I naturen med Dan Damberg  www.skillingaryd.nu www.vaggeryd.nu Startsidan för natur

Matdags vid Skillingaryds dämme
En naturkrönika i 6 bilder om en sångsvansdiet på vatten och bröd.
Text och foto, Dan Damberg, Skillingaryd, sportlovet 2010.
Inlagt onsdag 17 februari 2010
Så fort man kommer ner till dammarna så kommer de likt dresserade hundar. De vet vad som väntar och konkurrensen sångsvanarna emellan börjar omedelbart, långt innan brödet kastats ut till dem. Idag var det några för mig okända personer som hade med sig en hel handlarkasse med bröd i olika former och färger som de med stor glädje och entusiasm försåg svanarna med men det är bara rakhalsarna som får medan krumhals, som ligger i kaveldunet i tredje dammen, glöms bort. Tänk på att det finns en svan till lite längre bort i dammsystemet och hon behöver egentligen brödet bättre än de välgödda sångsvanarna i första dammen!
Bordsskicket är uselt och kampen om godbitarna är hård och den som inte tar för sig blir utan.
Den snabbaste vinner och kampen om brödet är stundtals hård och skoningslös. För att mjuka upp det torra brödet doppar svanarna det i vattnet och därefter försvinner det snabbt ner i den långa och smala halsen.
Här får för ovanlighetens skull en sångsvan i lugn och ro hämta en stor bit franskbröd för att omedelbart efteråt gå ner mot vattnet för att doppa. ”Det är inte fint att doppa men det är gott!” var ett gammalt uttryck som ”de gamle” sa när jag var barn, vilket då syftade på att doppa kakor och bullar i kaffet. ”Det är inte fint att doppa men det är gott, som den gamle kungen sa!”, är en annan variant på samma uttryck, nämligen att doppa bullen eller kakan i kaffet.
Sångsvanarna är förvånansvärt valhänta med näbben och denna svan höll på en lång stund innan den fick ett grepp om brödet med näbben så att detta kunde förpassas till vattnet för att mjukas upp.

Som ett slags spel mellan två hungriga kombattanter, båda ser den stora och läckra brödbiten, ingen törs ta den för risken att bli biten av den andra svanen. Detta skådespel höll på någon minut innan två andra svanar lade sig i spelet vilket innebar att brödbiten på några sekunder slets i stycken av fyra hungriga näbbar.

Bröd har varit ett viktigt livsmedel så länge människan har varit bofast och brukat jorden. I Sverige används oftast mjöl från sädesslagen vete, råg och/eller korn. I andra länder bakas bröd av majsmjöl. Matbröd används ofta för att dryga ut en måltid och göra den mer rik på kolhydrater, vilket i sin tur ökar dess energiinnehåll. Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter, sackarider och kedjor, polymerer av sådana. Även vissa derivat (ämnen som bildas ur andra ämnen och som har en liknande kemisk struktur) av sackarider och deras polymerer räknas också till kolhydraterna.

Namnet kommer av att många sackarider har formeln Cx(H2O)x och därför skulle kunna betraktas som hydrater av kol. Ibland kan dock ett mer användbart tankesätt vara att en kolhydrat innehåller minst två alkoholer och minst en keton (en karbonylgrupp som består av en kolatom som har en dubbelbindning till en syreatom) eller aldehyd (ett kolväte som innehåller en karbonylgrupp som består av en kolatom med dubbelbindning till en syreatom och en väteatom). Av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer. Genom fotosyntes omvandlar växterna vatten och koldioxid till kolhydrater, socker och stärkelse, med hjälp av solljus.

Kolhydrater är en av de tre energibärarna i maten, de andra två är fett och protein. Ett gram kolhydrater eller ett gram protein innehåller 17 kiloJoule eller 4 kilokalorier och ett gram fett innehåller 37 kiloJoule eller 9 kilokalorier (1 kilokalori = 1000 kalorier = 4,19 kiloJoule = 4190 Joule). Dessa tre energibärare fyller olika funktioner i kroppen och kan inte helt bytas ut mot varandra.

Mat som innehåller socker, mjöl och stärkelse har fler kolhydrater, som exempel på långsamma kolhydrater anges ofta pasta, ris, potatis, rotfrukter, bönor, linser samt grovt bröd. Snabba kolhydrater finns i matvaror med socker, till exempel i godis, läsk, kakor och vitt bröd det som vi matar våra svanar med vid Skillingaryds dämme.

Ursprungligen bakades bröd genom att mjöl och vatten blandades till en deg. De ursprungliga degarna jäste inte och brödet formades i stället till klimpar vilka gräddades utan vidare i aska. Det jästa brödet har sitt ursprung i Egypten för cirka 6 000 år sedan.
Bröd har haft stort symbolvärde i många kulturer och i Sverige kallades det tidigare ”Lev” eller ”Braudh” och i Norge finns det ristat om bröd på en runsten som heter Tunestenen, där den senaste tolkningen av budskapet säger;

”Jag Wiw efter Wodurid, han som sörjt för brödet,
gjorde runor, överdrog stenen till Wodurid.
Tre döttrar gjorde gravölet fint, som de älskligaste av arvingar”.
.
I Matteusevangeliets fjärde kapitel uppmanas Jesus av djävulen att förvandla stenar till bröd för att bevisa sin gudomlighet. Jesus svarar att människan inte bara ska leva av bröd. I sjätte kapitlet introducerar Jesus Herrens bön: ”Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer.”

I fjortonde kapitlet mättar Jesus 5.000 män och deras kvinnor och barn med hjälp av fem bröd, vilket kan verka knappt, ändå blir det tolv korgar bröd över. I kapitel 15 utspisas ytterligare 4.000 män med kvinnor och barn med hjälp av sju bröd. Alla blir mätta och sju korgar bröd blir över. Kapitlet senare liknar Jesus fariséernas och saddukéernas lära vid en surdeg. Jesu sista måltid tillsammans med lärjungarna skildras i Matteusevangeliets kapitel 26, där bryter Jesus brödet och delar ut till alla närvarande. Brödet utgör därefter en del av kyrkans nattvard.