Tånnö resa

Tånnö posthistoria på www.Skillingaryd.Nu

Tidsresa till Tånnö

KLICKA PÅ AVBILDNINGARNA SÅ BLIR DE STÖRRE

1504
Vi stannar till, funderar ett slag och så går vi in i tidstunneln. Vi knappar in -500 år .
Plötsligt har vi hamnat i Tånnö. Det är i början av 1500-talet och den danske befälhavaren skriver ett brev hem till sin kung. Det är lätt att få iväg. Här i trakten har man sedan lång tid tillbaka en viss form av postgång. Tånnöborna är allt lite priviligerade, att bo vid en allfartsväg. Men det fanns också avigsidor som att alla som reste i Sverige under 1500- och 1600-talet hade rätt att mot ersättning erhålla skjuts, mat och övernattning hos bönderna. Alla som reste i kronans ärenden hade rätt att kräva denna tjänst gratis av bönderna. Det var speciellt bönder längs de stora vägarna som drabbades av detta. Det dröjde ända till 1649, då gästgiveriförordningen kom, innan problemet löstes. Då skulle gästgiverier anordnas längs vägarna och de fick nu överta kravet om skjutsning, mat och logi från bönderna. Skjutsningen skedde dock fortfarande med böndernas hästar.

1620
1620 blir det ännu mer organiserat då vi får den första svenska postföringslinjen från Markaryd, bara 80 km från Tånnö. Denna postlinje går sträckan Stockholm - Markaryd - Hamburg. På den europeiska kontinenten fanns ett väl utbyggt postväsen, organiserat som ett stafettsystem och i huvudsak administrerat av släkten Taxiss. När svenskarna under trettioåriga kriget trängde ner i Tyskland fördrevs de Taxisska postmästarna. 1624 grundade danskarna ett postverk. Kuvertet som visas här försågs 1970 med en minnespoststämpel med anledning av 350-årsfirandet 1970.

1636
Efter förslag av rikskanslern Axel Oxenstierna beslutar riksrådet1636 att anta en förordning om postbåden (postbuden), vilket innebär att ett postväsen byggt på stafettsystemet skall inrättas i rikets alla provinser. Postlinjer skapas genom att man på varje två eller tre mil efter landsvägarna tillsätter en postbonde med skyldighet att vidarebefordra posten. För detta får bonden vissa lättnader när det gäller skjutsskyldigheter och andra pålagor. Efter en tid får bönderna också viss kontant ersättning. Postbondens postdrängar skall springa med posten och stänga straff utdöms om de sinkar sig på vägen. När drängen närmar sig nästa posthemman skall han blåsa i posthornet så att nästa postdräng kan göra sig klar att ta hand om postsäcken (postsäckarna) och löpa vidare.

1765
1765 kungörs att Värnamo ska få en poststation och kommunikationerna med omvärlden ökar allt mer. Det här kommer att betyda mycket även för små orter som Tånnö. Vi visar här den kungörelse som Posten skickade ut med anledning av den stora händelsen 1765.

.

1855
1855 fick så Sverige frimärken och valören var till en början skilling banco, men tre år senare hade vi ören. De första egentliga frimärkena utkom i Storbritannien 1840. Därefter följde närmast Brasilien 1843 och de schweiziska kantonerna Genève (1843) och Basel (1845). I Danmark infördes frimärken 1851, i Sverige och Norge1855, i Finland 1856 och i Island 1873. De första svenska frimärkena avbildade i mittfältet riksvapnet, och valörerna var 3, 4, 6, 8 och 24 skilling banco. De avlöstes 1858 av frimärken av liknande typ men med valörer i öre.

Tånnö gästgivaregård var en av skjutsombytesplatserna utmed den genomgående postföringslinjen mellan Stockholm och Helsingborg.

1874
Vi fortsätter vår resa i tidstunneln och knappar in den 1 januari 1874. Vi hamnar i gästgivaregården som nu blivit poststation i samband med att kronobrevbäringen upphört. Parallellt med den ordinarie posten befordrades myndighetsbrev och kungörelser med den så kallade kronobrevbäringen. Kronobrevbäringen innebar en skyldighet för vissa skatte-, krono- och frälsehemman att ombesörja denna postgång. År 1873 fick postverket överta kronobrevbäringen enligt beslut i Riksdagen. Som ersättning för denna inrättades 1874 ett stort antal postgångar, alla på entrepenad. Samtidigt inrättades på dessa linjer nya poststationer. Fram till 1877 då postverket helt övertagit kronobrevbäringen öppnades 1.300 poststationer.
Gästgivaren Johan Simonsson blir föreståndare för poststationen mot ett arvode om 60 kronor om året. Han var också en av dem som svarade för postskjutsningen mellan Värnamo och Dörarp. Tävlan om att få kontrakt om postföring var stor och handlingar visar hur man kunde underbjuda varandra med bara några ören per mil räknat. När konkurrensen hårdnade kunde det bli till fördel för postverkets ekonomi.

JOHAN SIMONSSON

1878
Även Tånnö hade fått sin poststation och sin poststämpel. Det är väl troligt att det var Johan Simonsson som stämplade det här frimärket. 50 öre var ett högt porto för den här tiden.Det är ganska ovanligt att hitta frimärken från Tånnö vid den här tiden och ännu svårare att att hitta dem på brev.

1879
Övertagningen av kronobrevbäringen var en tung ekonomisk belastning för postverket. För att komma till rätta med detta beslöt Generalpoststyrelsen den 25/9 1876 att lantbrevbäring skulle inrättas. Detta innebar att många poststationer drogs in och att lantbrevbäring ersatte dessa. Lantbrevbärarna fick även rätt att ta emot brev på turen.

Vid inrättade av lantbrevbäring blev poststationen i Tånnö indragen med mars månads utgång 1879. En lantbrevbärare som utgick från Värnamo ersatte poststationen i kombination med ett kommunombud i Tånnö. Gästgivaren E G Svensson fick ett kontrakt om lantbrevbäringen, med vilket han dock inte var tillfreds. I stället antogs från juli 1880 skomakaren Anders Magnus Björnqvist, som nöjde sig med en ersättning av en krona per tur fram och åter.
Kommunombud var till en början kyrkoherden Frans Johan Petersson men när han flyttade från Tånnö 1879, blev skolläraren Henrik Söderström, kommunalstämmans ordförande, utsedd till ombud. Hans uppgift var att förmedla posten till dem som inte kom i kontakt med lantbrebärare Björnqvist under dennes vandring.
Postmästare Johan Linders i Värnamo anmälde till poststyrelsen den 8 februari 1882 att Björnqvist gjort sig skyldig till vissa tjänsteförseelser. Detta kom orten till godo på så sätt att med poststyrelsens beslut om att skilja honom från tjänsten följde också beslutet att återinrätta poststationen i Tånnö.

E G Svensson

Anders Magnus Björnqvist

Frans Johan Petersson

Henrik Söderström

1882
Till föreståndare för den med april månads ingång 1882 åter öppnade poststationen antogs Henrik Söderström med 140 kronor i årsarvode, ett belopp som också skulle täcka kostnaden för den postföring mellan Värnamo och Tånnö som behövdes efter lantbrevbäringens upphörande. Huvudlinjens tidtabell passade inte det lokala behovet.

1884
En vacker stämpel Tånnö 6.12.1884

1886
Ett brev till Tånnö 1886 , som lösenbelagdes. Senare detta år - i oktober - upphörde poststationen i Tånnö. Men den kom tillbaka i mars 1887.
Brevet - numera ett brevomslag - är på framsidan försett med blott ett encentfrimräke, ett amerikanskt sådant. Det är stämplat Minneapolis. Minn 3 juni 1886 kl. 7 på kvällen. Det finns också angivet ett ”T” som betyder att det var underfrankerat. Adressat är Johan Peterson, Tånnö Fröakärr, Wernamo, Sweden, Europa. På baksidan finns förutom de fyra lösenfrimärkena stämplade Tånnö även en st'stämpel som ambringaddes på ett tåg.

1889
Poststationen hade kommit tillbaka i mars 1887 och två år senare stämplades det här frimärket.

1891
1891 skickade någon i Skillingaryd det här brevet - numera utan innehåll, till jungfrun Christina Johansson i Persagård i Tånnö. Det kan röra sig om Christina Elisabeth född 2/3 1858 och dotter till Johannes Bengtsson och Ingrid Stina Magnidotter. Deras son Anders Gustav Johannisson övertog gården 1891 och samma år flyttade Christina Elisabet till Hagshult.

1898
Söderström efterträddes som föreståndare den 1 juli 1898 av småskollärarinnan Karolina Larsson. Detta år fick också Tånnö en ny stämpel, kallad normalstämpel 14, som därmed avlöste normalstämpel 10. Enligt en uppgift var lararen David Nicander som kom till Tånnö 1986, uppdrag som postutdelare (boken Åh, du blåe himmel...Tånnö sidan 33)

Karolina Larsson

1899
1874 fick Sverige tjänstefrimärken och det kom även tjänstebrevkort som detta skickat till Tånnö 1899. Tjänstefrimärken upphörde att gälla från den 1 juli 1920. Kortet är sänt till komminister Carl Lindstén i Tånnö.

1900
Det här fina kortet från Tånnö skickades av en ”Stina” till Matilda Apelgren i Skärby. Hon lämande troligen kortet i ett brev eftersom det inte finns något frimärke på andra sidan. Vilka personerna är på bilden är inte känt. Det var den kände fotografen J.A. Kindblom från Värnamo som fotograferade och därför kan vi tidsatera bilden till 1900 eller något år senare. Bilden är tagen från Tånnö Ö mot tönnö samhälle.

1901
Tånnö har en vacker kyrka och omkring 1901 kom fotografen J.A. Kindblom från Värnamo för att föreviga den. Kortet är oanvänt och på bilden ser vi prästen och ytterligare en man. Kyrkan hade börjat byggas 1849 och invgides 1852. Prästen på vykortet är säkert Carl Lindstén, som var komminister i Tånnö 1889-1906. .

1902
Den här fina vyen från Tånnö är poststämplat ”Vernamo LBR 31/12 1903”. LBR står för lådbrev, det är lämnat direkt i brevlådan och inte inne på postkontoret. Adressat är ”Fröken Signe Grönblad, Trädgårdsgatan 8, Jönköping”. På framsidan läser vi: "Godt nytt år, Fritz Th...?” Fotot visar Kåragård.

1903
Kortet från Tånnö är stämplat den 8.7.1903 och ankomststämplat 13 dagar senare i USA. Adressat är en Anna Andersson. På framsidan står det: ”om minnet af en vän något sällhet blifver så glöm då aldrig den som dessa rader skrifver af din broder. Vi har hälsan och mår godt. JS Andersson.”

1905
1898 hade Tånnö fått sin nya frimärksstämpel kallad normalstämpel 14. Här på ett tjänstefrimärke 1905, kanske skickat av prästen. Det bör ha skickats av någon myndighetsperson eftersom det är ett tjäsntefrimärke.

1910
Prästgården och vi ser en liten flicka. Kortet är ofrankerat och från cirka 1910. Fotograf är Oscar Hertzberg i Värnamo. Prästgården var i bruk 1839-1913. Komminister David Theodor Nilsson med familj var 1908-1913 den siste prästen som bodde i prästgården.

1911
Detta flerbildskort är från cirka 1911 och det är oskrivet. Vi ser kyrkan, som invgides 1852. På den undre delen en vy från samhället. Det är den nuvarande Kyrkvägen söderut med Jontagårdarna på båda sidor. På höäger sida Martin Svenssons, tidigare gästgiveri,

1913
Handlaren Claes Walter Bratt tog över posten i Tånnö i april 1913. Hans årsarvode var då 120 kronor men det steg 1914 till 180 och 1916 till 240 kronor. .

Claes Walter Bratt

1916
Furulund var ett hus i Rolstorp i Tånnö.. Kortet är stämplat i Ryssby den 11 1.1916 och skickat till Fröken Elin Pratt i Tånnö. Texten är enligt följande: Kära lilla Elin! Bed pappa vara god sända min post till Smålands Rydaholm till och med lördagen den 15 dennes. Var vänlig hälsa alla i Hemmet. ... särskilt hälsad lilla Elin från Klara.

1917
Bratt flyttade från Tånnö och hemmansägaren Malkolm Johansson blev föreståndare den 1 april 1917. Denne blev postarbetet trogen i 25 år.

Poststationen med från vänster postutkörare ............ Pålsson, Malkolm Johansson och Anna Johansson.

1918
Den 4 maj 1918 stämplades det här frimärket och man gissa at det var prästen eller någon annan myndighetsperson som skickade försändelsen. Det är nämligen en tjänstfrimärke om 10 öre, Det ordinarie portot, som dock höjdes till 12 öre den 1 juni detta år.frimärket i sig är värt högst en krona men tack vare den fina stämepln Tånnö är det värt lite mer.

1919
Kortet är stämplat 17.5.1919 på ett sjuöresfrimärke. Portot för brevkort var 7 öre en kort period 1.6.1918-30.6.1919. Adressat är Herr Karl Karlsson, Prestboda, Tutaryd. Meddelandet är detta. Lyckönskar hjärtligt på årsdagen den 20 maj 1919 av Per. Denne Per var säkert Per Johansson i Fröakärr.

1931
Affären i Tånnö byggdes 1931 av Josef Bolin

Bild på affären

1941
Tånnös normalstämpel 14 ersattes 1936 av normalstämpel 59 B. Brevet, som nu är ett brevvomslag stämplades i Tånnö den 28.10.1941 Frimärket har småländsk anknytning, Carl von Linné.På den här tiden var portohöjningar sällsynt. 15 öre gällde för inrikesbrev upp till 20 gram från 1.10.1922 och höjdes inte förrän den 1.4.1942 och då till 20 öre.

1941
Tånnö den 31.1.1941, en fin stämpel. Frimärket med skulptören och tecknaren Johan Tobias Sergel gavs ut 1940 till minne av att det då var 200 år sedan han föddes. .

1942
Handlanden Arvid Stridh tog över den 1 april 1942 och när han avgick den 1 november 1961 drogs poststationen in.

Arvid Stridh

1942
K

1943
K

1948
H

1953
H

1955
Det här brevet skickades av arkitekten Seda från Tånnö 1955. Mottagare var Ellen Isaksson i Horda som hade byggt en egen villa invid Tallebo. Hon ahde anlitat Seda som arkitekt.

1955
Motell Finnveden i Tånnö hade tagits i bruk 1955 och var en härlig anläggning. Det här kortet är ofrankerat och troligen från slutet av 1950-talet.

1956
Två ofrankerade kort från kyrkan i Tånnö, snnolikt från 1950-talet.

1957
H

1958
Ett ofrankerat kort på kyrkan i Tånnö, sannolikt från mitten eller slutet av 1950-talet.

1959
H

1960
Mina Wibeck ha vrit en flitig brevskrivare och 1960 tackade hon för uppvaktningen. brevet är ignet vanligt sådant utan en så kallad helsak - med tryckt värdestämpel - här ett frankuvert

1960
Frimärksserien Gustav VI Adolf typ II började ges ut 1957 och just dessa 15-öresfrimärken den 1 juni 1957. Eftersom det finns delar av en stämpel både till vänster och höger kan man förmoda att försändelsen ahde fler frimärken än de här två.

1961 När Arvid Stridh avgick den 1 november 1961 drogs poststationen in. För att underlätta övergången inrättades ett inlämningsställe för dem som inte kunde ha direktkontakt med lantbrevbäraren. För att sköta detta fick handlanden Nils Torsten Söderlind ett avtal som i augusti 1967 överläts åt Gärda Astrid Söderlind och i november 1970 på Karin Samuelsson. Anordningen upphörde med 1972 års utgång, samtidigt som postombudet i Hånger drogs in. Den datumstämpel som användes i Tånnö hade gravyren Värnamo Pob 2.
	Sista dagen med Posten i Tånnö stämplades många brev med den stämpel som i dag är historia.	Nils Torsten Söderlind	Gärda Astrid Söderlind	Karin Samuelsson
I anslutning till indragningen av de båda postombuden skrev postmästare Urban Ek i Värnamo bl a följande till kommunstyrelsen i Värnamo: Den här möjligheten att uträtta ärenden hos postombuden har under senare år utnyttjats i mycket ringa omfattning. Under 1971 var sålunda det genomsnittliga antalet värdeuppdrag endast 2,1 i Hånger och 2,5 i Tånnö, vilket är ett något lägre genomsnitt än vid postombuden i Osbruk och Åminne som drogs in fr o m 1 juli 1971 resp 23 augusti 1971. Som jämförelse kan nämnas att de lantbrevbärare som betjänar Hånger och Tånnö har 45 resp 42 värdeuppdrag i genomsnitt per vardag.

1964
Ett litet vykort, ett format som var populärt i mtiten av 1960-talet. Kortet är skickat till inspektör Carl-Agne Rydenstam med familj i Malmö och poststämplat Värnamo 1.12.1964. Avsändare är ”Larsson, Tånnö”.

1967
Badplatsen i Tånnö på vykort från omkring 1967. Det till vänster är skickat till Maria Liss i Göteborg och är en hälsning från T Svenborg. Det är poststämplat Bor 9.8.-1967. kortet till höger är ofrankerat.