Ett besök på Skillingaryd
Fältet där artilleristerna får försöka träffa husen
Artikel ur Expressen 25 november 1946
Bilderna kommer senare

På Skillingaryds gamla skjutfält finns det en hel del kulissmål, byggnader, som de trängande artilleristerna får försöka träffa. Artilleriskjutskolan i år var i så motto framgångsrik att den kunde skjuta ner en gammal klockstapel högst upp på bergen, vilken klarat sig under åtskilliga skolgenerationers övningar, fast de ”öst på” speciellt mot detta mål.

Nu ligger det stora skjutfältet övergivet för året. Sönderskjutna träd och stora krevadgropar vittnar om artilleristernas verksamhet. Man passerar först byggnaderna på ”andra sidan Lagan”, det är chefexpedition, lektionssalar, officersmäss, marketenteri, stora manskapsbaracker, stall etc.

Ett signalhus vid ”Stora spänneberget” bär ett minne av rätt olycksbådande slag. En granat gick nämligen igenom huset för ett 10-tal år sedan och invid hålet finner man följande inskription: ”Detta skott sköts vid Art. SS år 1935, obehöriga till skräck, målpersonalen till varnagel.” För målpersonalen finns det givetvis väl tilltagna skyddsrum.

Bland de ”byggnader” som artilleristerna har som mål märks ett ”kafé” som t o m har skylt på vilken det står det för artilleristerna säkert uppfriskande orden ”Café Öl-Porter”. Detta Kafé har emellertid blivit ganska illa åtgånget under den senaste säsongens skjutningar. Värre har emellertid artillerielden gått åt ”ett större boningshus”, som förvandlats till en bråte bräder för en fullträff.

”Klockstapeln” är nu totalt i spillror, och det står bara ett par lutande bjälkar kvar. Metalltuppen som prydde spiran har fått ett par hål och klockan ligger lös i naturen. Gamla ”kämpar” har förklarat att de förgäves försökt pricka ner denna klockstapel - det föreföll alldeles omöjligt. Men 1946 års artilleristgeneration har i alla fall lyckats.