Snart är det dags att bjuda in släkt och vänner till kräftskiva i augustimånens sken. Med frimärket Kräftfat på inbjudningskortet infinner sig feststämningen redan från början.

– Våra frimärken ska spegla Sverige ur flera perspektiv – vår natur, vår kultur, vårt näringsliv, vår historia och vår samtid. Att äta kräftor är något som är typiskt svenskt och som passar bra att visa på frimärke. Dessutom passar det extra bra för en inbjudan till en kräftskiva. Festen börjar redan när inbjudan dimper ner i postlådan eller landar på hallmattan, säger Britt-Inger Hahne, chef för Posten Frimärken.

Frimärket Kräftfat har formgivits av Inga-Karin Eriksson, tryckts i fyra färger offset och förpackas i rulle. Utgivningsdag var den 15 maj. Valören är för inrikes hälsningar upp till 20 gram. Enklast köper man frimärket på www.posten.se/m/frimarken_ar eller hos Postens ombud.

Fram till 1993 förekom restriktioner för kräftfiske och kräftpremiären var bestämd till den 8 augusti. Nuförtiden får kräftan säljas året om men många tycker fortfarande att den rätta tiden för en kräftskiva är i augusti.

Ursprunget till kräftskivan var den kräftsupé som förekom i borgerliga kretsar mot slutet av 1800-talet. Under festliga former tog man avsked av sommaren med att äta kräftor ute i bersåer och på verandor.

Att äta kräftor är en tradition i Sverige med medeltida anor. Första gången kräftor nämns i matlagningen var 1562 då Erik XIV beställde stora kvantiteter kräftor till systerns bröllop. I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1755 finns flera recept på kräfträtter.