Inte fick han någon längre semester i år heller, den stackars skomakaren, då häggen och syrenen blommade med bara någon till några dagars mellanrum, åtminstone hemma hos oss i Skillingaryd. Bilden visar de vackra vita häggblommorna men det finns även en rosa variant, se nedan.

Uttrycket ”mellan hägg och syrén” förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syrén. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelserna skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Belägg för den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten ”stängt mellan hägg och syren” är relativt sena och kom inte förrän på 1880-talet, även i andra yrken förekommer liknande berättelser. Historien kan dock mycket väl vara en vandringssägen i sin helhet.

Hägg, ”Prunus padus”, är ett medelstort träd i familjen rosväxter. Det skiljer sig från sina nära släktingar i Sveriges flora genom att blommorna sitter i klase. Blomman är mycket väldoftande och har 30 ståndare och en knöligt rynkig fruktsten. Den blommar samtidigt med lövsprickningen och anger gränsen mellan vår och försommar.

Blomningen är ofta så riklig att den blommande häggen i hagar, i skogsbryn, vid stränder och så vidare står lika vit som vinterns bortsmälta snödrivor. Denna blomning utvecklas mycket tidigt och snabbt och det räcker med några få ljumma maj-nätter och några få varma dagar för att häggen ska kunna stå i full blom.

Häggen är allmän över hela Norden såväl på låglandet som i fjällen ända till trädgränsen, den förekommer till och med någon gång som en låg och nedtryckt buske ännu högre upp på fjället. Dess stenfrukter, ”häggbären”, som mognar i augusti är svartglänsande, väldigt söta men något sammandragande i sin karaktär och slukas med begärlighet av bland annat trastar.

Trädets bark och blad har en bittermandelartad lukt, som även ingår i blommornas vällukt. Särskilt barken och fruktstenarna är, precis som bittermandeln, rika på amygdalin, varur blåsyra och bittermandelolja framställs. Fruktköttets mörka saft användes emellanåt till att rödfärga vin och likörer. Trädets ved är fin, jämn, tämligen hård och seg och därigenom tjänlig till finare träarbeten. Avkok på häggbark från unga grenar används inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion.

Häggens blomning och tiden fram till syrenens blomning betraktas, som redan nämnts, av många som vårens höjdpunkt, vilket bland annat föranlett olika lyriska uttryck. I den gamla uppslagsboken Ugglan beskrevs blomningen med;

”Några få ljumma majnätter och varma dagar är nog, och liksom genom ett trollslag står häggens svällande och doftande blomsterskrud färdig, frigjord från vinterknopparnas fängsel, ett mästerverk av naturens slösaktiga alstringskraft, ty ingen skönare brudslöja kan den unga Flora ikläda sig vid vårsolens möte.”

Blodhäggen, ”Prunus padus” var. ”Colorata” som har rödaktiga blad och rosa blommor finns relativt rikligt i våra trakter och denna vackra färgvariant påträffades för första gången 1953 i trakten av Klevshult där moderträdet för övrigt ännu står kvar vid Fagerhults Plantskola, mellan just Klevshult–Hagshult.

Ädelsyren eller bondsyren, ”Syringa vulgaris”, är en art i familjen i familjen syrenväxter. Den är ursprunglig i sydöstra och östra Europa, men numera planterad och förvildad på många håll. Syren är en lövfällande buske som blir realtivt stor, upp till sju meter. Barken är skrovlig och gråaktig och som äldre flagnande.

Bladen är motsatta, skaftade, spetsigt äggrunda, enkla och helbräddade, med hjärtlik bas. Blomställningar sitter i par i spetsen på genarna och är formade som stora äggrunda klasar. Foderbladen har fyra korta flikar och kronbladen är mörklila eller vita. Det finns dock mellanformer och varianter som är färgade alltifrån blekt blå till svagt rödlila. Ståndarna är endast två, stiftet är ensamt och frukten är en elliptisk, brun kapsel som öppnas i två delar med plattade och vingade frön. Den blommar i slutet av våren med en behagligt söt doft.

Syren är en populär trädgårdsväxt som är härdig i stora delar av landet. Veden är hård och står emot nötning bra, och syrenpinnar har använts bland annat i krattor. Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelser och en vanlig föreställning var att personer som är födda mellan klockan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrenbuskar under samma tid på söndagar.