn till önskad skola. Med ovanstående scenario skulle föräldrar i södra kommundelen få inte mindre än tre alternativ.

För Tofteryd-Haghults Friskoleförening
Mats Jonsson, ordförande

Åtta raka frågor, men svaren var inte lika raka.
– Vi har haft honom som garant men förstår inte heller efter mötet hur han kunde svänga så här.
Orden kommer från Börje Gustafsson, ordförande i Klevshults Samhällsförening.
Det var i går kväll som 130 klevshultsbor och ett par andra hade kommit för att ställa Bernt-Ola Hugosson (fp) ordförande i barn- och utbildningsnämnden mot väggen.
Skolans gymnastiksal var fylld av föräldrar, barn och andra som ville protestera mot att nämndens ordförande plötsligt svängde i frågan om en friskola. Hans nej arbetsutskottet blev i nämnden om inte ett ja så åtminstone att han ställer sig positiv i ett yttrande till Skolverket om en friskola i Starkeryd. Hans ”kompromiss” vann gehör i nämnden med röstsiffrorna 7-6.
Samhällsföreningen hade tillställt Bernt-Ola åtta frågor och de plus en rad andra från ett 15-tal ur publiken fick han besvara. Ibland lyckades han väl, i vissa fall var det undanglidningar av välkänt politiskt manér. Någon uttryckte dock stor heder åt Bernt-Ola att kommatill det här mötet där han ensam fick stå till svars mot 130 klevshultsbor.

Ture i elden
En av dem som hade frågor till Bernt-Ola var förre moderate kommunpolitiken Ture Johansson, 78. Han hade fortfarande svada:
– Folk i Klevshult är förbannade när kommunalrådet står och talar för en friskola i Starkeryd . Klevshult är inte så dåligt. Här kan till och med en bonde bo.
Ture ifrågasatte också att Bernt-Ola inte tagit sig tid i den här frågan utan att han helt plötsligt vände sida i nämnden.
– Det var en riktig dundertabbe. När Klevshults skola läggs ned så åker även den i Åker. Det är bara socialdemokraterna som sett detta, påpekade Ture.
Karl-Erik Åstrand berättade om samhället, hur framåt det är med industrier, hotell, kommunägda lokaler och en skola som inte alls är angripen av mögel. Det senare med hänvisning till insändare.

Skolan behövs
Maria Wiss som bor i Hagshult men drivet hotellet i Klevshult menade att det är oerhört viktigt med skola och dagis i Klevshult. Det är nödvändigt för att bland annat få arbetskraft. Men hon menade att man inte ska häckla Hagshult utan försöka göra något gott av det här.
Flera efterlyste en satsning på skolan i Klevshult, av liknande art som man gjort på flera andra håll i kommunen.
Bernt-Ola förklarade att han inte hade svängt i frågan. Han menar att det handlade om en ny skrivning för att inte få sex ledamöter att säga klart ja till en friskola. Med hans kompromiss blev det beslut att yttra sig att majoriteten är positivt inställd till en friskola men att det får negativa konsekvenser för kommunens skolorganisation.
Bengt Fälth efterlyste ett samarbete för att inte Klevshult ska kvävas. Bernt-Ola pekade på att det är viktigt att arbeta vidare, för barnens skull.

I Hagshult?
Börje Gustafsson frågade om verkligen friskoleföreningen får bedriva verksamhet i Hagshults skola i väntan på att man bygger en skola i Starkeryd. Kan Yrkesinspektionen tillåta det?
Bernt-Ola svarade att man nog inte får det men helt övertygad är han inte.
Anders Forsman pekade på att många familjer som arbetar i Värnamo tvingas köra sex mil om dagen till Starkeryd för att lämna och hämta sina barn.
– Ska vi behöva skaffa bil, frågade sig en mamma vars familj bor i Klevshult för att där finns service.
Skolgrabben Kalle Johansson undrade varför man inte fått någon sammanställning på den enkät som gjorts bland befolkningen. Bernt-Ola lovade att sådana ska finnas till den som önskar det.
Henrik Sandahl, Petra Geisler, Anders Filipsson, Sune Åstrand, Eva Sandahl med flera hade starka synpunkter på bland annat risken att Klevshult går en svår framtid till mötes utan skola och dagis. Bernt-Ola Hugosson lugnade dock något en del med att påpeka att dagis troligen inte är i fara om det blir en friskola. Det föds så många barn i Klevshult. I åldern 0-9 år finns det 30 barn varav hälften är under fem år.

Är arga
- Jag vet att ni är arga på mig och det är mycket möjligt att jag gjort fel. Beslutet blev inte som jag hade önskat men jag ville få den borgerliga gruppen att inte säga ja, påpekade Bernt-Ola.
Av ett ja blev det i stället ”positiv”.
En av få som var på plats utan anknytning till Klevshult var Berry Lilja (s) från Vaggeryd.
– Vi blev väldigt bestörta. Säg till pressen att du gjort fel. Det kanske kan hjälpa Klevshult, påpekade Berry.
– Jag tror att det beslut som togs var bättre än att sex säger ja, svarade Bernt-Ola som dock inte ville säga att han gjort fel.
Berry sa att ett om en nämnd sagt ja så har Skolverket också vid alla tillfällen också sagt ja.
Berrys partikamrat Ingemar Åstrand, bosatt i Klevshult och ledamot i nämnden, ifrågasatte starkt att Bernt-Ola bytte linje från arbetsutskott till nämnd.

Protestera!
– Vi släpper inte skolan i Klevshult om vi så ska resa upp till Skolverket, sa Mats Sandahl.
– Kan ni inte backa i bun, frågade Börje Gustafsson.
– Nej, jag tror inte det, då kan det bli en annan situation för de borgerliga, svarade Bernt-Ola,
Var inte rädd för Evald! var ett av utropen.

Ja är ja...
Maria Strömqvist som är förskollärare i Klevshult berättade om hur hon som pedagog lär barnen att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Men det är tydligen inget som politiker lärt sig.
– Vi kommer aldrig att låta barnen gå i en friskola, manade Arne Gustafsson och fick stort bifall.
Tomas Jonsson, vice ordförande i samhällsföreningen och tillika s-politiker manade alla att rösta på de partier som sa nej i nämnden: socialdemokraterna och vänstern.
– Eller byt politiker. Vi måste reagera. Ring den politiker du röstar på. Vi måste engagera oss när vi vill förändra något, manade, Tomas.
Bernt-Ola påpekade att han inte har behövt ta några valtaktiska skäl i frågan om friskolan eftersom han lämnar ordförandeskapet och nämnden. Han medgav dock efter mötet att han känt visst tryck från övriga borgerliga partier. I grunden är också folkpartiet positivt inställd till friskoletanken, vilket säkert spelade in i hans förändrade förslag från arbetsutskott till nämnd.

Per Bunnstad

– Vi tolkar beslutet som ett ja.
Det säger Mats Jonsson, ordförande i friskoleföreningen i Tofteryd-Hagshult.
Med sju röster mot sex har nämligen bun, barn- och utbildningsnämnden, i yttrande till Skolverket sagt: nämnden är positivt inställd till en friskola. Samtidigt påpekar man att en friskola negativt kommer att påverka kommunens skolorganisation i södra kommundelen.

– Det hade varit roligare om man hade hade sagt direkt ja, men vi ser det här ändå som ett kommunalt klartecken, säger Mats Jonsson.
– Helt klart är det ett ja och det betyder att Klevshults skola och daghem läggs ned när friskolan kommer, säger Thomas Strand (s) vice ordförande i bun och Berry Lilja (s), andre vice ordförande i kommunstyrelsen.
Frågan är bara om majoriteten av bun inser att yttrandet kommer att tolkas av Skolverket som ja till friskola:
– Jag tycker inte att vi säger vare sig ja eller nej, men jag har förstått att socialdemokraterna tolkar majoritetens förslag som ja. Skolverket ska inte bara titta på vad vi sagt i själva beslutet utan också på de konsekvenser vi beskrivit. Och det är klart att friskoleföreningen vill tolka beslutet på ett för sin del positivt sätt säger, säger Bernt-Ola Hugosson (fp) ordförande i bun.

Börje upprörd
Kristdemokraternas starke man, Börje Gustafsson, är upprörd efter beslutet i bun:
– Man stänger med största sannolikt Klevshults skola och barnomsorg med det här beslutet. Det är mycket märkligt att man nu svängt från arbetsutskottet till nämnden, säger han.
Börje är själv bosatt i Klevshult och väl införstådd med förhållandena där.
Den borgerliga majoriteten sa med sju röster mot sex ja till det i ingressen relaterade yttrandet. Socialdemokraterna och vänstern ville avstyrka en etablering av en friskola, vilket för övrigt även ordförande Bernt-Ola Hugosson hade gjort i arbetsutskottet
Till mötet hade Bernt-Ola kommit med ett kompromissalternativ på nio punkter. I detta angavs bland annat möjligheter för friskolan att ta över Klevshults och Tofteryds skolor. Nu blev det en vild diskussion och s och v protesterade kraftigt mot att frågan togs upp på mötet utan att beretts.

En kupp...
– Ordföranden hade bytt fot från au till nämnden och vi blev upprörda över att skrivelsen togs upp. Vi upplever det här som kuppartat säger Thomas Strand (s).
Bern-Ola påpekar dock att han noterat att det finns en förståelse från friskoleföreningens sida: att man uttrycker att en skola i Klevshult skulle kunna vara en bra samarbetspartner.
– Vi har ansökt om att starta en friskola med slutmål i Starkeryd. Det är den ansökan som gäller, säger Mats Jonsson i friskoleföreningen.
Samtidigt säger han att det är skönt att det politiska arbetet är över när det gäller friskolan men han beklagar att inte folkpartiet eller buns förvaltning önskat mer information från föreningen, vilket partierna i övrigt tacksamt tagit emot

Dröm-mardröm.
En friskola är önskedrömmen för många i Tofteryd-Hagshult men snarare en mardröm i Klevshult. Kommer en friskola i Starkeryd att få till resultat att kommunen måste lägga ned skola och daghem i Klevshult?
Svaret lär dröja. Först gäller det för Skolverket att fundera på yttrandet från barn- och utbildningsnämnden. Väga allt för och emot. Sedan ska man fatta beslut.

Per Bunnstad

I Klevshult arbetar man både på förskolan och på skolan mycket med frågor kring miljön. Numera är miljö något som ingår i det dagliga arbetet men de senaste veckorna har det skett än mer.

Trollfina har gästat skolan och berättat om miljön. Hon kommer då och då och är populär bland barnen, och då inte bara för att hon som senast delade ut glass.
Lärare och förskollärare försöker ständigt tala om miljön och barnen är mycket entusiastiska. Barnen städar Klevshult och det det finns inte mycket papper och annat som ligger och skräpar. Det blir många besök vid insamlingsplatsen för tidningspapper med mera vid ”stationen”. Barnen jobbar också med en kompost och bland det mest spännande är alla maskar som finns där.

Per Bunnstad