I denna natur- och kulturkrönika låter jag mest bilderna tala ety det är så vackert i naturreservatet Rusarebo äng, öster om Värnamo vid sjön Hindsen, att textspråket känns torftigt dock med hjälp av Carl David af Wirsén kan det bli så här vackert och poetiskt;
En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt, de fagra örtesängar.
Och solens ljus, och lundens sus, och vågens sorl bland viden, förkunna sommartiden.
Rusarebo äng åt söder, ett gammalt bondelandskap som snart är försvunnet, tyvärr. Stenhögarna är så kallade odlingsrösen det vill säga. stenar som legat i vägen för bondens odlingsflit och därför rensats bort ur odlingsmarken och lagts i dessa stenhögar. Text och foto, Dan Damberg, 2008.

Den vackra skalbaggen lövträdlöpare. Text och foto, Dan Damberg, 2008.

Mimikry, en ofarlig blomfluga i en getingliknande ”dräkt” med gula och svarta varningsfärger vilket fungerar avskräckande på predatorer, det vill säga de som vill äta upp blomflugan, till exempel fåglar. Smart av flugan! Text och foto, Dan Damberg, 2008.

Tandrot, en av ängens rariteter, känd för sina groddknoppar i bladvecken vilka faller av och gror till exakta genetiska kopior av moderplantan, en så kallad klon. Den bildar naturligtvis även frön. Text och foto, Dan Damberg, 2008.

Bara ”skalet” är kvar av denna ask efter Gudrun eller Per men den vägrar att ge upp och lever vidare, en riktig ”tuffing”! Text och foto, Dan Damberg, 2008.