Den militära övningsplatsen i Skillingaryd som är och har varit exercisfält och skjutskola för svenska militären, har haft stor betydelse för utvecklingen av Skillingaryd som samhälle.
Bland byggnaderna inom området, de så kallade Skillingarydslägren, finns flera exempel på det sena 1800-talets och sekelskiftets träarkitektur med flera större och rikt dekorerade byggnader.

Bilden visar Östra lägret från nordost mot sydväst och än i dag är det möjligt att skapa sig en tydlig bild av hur området fungerat och sett ut under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Bebyggelsen bildar en mycket välbevarad och sammanhållen miljö av stort arkitekturhistoriskt värde. Miljön har naturligtvis också ett stort samhällshistoriskt värde då välbevarade miljöer med sådana helhetsvärden är ovanliga i Sverige. Efter tillkomsten av indelningsverket hade Mo härads kompani Skillingaryd som lägerplats. Kungliga Jönköpings regemente bildades år 1623 och hade till en början Jönköping som mönstringsort men från år 1777 var de årligen återkommande regementsmötena förlagda till Skillingaryd. Efter knappt 140 år flyttade I 12 tillbaka till Jönköping, men lades ner år 1927 och då övertog A6, Kungliga Andra Göta Artilleriregemente, det västra lägret.

I 12-sidan, västra lägret, byggdes huvudsakligen under 1800-talets senare del men den mest representativa byggnaden i lägret, officersmässen, uppfördes redan på 1850-talet. År 1863 byggdes ett sjukhus som senare gått under benämningarna Stabs- eller Expeditionsbyggnaden. Övriga byggnader från I 12 tiden är intendentbostaden, befälspaviljongen, musikkasernen, kokhusen, mathallarna, förrådslokalerna och den så kallade lägerhyddan.

A6-sidan eller Östra lägret som denna kulturkrönika handlar om, har byggnader med rik panelarkitektur från sekelskiftet 1900. Det blev ett skjutfält i samband med att A6 flyttade till Jönköping och en stor del av det svenska artilleriets utbildning ägde rum i Skillingaryd. Båda Skillingarydslägren förvaltas i dag av Göta ingenjörsregemente, Ing 2, för militär övningsverksamhet, men även en omfattande civil verksamhet förekommer.

Byggnad nummer, K0118.004, Stabsbyggnad. Denna vackra byggnad användes som förläggning samt innehåller en lektionssal på andra våningen åt norr.

Byggnad nummer, K0118.002, Officersmäss. Mässen finns på bottenvåningen medan andra våningen åt söder är samlingsrum och andra våningen åt norr är förläggningsrum.

Tyvärr skymt av den stora björken till vänster på bilden finns ett vackert stenbord eller stenbänk och det berättas att år 1948 när artilleriets skjutskola flyttade från Skillingaryd till Villingsberg i Närke så följde ett antal sådana stenbord med i flytten men att ett bord blev kvar på Östra lägret. När Åke Karlsson, numera pensionerad civilanställd vid Skillingarydslägren, besökte Villingsberg, sommaren 2009, såg han tre stenbord framför Villingsbergs herrgård, varav ett är av liknande typ som det som ännu finns kvar i Östra lägret och kanske är detta de stenbord som fram till år 1948 prydde Östra lägret.

Villingsbergs herrgård är en plats som ligger uppe i den vilda Kilsbergsskogen, där inlandsisen låg kvar längst och varifrån vattnet ännu avrinner till både Öster- och Västerhaven. Här fick Hans Meinich och Peter Bohm år 1646 privilegier att anlägga ett järnbruk med hammarsmedjor och hytta. Senare övergick egendomen till Albert Funck och lagmannen i Närke, Johan Nohlanvähr, samt kom år 1702 genom gifte att tillhöra fältmarskalken Carl Gustav Rehnskiöld.

År 1722 köptes bruket av sedermera kommerserådet Bent E:son von Hoffsten, vilkens arvingar innehade Villingsberg fram till år 1856, då brukspatronen C. J. Yngström blev brukets siste private ägare. Bofors-Gullspångs AB ägde gården mellan åren 1907–1916 och Wargöns AB intill år 1924, då kronan blev dess ägare och hit förlade Skogshögskolans sommarövningar intill år 1938. År 1944 uppläts Villingsberg till skjutfält för Kungliga Bergslagens artilleriregemente och sommartid bedrev Artilleriskjutskolan här sina övningar. Villingsbergs huvudbyggnad, med sitt höga brutna tak, uppfördes under den karolinska stilperioden på 1650-talet och används numera som officersmäss

Byggnad nummer, K0118.007, Underofficersmäss. Byggnaden som ligger mycket vackert alldeles bredvid Lagan har mäss på bottenvåningen och förläggning på hela andra våningen.

Byggnad nummer, K0118.025, Torkhus. Detta lilla hus alldeles invid Lagan användes för att torka seldon samt persedlar och är från år 1912. Avlidna militärer förvarades också tillfälligt här i huset.

Byggnad nummer, K0118.030, Flyghangar. Denna byggnad är belägen i västra delen av det med stora stenat märkta flygfältet, se bild i min naturkrönika om Ljunghedens natur. Åtta brytpunkter är utmärkta i terrängen för att markera flygfältet. De stora skjutdörrarna är sedan länge bortplockade och nätstaketet är från sent 1980-tal. Byggnaden genomgår just nu en välbehövlig renovering.

Om Ni vill läsa mer om detta spännande kapitel i Skillingaryds historia köp då den alldeles nyutgivna boken om flygets historia i Skillingaryd som är ett fantastiskt arbete gjort av Nils Bondeson, Inge Bergström, Stig Andersson, Kåre Boberg, Christer Glenvik, Thomas Jensen och Per Bunnstad.

I närheten av den gamla flyghangaren brukar nattskärran spela sena kvällar och nätter i juni, även trädlärkan håller konsert i närområdet från slutet av mars till långt in i juni, även detta framför allt på kvällarna. Båda dessa arter häckar med flera par i anslutning till ljungheden.

Byggnad nummer, K0118.010, Furagemagasin. Byggnaden användes som så kallat furagemagasin eller fodermagasin för de militära hästarna, hö förvarades på bottenvåningen medan havre förvarades på andra våningen. Alldeles öster om furagemagasinet fanns stallarna där det fanns plats för inte mindre än 400 hästar, dessa stallar är numera rivna och det sista, det så kallade sjukstallet, revs så sent som år 1989.

Här tillbringade vi barn på 1960-talet åtskilliga timmar under somrarna då det alltid var ridläger på Östra lägret med mycket liv och rörelse.

Byggnad nummer, K0118.015, Mathallar med vidbyggt kokhus. Koken var i drift fram till år 1943 då det nuvarande köket i Västra lägret var klart och invigdes. Ångpannan som fanns i anslutning till byggnaderna flyttades år 1945 till bastun som låg på västra sidan om Lagan mellan Östra och Västra lägren. Till höger bortom mathallarna syns ett förråd med beteckningen, K0188.017.

Avslutningsvis ett stort tack till Åke Karlsson, Skillingaryd, numera pensionerad civilanställd vid Skillingarydslägren, för hans hjälp med information om Östra lägrets byggnader.