I naturen med Dan Damberg  www.skillingaryd.nu www.vaggeryd.nu Startsidan för natur

Sprängticka och skjutfält, en naturkrönika i två bilder från februari 2009. Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd

Inlagt 20/2 2009
Vill man vara lite lustig så kan man ju påstå att denna sprängticka på stammen av den gamla björken väster om officersmässen på Östra lägret verkligen hamnat rätt då Skillingaryds artilleriskjutfält övat skjutning med såväl övnings- som spränggranater under mer än ett sekel bara några hundra meter bakom bildens sprängticka.

Nu har ju inte ordet ”spräng” i sprängticka något som helst med militära övningar och spränggranater att göra utan namnet syftar till svampens förmåga att ta sig igenom björkens bark för att kunna sprida sina sporer vidare genom luften. Sprängtickan har under namnet Tschaga använts i den ryska folkmedicinen sedan 1500-talet som ett medel mot cancer. Även i nutiden används avkok på knotorna för att försöka stoppa tillväxt av tumörer, särskilt i magen och i lungorna. Den lär även ha effekt mot magsår. Svampen är även en eftertraktad färgsvamp.

Dessa svarta hårda knölar på björkstammar har nog många av Er lagt märke till, de tillhör, som sagt, vedsvampen sprängticka, ”Inonotus obliquus”, och den är relativt vanlig i våra trakter framför allt på björk som den till 94 % föredrar (6 % på al och sällsynt på andra lövträd).

Här har svampen angripit en av björkarna i den något haltande björkallén upp till officersmässen på Östra lägret i Skillingaryd. Fruktkropparna växer först resupinat, det vill säga tilltryckt, under den yttre barken närmast veden och spränger sedan slutligen bort den yttre barken och sprider på så sätt sina sporer och till sist, efter cirka 10-15 år, tar tickan slutligen död på björken. Av den murkna veden på det, av sprängtickan, dödade eller döende trädet hämtar bland annat taltrasten material till sitt bo. Detta blandar sedan fågeln med sin saliv till en grötliknande massa som muras på insidan av redet som då blir till en alldeles slät boskål där sedan honan lägger sina vackert svartprickiga blå ägg.

Även inom folkmedicinen, främst i Ryssland och Sibirien har man ända sedan 1500-talet använt sig av sprängtickans sterila svarta knölar, under namnet Tschaga, som ett medel mot bland annat cancer. Det går än idag att köpa Tschaga receptfritt på apotek i Ryssland.
De svarta knölarna går dessutom att färga garn med eftersom knölarna innehåller stora mängder av färgämnet hispidin, och med hjälp av ammoniak lakar man ut hispidinet i färgbadet för att kunna färga garn. Man uppger att ull betad med alun/vinsten då färgas gul till rostgul och vid betning med järn blir färgen istället gråbrun.

Någonting som är bra med sprängtickan när man färgar garn är att det går att spara de svarta svampknölarna och använda dem till färgbad efter färgbad endast med en ny tillsats av ammoniak varje gång. Om man vill plocka de svarta knotorna som sprängtickan bildar, för att använda till färgning så lossar dessa ganska lätt från stammen när de vuxit sig stora och trädet har dött. Tar man däremot knotorna på ett tidigare stadium så behövs ofta yxa eller såg för att få loss dem. Observera att alltid fråga markägaren om lov innan Ni gör detta!