Nya svenska frimärken 2005 www.Skillingaryd.Nu

Denna information kommer från Posten Frimärken, något kompletterad (inlagt här 28 jan 2005, omröstning inlagt 18 dec 2005 och resutlatet 4 januari 2006)

Snabblänkar ned på sidan:

•••• Resultat – årets Frimärke 2005
• Rösta på årets vackraste frimärke
•Svenska frimärket 150 år
• 27.1 Carl XVI Gustaf och drottning Silvia 2005
• 27.1 Höga Kusten – Världsarvet 6
• 27.1 Svensk Design – Designåret 2005
• 10.3 Vårtecken
• 10.3 Matgläde med Tina! – EUROPA 2005
• 10.3 Dag Hammarskjöld
• 10.3 Sommargylling
• 26.5 Svenska frimärket 150 år
• 26.5 Sommar på kolonilotten
• 26.5 Tumba bruk
• 27.5 Grannar i utveckling, Sverige-Norge
• 23.9 Greta Garbo - samutgåva Sverige-USA
• 23.9 Världsarvet 7
• 23.9 Vilda djurungar
• 24.9 Älskade mopeder
• 10.11 Jul i Bullerbyn
• 10.11 Änglar på Millesgården

• Läs mer om Frimärkets Dag 24/9

Greta Garbo valdes till Årets frimärke

Greta Garbo blev Årets frimärke i 2005 års stora frimärksomröstning på www.posten.se.

Greta Garbo fick 32 procent av rösterna. Frimärket Höga Kusten – Häggvik, kom tvåa med sex procent av rösterna. Greta Garbo tog även tredjeplatsen med fem procent av rösterna.
Tävlingen Årets frimärke pågick mellan den 19-30 december 2005. Totalt röstade 6 553 personer i tävlingen.
Bland de 63 frimärksmotiv som deltog utsågs Piotr Naszarkowskis gravyr av Greta Garbo från filmen ”Som du vill ha mig” (1932) till vinnare. I hela landet ledde Greta Garbo-porträttet stort över alla andra frimärksmotiv i tävlingen. Frimärket gavs ut den 23 september 2005 och blev omedelbart en stor framgång.

På silverplats
Tvåa i tävlingen blev en utsikt över Häggvik med så kallade snörsjöar från världsarvet Höga Kusten. Motivet fick sex procent av rösterna.

Garbo även trea
Greta Garbo, i Einar Nermans version, kom på tredje plats med fem procent av rösterna.

Skillnad mellan könen
Kvinnor tycker bäst om Garbo, julmotiv och design
3 942 kvinnor röstade i tävlingen. 31 procent av dem röstade på Greta Garbo som Årets Frimärke. Kvinnor tycker mer om design än män i tävlingen. Fem procent av kvinnorna röstade på något av Svensk design-frimärkena mot tre procent av männen. Sju procent av kvinnorna röstade på något av Jul i Bullerbyn-frimärkena mot två procent av männen.

Män föredrar Garbo och mopeder
31 procent av männen röstade på det vinnande frimärket Greta Garbo. Även utgåvan Älskade mopeder lockade många män. 15 procent av männen röstade på Älskade mopeder mot endast fyra procent av kvinnorna. Totalt röstade 2 611 män i tävlingen.

Ungdomar röstar på Garbo och Vilda djurungar
Barn och ungdomar upp till 19 år röstade förutom på Greta Garbo främst på Vilda djurungar.

28 procent av barn upp till 15 år tyckte bäst om djurungarna och tolv procent av ungdomarna mellan 16–19 år röstade på något av de fyra djurmotiven. Jul i Bullerbyn blev också omtyckt bland barn upp till 15 år. Elva procent av dem röstade på jul-utgåvan mot två procent i åldrarna 50+. Totalt röstade 470 ungdomar.
Åldersgruppen 20-29 år tyckte om designfrimärkena. Nio procent av dem röstade på Svensk design.

Smaken är delad
I Stockholmsområdet är mopeder populära som frimärksmotiv. Tio procent av stockholmarna röstade på något av motiven i utgåvan Älskade mopeder. Även utgåvan Sommar på kolonilotten ligger bra till i Stockholm. Sju procent av stockholmarnas röster gick till kolonilotterna.

Höga Kusten i söder
I södra Sverige tog Höga Kusten-motiven och Jul i Bullerbyn hem röster. Höga Kusten fick 17 procent av rösterna från södra Sverige. Jul i Bullerbyn tog hem åtta procent av områdets röster.

Djurvänner i Göteborg
Höga Kusten var också populär i Göteborgsområdet - motiven fick 20 procent rösterna. I nedre Norrland fick Höga Kusten elva procent av rösterna och i övre Norrland 15 procent. I Göteborgsområdet är man också djurvän och elva procent av Göteborgarnas röster lades på Vilda djurungar.
I Uppland och Dalarna konkurrerar man med Göteborg om djurkärleken. Tolv procent röstade på Vilda djurungar. Älskade mopeder fick elva 11 procent av rösterna från området.
I västra Sverige röstade man gärna på Höga Kusten (17 procent av rösterna) och i Mellansverige fick Vilda djurungar elva procent av rösterna.

Pressinformation från posten 4 januari 2006 – här något redigerat och inlagt samma dag

 

Nu startar årets stora frimärksomröstning
I morgon, den 19 december 2005, startar årets stora frimärksomröstning. Hela svenska folket bjuds in att tycka till om 2005 års frimärksmotiv.

Frimärken engagerar. Det märks inte minst på de många frimärksförslag som varje år strömmar in till Posten. Nu vill Posten ge svenska folket chansen att tycka till om 2005 års frimärken. Vilket frimärke blir årets favorit? Alla som röstar deltar i en tävling med fina priser.
 
Vad tycker kunderna?
– En hälsning skriven med omtanke från avsändaren blir alltid extra populär hos mottagaren. Valet av frimärke är för många ett sätt att förgylla hälsningen ytterligare. Att frimärken dessutom är ett stort samlarområde ställer extra stora krav på vår kvalitet. En förutsättning för att utvecklas och förnyas är vi får veta vad våra kunder tycker, säger Britt-Inger Hahne, chef Posten Frimärken.
 
63 frimärken
Under året har 63 frimärksmotiv getts ut av Posten – med allt från Greta Garbo och svensk design till vårblommor, mopeder och världsarv som motiv. Ett av alla årets frimärken kommer att utses till Årets frimärke.
 
Rösta här
2005 års frimärksomröstning startar den 19 december kl. 09.00 på www.posten.se. Tävlingen pågår till den 30 december 2005 kl. 12.00, då det vinnande frimärksmotivet kommer att presenteras på Postens hemsida.
Fina priser delas ut bland dem som skrivit de bästa motiveringarna till varför de tycker att ett visst frimärksmotiv ska koras till årets frimärke.

 

Svenska frimärket 150 år
Den 1 juli 1855 gavs de första svenska frimärkena ut. I år firar Posten frimärkets 150-årsjubileum.
Enhetsportots införande i Sverige år 1855 innebar en revolution av stora mått. Nu kunde fattig som rik använda brevet som kommunikationsmedel till samma kostnad. Oavsett vägsträcka kostade ett brev inom landet lika mycket. Kvittot på betalt porto blev en symbol för jämlikhet mellan människor. Tillängligheten ökade, brevlådor infördes och det blev enklare att kommunicera över stora avstånd.
Svenska frimärken tillhör enligt många de vackraste och mest intressanta i världen. En kombination av flera hundra års hantverkskunskap, modern teknik och begåvade konstnärer och formgivare gör att vi varje år kan framställa frimärken med en rik flora motiv. Frimärken är stor konst i litet format.
Under jubileumsåret firar vi frimärket med flertalet aktiviteter runt om i landet. Frimärkskonsten och frimärksgravyren kommer att ges utrymme på extra många graverade frimärken och det kommer att bjudas många tillfällen att beundra denna svårbemästrade konst.
Ny symbol för svensk frimärksgravyr
År 2005 introducerar Posten symbolen Svensk Gravyr, som signalerar att frimärkena är graverade för Posten på traditionsenligt sätt. Symbolen Svensk Gravyr visar på den höga konstnärliga och hantverksmässiga kvalitet som finns hos svenska, graverade frimärken och frimärksrelaterade produkter.
Symbolen Svensk Gravyr kommer du att hitta på frimärkshäften, konstblad och andra graverade produkter från Posten.

Till toppen

27.1
Carl XVI Gustaf och drottning Silvia 2005
Nu har drygt trettio år gått sedan kung Carl XVI Gustafs porträtt gavs ut som frimärke för första gången. I år har det blivit dags för den 22:a utgåvan med kungens bild. Samtidigt ges även ett frimärke av drottning Silvia ut. Drottningen gjorde premiär på frimärke år 1981 och har i och med årets utgåva porträtterats 17 gånger.
De nya frimärken, som graverats mycket spänstigt och levande, visar ett kungapar i tiden. Kungen och drottningen har själva varit engagerade i utgåvan och bland annat besökt Postens frimärkstryckeri för att godkänna skisserna inför graveringen.
Kungens porträtt har tryckts i två nyanser av lila och drottningens i mörkbrunt och gult.
Förlagorna till frimärkena baseras på fotografier av Ewa-Marie Rundquist. Frimärkena är graverade och tryckta i två färger stål. De ges ut på rulle om hundra märken. Lars Sjööblom har graverat kungen och Martin Mörck drottningen. Valören på kungens frimärke är avsett för inrikes brev och drottningens frimärke har valören 10 kronor för utrikes brev.


Klicka på frimärkena för större bilder

Till toppen
Höga Kusten – Världsarvet 6
Den sjätte delen i Postens serie om världsarven fortsätter med det unika landskapet som utgörs av Höga Kusten i Västernorrland.
Det finns inget annat ställe i världen där man kan se landhöjningen så tydlig och koncentrerad som i Höga Kusten. Landhöjningen är ett resultat av att jordskorpan fjädrar tillbaka efter att ha tryckts ner av isen för cirka 10 000 år sedan.
Unesco utsåg området till världsarv år 2000. Höga Kusten ståtar med den överlägset högsta landhöjningen i världen efter senaste istiden med sina 286 meter. För närvarande höjs Höga Kusten cirka 8 mm per år.
Världsarvsområdet sträcker sig över ett 8 mil långt och 1 425 km2 stort område från Ångermanälvens mynning i söder till Skagsudde i norr. Här återfinns branta stup, trånga dalgångar, mjuka böljande berg och havsvikar som snörts av till sjöar.
Frimärkena av Höga Kusten visar den världsunika regionen på ett varierat sätt.
Motiven visar fyren Högbonden som ligger i mitten av världsarvet och kan titulera sig Sveriges näst högst belägna fyrplats (60 meter). Bara Kullen i Skåne ligger högre. Fyren tändes för första gången år 1909.
Ett annat motiv är Storöns naturreservat som visar de intressanta klippformationerna som skapats av olika lager av bergarter.
Ulvön är känd för sin fina surströmming. För att åskådliggöra denna tradition utgör ett av frimärkena ett collage av bilder från Ulvön och Skagsudde och visar ett fiskeläge med två fiskare som fått sill.
Det fjärde frimärket visar en utsikt över Häggvik med de för Höga Kusten så karakteristiska avsnörningssjöarna.
Fotografierna till förlagorna har tagits av Sven Halling, Stefan Rosengren, Tero Niemi, Kjell Ljungström, Göran Nyrén/Naturbild och Lennart Vessberg. Dessutom har fotografier från Länsmuseet Västernorrland använts.
Frimärkena ges ut i häfte om fyra motiv och fyra frimärken. De är tryckta i en kombination av en färg stål och fyrfärgsoffset. Förlagorna baseras på fotografier och Martin Mörck står för förlagor och gravyr. Gustav Malmfors har typograferat. Valören är tio kronor för utrikes brev.



Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Till toppen

   
Svensk Design – Designåret 2005
Design är inte bara formen på ett föremål utan även ett uttryck för den kultur och den tid vi lever i. Att sträva efter skönhet och funktionalitet även i det enklaste föremål anses av många vara god design.
Regeringen har utlyst år 2005 till Designår och Posten har låtit sig inspireras av detta i utgåvan Svensk Design – Designåret 2005. Frimärkena visar sex föremål från 60-tal till 2000-tal. Här speglas konsthantverk likväl som industridesign i en modern och minimalistisk stil.
Frimärksmotiven tar avstamp i 60-talet med det exklusiva damuret Vivianna, designat av Vivianna Torun Bülow-Hübe för Georg Jensen.
Från 70-talet minns vi kölappsautomaten Turn-o-Matic som designats av Tom Ahlström och Hans Ehrich på A&E Design.
Litet närmare i tiden finner vi 80-talets stora leksakssuccé – träbilen Streamliner av Ulf Hanses. Dessutom har den numera klassiska hyllan Pilaster och den trebenta stolen Camilla av John Kandell förevigats på frimärke. Det här senare frimärket visar produkter från källemo i Värnamo.
90-talets representanter för god design är Carl-Göran Crafoord och Håkan Bergkvist med svetshjälmen Speedglas 9000, vars skyddsglas automatiskt anpassar sig till omgivningens ljusstyrka. Här återfinns även glaskonstnärinnan Ingegerd Råmans konstglas där bland annat ”En droppe klart vatten” från år 2001 kan urskiljas.
För att ytterligare förstärka designens betydelse även för frimärkskonsten, trycker Posten utgåvan Svensk Design på självhäftande papper i en kombination av ståltryck och offset. Att trycka kombinationstryck på självhäftande papper har endast gjorts en gång tidigare i Sverige- år 2001 med utgåvan Fiskar - då Posten var först i världen med denna kombination.
Posten har tidigare gett ut designföremål på frimärke i utgåvan Svensk Form från 1994.
Frimärkena är självhäftande och tryckta i en kombination av två färger stål och fyra färger offset. De är formgivna av Sara Lund och för gravyren står Lars Sjööblom. Frimärkena ges ut i häfte med sex motiv med valör för inrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

Till toppen

10.3
Vårtecken
Vårens första värmande solstrålar kan göra underverk för både kropp och själ. Efter en lång tids mörker börjar vårkänslorna spira och så även vårblommorna. De lyser upp den bruna myllan med sina mjuka färger och sträcker sig mot ljuset som silar ner genom bladverket i skogsdungar och lundar. Posten har tagit fram vårkänslorna och ger ut några av våra söta vårblommor på frimärke.
Liljekonvalj, Convallaria majalis, blommar i maj-juni. De små klockformade blomklasarna sprider sin väldoft i lundar och skogsbackar. Liljekonvaljen är Gästriklands landskapsblomma och är vanlig i mullrik jord. Den växer i större delen av landet utom i fjälltrakterna. I vissa delar av landet är den fridlyst. Efter blomningen kommer röda bär som är mycket giftiga. Tidigare har liljekonvaljen använts som medicinalväxt mot t.ex. epilepsi och slaganfall.
Vårlök, Gagea lutea, blommar i april-maj med ganska oansenliga blommor i en gulgrön färg. Blommorna har dock en oväntad lyskraft mot den vinterbleka marken och är en vanlig syn på frisk och fuktig humusjord i lundar, skogar och parker ända upp till södra Norrland. Förr använde man torkade, malda lökar till nödbröd.
Backsippa, Pulsatilla vulgaris, blommar i april-maj med blåvioletta blommor täckta av vitt ludd på bladens utsidor. Backsippan förekommer sparsamt på öppen sand- eller grusmark. Upp till norra Bergslagen hittar man den på gräshedar, tallbackar och gravfält. Backsippan, som är flerårig, användes tidigare inom folkmedicinen för att bl.a. lindra förlamning och melankoli. Den är fridlyst i hela landet.
Vitsippa, Anemone nemorosa, blommar i april-maj. Oftast förekommer den i stora bestånd och bildar blommande mattor i vårskogen. Vitsippan förekommer över nästan hela landet men saknas längst i norr. Vanligen är blomman vit men rödvioletta och blåa varianter förekommer också. Blomman är bara öppen under dagen, till kvällen sluter den sig och böjer sig ner mot marken.
Frimärkena Vårtecken har tecknats av Kerstin Olsson-Grönvik. Frimärkena är tryckta i fyfärgsoffset. Vårtecken har fyra motiv och ges ut i häfte om 10 självhäftande frimärken med valör för 1:a klass inrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till toppen

Matgläde med Tina! – EUROPA 2005
Mat att glädjas åt, mat att samlas kring. Svensk gastronomi är på frammarsch svenska kockar sprider sitt matkunnande i många internationella sammanhang. Möjligheterna är oändliga och smakupplevelserna kan alltid förfinas ytterligare. Gastronomi är temat för 2005 års Europa-frimärken. Posten har valt att låta den folkkära kocken Tina Nordström inspirera utgåvan Matglädje med Tina! – EUROPA 2005.
Utgåvan visar tre luftiga stilleben där Tina själv har valt ut råvarorna.
Det första frimärket visar fläderbärschutney, med de två ingredienserna stjärnanis och citron. Fläderblomman blommar från midsommar till mitten av juni. Förr i tiden användes bäret som ögonbrynsfärg. Gnuggar man bäret mot brynen varje dag får de en svart färg.
Det andra frimärket bjuder på Katjaäpplen, rosmarin och jordärtskocka, som tillsammans bildar ett gott tillbehör till både fisk och kött. Jordärtskockan är en nära släkting till solrosen. Ursprungligen kommer jordärtskockan från Nordamerika. Till Europa kom den på 1500-talet. Jordärtskockan blommar i september till oktober.
På det tredje frimärket finner vi Tinas favoritingrediens – rödbetor. Därutöver har hon plockat in getost och gräslök för att du ska kunna laga ugnsgratinerade rödbetor.
Rödbetan är släkt med sockerbetan och får sin djupa färg av betacyanin, ett färgämne som finns i cellsaften. Under hela 1800-talet var rödbetan den enda grönsak man konserverade. I dåliga tider har rostade rödbetor använts som kaffeersättning.

Frimärkena ges ut i ett häfte om sex märken med tre motiv. Förlagorna är gjorda av Jenny Halling Sjöstedt. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset med valör för 1:a klass inrikes brev.		  
Dag Hammarskjöld
Han var känd som en effektiv och engagerad ledare som hävdade FN:s integritet och de mindre staternas intressen gentemot stormakterna.
Dag Hammarskjöld föddes år 1905 i Jönköping. Uppväxttiden tillbringade han i Uppsala, där hans far var landshövding. Efter studier i juridik och ekonomi började han arbeta i finansdepartementet varefter han övergick till utrikesdepartementet och fick uppdraget för Sveriges räkning att leda förhandlingarna inom den europeiska samarbetsorganisationen OEEC. År 1953 blev Dag Hammarskjöld FN:s generalsekreterare.
En av Dag Hammarskjölds stora insatser var FN:s fredsbevarande styrka, som han organiserade i syfte att lösa Suezkrisen år 1956. Därefter har denna militära styrka använts i många liknande situationer. Dag Hammarskjölds sista stora engagemang blev Kongokrisen. År 1961 flög han till Kongo för att förhandla på plats. Planet störtade under inflygningen till Ndola.
Samma år tilldelades Dag Hammarskjöld postumt Nobels fredspris. Förutom det politiska engagemanget var Dag Hammarskjöld författare och översättare samt en av de 18 i Svenska Akademien.
År 2005 ger Posten ut två frimärken för att fira Dag Hammarskjölds 100-årsjublieum.
Det första frimärket visar ett porträtt av Dag Hammarskjöld, fotograferad av Yousuf Karsh/Pressens Bild.
Det andra frimärksmotivet är en bild av FN:s böljande flagga, tecknad av Anders Holmquist och Frank Martin.
Dag Hammarskjöld har fotograferats av Yousuf Karsh/Pressens Bild. Flaggan är tecknad av Anders Holmquist och Frank Martin. Bägge frimärkena har graverats av Piotr Naszarkowski och formgivits av Gustav Malmfors. Frimärkena är tryckta i två färger ståltryck. De ges ut i rulle om två motiv med valör för 1:a klass inrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

Till toppen

Sommargylling
Inför sommaren har Posten fångat den skygga fågeln sommargylling (Oriolus orioulus) på frimärke. Sommargyllingen är en sällan skådad fågel, som ofta sitter högt upp i trädkronorna och sjunger vemodigt, klart och vackert. Typiskt för fågeln är att den förflyttar sig mycket snabbt mellan trädkronorna. Ena stunden hörs den flöjtande sången nära, för att i nästa ögonblick höras långt bort ifrån.
Hanen är lysande gul och svart medan honan har en grönaktig ovansida samt ett gulvitt, streckat bröst. Sommargyllingen kommer till Sverige i maj och stannar bara över sommaren. Numera ses fågeln oftast i Skåne och på Öland. I övriga Europa är sommargyllingen betydligt vanligare än i Sverige.
Sommargyllingen uppmärksammades för första gången i Sverige år 1825. Den sommargylling vi ser på frimärket målades av Magnus von Wright i juli 1830. Bröderna Magnus, Wilhelm och Ferdinand von Wright var av finländsk börd. De var verksamma som naturvetenskapligt specialiserade konstnärer i både Finland och Sverige under 1800-talet. Magnus von Wright var den äldste i brödraskaran och arbetade som ritmästare vid Alexanderuniversitetet i Helsingfors. Han var även en van illustratör och fågeluppstoppare.
Bröderna von Wrights illustrationer har redan tidigare legat till grund för en frimärksutgåva. År 2001 gav Posten ut ”Wilhelm von Wrights fiskar”.
Förlagan till frimärket Sommargylling är en akvarell av Magnus von Wright från 1830. Gustav Malmfors har stått för typografin. Lars Sjööblom har graverat frimärket som är tryckt i en kombination av två färger stål och fyrfärgsoffset. Rullfrimärket har valören 11 kronor.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

Till toppen


Till toppen

26.5
Svenska frimärket 150 år
De första svenska frimärkena gavs ut den 1 juli 1855. Avgiften var då fyra skilling banco för brev upp till drygt 16 gram. När Sveriges riksdag beslutade att enhetsportot skulle införas, fanns det redan frimärken i ett femtiotal andra länder. Världens allra första frimärke var det engelska One Penny Black, som gavs ut år 1840.
Införandet av enhetsportot gjorde det möjligt att skicka brev inom hela Sverige till samma porto. Det innebar en samhällsrevolution eftersom rik som fattig nu kunde använda brevet som kommunikationsmedel till samma kostnad.
Den första svenska frimärksutgåvan bestod av fem valörer skilling banco, med riksvapnet som motiv. Redan efter tre år ersattes skillingfrimärkena av liknande frimärken med valörangivelsen i ören.
Idag har de första svenska frimärkena ett högt samlarvärde, där kronan på verket är det feltryck som resulterade i en gul treskilling banco. Treskillingen skulle egentligen vara grön. Idag är den gula treskillingen världens mest dyrbara föremål mätt i kronor per kilo.
Posten firar frimärkets 150-års jubileum genom att ge ut jubileumsutgåvan Svenska frimärket 150 år i ett häfte om åtta motiv.
På fyra motiv syns detaljer från kända svenska frimärken ur tidigare utgivningar. Här ligger fokus på frimärkets form och konstnärliga uttryck.
Motiven visar Damen med slöjan från utgåvan Gustaviansk konst år 1972, 5 öre från utgåvan Ny siffertyp år 1951, Postryttaren från utgåvan Postverkets 300-årsjubileum år 1936 och Fjällkvanne från utgåvan Fjällvärld år 1984.
Jubileumsutgåvans övriga fyra motiv tar upp frimärkets och Postens samhälleliga utveckling från år 1855 till idag. Greve Pehr Ambjörn Sparre (1828-1921) leder oss in i utgåvan som det svenska frimärkets skapare. Sparre försökte tidigt införa förfalskningssäkra sedlar och fick som 26-åring uppdraget att tillverka Postens första frimärken.
Ett annat motiv är Brevet, som illustrerar hur brevledes kommunikation gör det möjligt att hålla kontakt med nära och kära världen över. Det tredje motivet, Transporter, visar hur Posten har använt sig av de moderna transportmedlen tåg och flyg när de kom på 1800- respektive 1900-talet. Det fjärde och sista motivet är Lantbrevbäring, som illustrerar hur Posten når även de mest avlägsna hushållen i Sverige.
Frimärksutgåvan är formgiven av Gustav Malmfors. Thorsten Fridlizius har tecknat flygplanet efter foto från Postmuseum. Frimärkena ges ut i häfte om åtta frimärken där Martin Mörck har graverat Sparre och Lantbrevbäring och Piotr Naszarkowski har graverat Brevet samt Transporter. Dessa är tryckta i en kombination av ståltryck och fyrfärgsoffset. De övriga fyra frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset. Valören är 1:a klass inrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till toppen

Sommar på kolonilotten
En grön oas där stressade stadsbor pustar ut under sommarmånaderna. En lummig plats där påtandet i jorden gör lyckan. Kolonilotten kan vara en blomstrande tillflyktsort för stressade människor. Den erbjuder en paus från asfalt och betong.
Koloniträdgårdsrörelsen tog sin början i Tyskland under tidigt 1800-tal, men det tog många år innan den fick fäste i Sverige. År 1904 fick Anna Lindhagen, en politiskt och socialt engagerad kvinna, Stockholms stad att upplåta mark till kolonilotter. Tanken var att mindre välbeställda, och då särskilt barnfamiljer, skulle få tillgång till platser där de kunde odla frukt och grönt för husbehov och där barnen kunde leka i den friska luften.
Anna Lindhagen grundade kolonistugeområdet vid Eriksdalslunden på Södermalm i Stockholm. Än idag är det ett vackert och inspirerande koloniområde längs Årstaviken.
I utgåvan Sommar på kolonilotten har konstnären Inga-Karin Eriksson fångat glädjen i kolonilotten med fem frimärksmotiv. De första fyra motiven kommer i ett häfte om 10 självhäftande märken.
Ett frimärke visar augustiskörden med praktfulla kålhuvuden och mogna vinbär.
Frimärket, paus i täppan, illustrerar drömmen om lugn och ro i den vackra trädgården.
Det tredje frimärksmotivet, skördeglädje, visar två invandrade svenskar som fyller korgen med grönsaker. I bakgrunden skymtar staden. Höghusen finns också med i det fjärde motivet, bevattningstid, för att tydliggöra oasens närhet till staden.
Att så är förutsättningen för att skörda. Det illustreras av det femte motivet planteringstid.
Inga-Karin Eriksson har tidigare illustrerat frimärkena Skördetid från år 2003 och Skogens skafferi från år 2004.
Förlagan till frimärkena Sommar på kolonilotten är tecknade av Inga-Karin Eriksson. Frimärkena trycks i fyrfärgsoffset. Fyra motiv ges ut i ett häfte med 10 självhäftande frimärken. Ett motiv ges ut som rullfrimärke med vanlig gummering. Frimärkena är avsedda för1:a klass inrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Till toppen

Tumba bruk
Tumba bruk grundades år 1755 av Sveriges Riksbank. Bruket ligger i anslutning till Tumbaån i Botkyrka i Stockholm.
Upprinnelsen till bruket var att sedelförfalskningen brett ut sig i landet och blivit ett stort problem. Istället för att importera sedelpapper skulle det nu tillverkas hemmavid.
Det var under 1800-talets första hälft som de svenska sedlarna fick sitt karakteristiska utseende. Därefter har tekniken förfinats och produktionen förändrats. Allt sedan Tumba bruk grundades för 250 år sedan har det bidragit till den särpräglade bruksbebyggelsen på orten.
Posten uppmärksammar att det är 250 år sedan Tumba bruk grundades genom att ge ut ett frimärke som påminner om en sedel med moder Svea i mitten. Moder Svea är en vanlig symbol för Sverige och har ofta förekommit i sedelsammanhang. Liksom en sedel innehåller frimärket flera säkerhetsdetaljer.
Tumba bruk ges ut som rullfrimärke. Förlagan är gjord av Karin Mörck-Hamilton och Hanne Juhani Järviö. Gunnar Nehls har graverat. Frimärket trycks i en färg stål, två färger offset. Valören är 15 kronor.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

Till toppen


Till toppen

27.5
Grannar i utveckling, Sverige-Norge
Sverige och Norge har utvecklats sida vid sida genom historien. År 2005 är det 100 år sedan unionen med Norge upplöstes och även det år som den nya förbindelsen mellan Sverige och Norge invigs – den nya Svinesundsbron. Sverige och Norge binds samman med hjälp av en ny bågbro över Idefjorden. Den nya Svinesundsbron är en modern konstruktion i vacker design som lyfts fram i frimärkena som visar bron från två olika vinklar.
Grannar i utveckling ges ut i ett block om två frimärken med två motiv. Förlagorna har gjorts av Enzo Finger. Gustav Malmfors har formgivit frimärkena som är graverade av Sverre Morken och Lars Sjööblom. Frimärkena trycks i en kombination av ståltryck och fyrfärgsoffset. Valören är 10 kronor för 1:a klass utrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

Till toppen


Till toppen

23.9
Greta Garbo - samutgåva Sverige-USA
Greta Garbo är en av Sveriges genom tiderna största filmstjärnor. År 1924 slog hon som 19-åring igenom i stumfilmen Gösta Berlings saga.
Som tjuguåring flyttade hon till USA och spelade därefter i stora Hollywood-produktioner som Anna Karenina, Ninotchka, Mata Hari och Drottning Kristina.
Greta Garbo var en av de skådespelerskor som klarade övergången från stumfilm till ljudfilm på 1930-talet. Hennes förföriska röst blev en stor succé.
Greta Garbo har tidigare porträtterats på frimärke i Sverige. I utgåvan Svensk filmhistoria från 1981 finns ett motiv med Greta Garbo ur Gösta Berlings saga.
Greta Garbo blev mytomspunnen under sin livstid. År 1951 blev hon amerikansk medborgare och adopterade New York som sin hemstad. Hon slutade spela in filmer vid 36 års ålder och levde därefter ett liv utanför rampljuset till sin död år 1990. Greta Garbo ligger begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Posten firar 100-årsdagen av Greta Garbos födelse genom en samutgåva med USA. Utgåvan Greta Garbo består av två motiv. Det första motivet är ett foto från filmen ”Som du vill ha mig” från 1933. Det andra motivet är Gretas profil, tecknad av Einar Nerman.
Samutgåvan är graverad av Piotr Naszarkowski och Lars Sjööblom för både USA och Sverige och den ges ut samtidigt i båda länderna.
Förlagorna till frimärkena är gjorda av Gustav Malmfors. Frimärkena ges ut i häfte om fyra frimärken och två motiv. Utgåvan är graverad av Piotr Naszarkowski och Lars Sjööblom. Frimärkena trycks i en kombination av ståltryck och fyrfärgsoffset. Valören är 10 kronor för 1:a klass utrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

Till toppen

Världsarvet 7
Posten fortsätter serien om de svenska världsarven med en utgåva av Skogskyrkogården. Utgåvan innefattar ett motiv från Skogskyrkogården i Stockholm, där landskap och arkitektur sammansmälter till en vacker enhet. Skogskyrkogården skapades av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz mellan år 1914 och år 1940 och har haft stort inflytande på utformningen av begravningsplatser runt om i världen.
Dessutom ger Posten ut ett rullfrimärke på Sveriges trettonde världsarv – Radiostationen i Grimeton i Halland. Radiostationen uppfördes i början av 1920-talet och är idag den enda fungerande kvar i sitt slag. Radiostationen i Grimeton representerar ett avgörande steg i utvecklingen av den moderna trådlösa kommunikationen. Den är med sina imponerande antenntorn också ett av västra Sveriges största byggnadsverk och ett unikt teknikhistoriskt monument.
Med dessa två frimärken avslutar Posten serien om de svenska världsarven.
Förlagan till Skogskyrkogården är gjord av Eva Ede och Piotr Nazsarkowski har graverat frimärket som trycks i kombinationstryck med 1 färg stål och fyrfärgsoffset. Valören är 5 kronor, inrikes ekonomibrev.
Förlagan till Grimeton är gjord av Hannu Juhani Järviö. Piotr Nazsarkowksi har graverat frimärket som trycks i 3 färger stål och ges ut i valören föreningsbrev.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till toppen

Vilda djurungar
Ovetande om det vilda livets faror tumlar de runt i skog och mark. Att klappa de små liven kan te sig nog så lockande, men kanske lurar mamma björn eller pappa lo inte långt därifrån. I en av höstens inledande frimärksutgåvor visas fyra av skogens vilda djurungar – räv, varg, lo och björn.
Räven har sitt hem i hela Sverige. Rävungarna föds i mars-maj. Kullen består ofta av runt fyra ungar. Rävungarna är blinda till en början och öppnar ögonen först efter två veckor. De bor med sin mamma till november månad, då de flyttar hemifrån för att klara sig på egen hand.
Vargen är ett flockdjur som lever i familjegrupper. En familjegrupp kan bestå av fem till tio vargar ur samma familj. Vargungarna föds i maj månad och är även de blinda vid födseln. En vargunge kan börja jaga själv när den är åtta månader gammal. Vargen stannar hemma ända tills det är dags att bilda egen familj – då är de ungefär två år gamla.
Lodjuret liknar en katt, men är mycket större. Det kännetecknas av de små tofsarna på öronen och den fläckiga pälsen. Lodjuret lever ensamt i skogarna, ofta i norra Sverige. Lodjursungarna föds i maj-juni. De föds blinda och diar i ett halvår. När mamman får nya ungar nästa vår, ser hon till att de gamla ger sig av för att klara sig själva.
Björnen trivs också bra i skogarna i norr. Björnungarna föds i idet i januari. De är blinda med tunn päls och diar så mycket att de är tio gånger större än vid födseln när de lämnar boet på våren. Björnmamman kan få 2-3 ungar åt gången och diar dem under hela sommaren. Efter att ha gått i ide med sin mamma i en eller två vintrar lämnar ungarna mamman för att klara sig själva.
Frimärkena är illustrerade av Inga-Karin Eriksson och ges ut i häfte om tio självhäftande frimärken med fyra motiv. Frimärkena trycks i fyrfärgsoffset. Valören är 1:a klass inrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

Till toppen

Till toppen
24.9
Älskade mopeder
Två hjul och en motor gör kulturhistoria. Mopedernas storhetstid var mellan år 1950 och 1970. Mopedlagen, som infördes år 1952, innebar att motoriserade cyklar kunde köras utan körkort, försäkring och registrering. Det bäddade för en rekordartad försäljning av mopeder som nådde sin kulmen år 1955 med 123 000 sålda mopeder i Sverige. Mopeden blev snabbt en ungdomssymbol och bidrar än idag till frihetskänslan hos många unga.
Efter vårens och sommarens mopedåkande ger Posten ger ut mopeder genom tiderna i frimärksutgåvan Älskade mopeder. På så sätt kan vi njuta av dessa fordon även under den kallare delen av året.
Frimärkena ges ut i häfte om åtta frimärken och lika många motiv. Olöf Baldursdottir har formgivit efter fotografier av bland annat Claes Johansson. Utgåvan är graverad av Lars Sjööblom, Piotr Naszarkowski, Martin Mörck och Gunnar Nehls. Fyra av frimärkena trycks i en kombination av ståltryck och offset och fyra trycks i enbart offset. Valören är 1:a klass inrikes brev.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

Till toppen

   
Till toppen
10.11
Jul i Bullerbyn
Ilon Wiklands fina illustrationer från Astrid Lindgrens klassiska barnbok Jul i Bullerbyn blir årets inrikes julfrimärken. I Bullerbyn bor barnen Britta, Olle, Anna och Lasse, Bosse och Lisa. Sen har vi Kerstin också – Olles lillasyster – men hon är så liten att hon inte räknas när barnen ska leka. På Postens julfrimärken får hon dock vara med. På rullfrimärket Kerstins skidtur ses hon kämpa med de alltför stora stavarna när hon ska ut och åka.
De andra barnen får vi också möta på årets julfrimärken, där de leker, kikar på granen och lämnar julklappar.
Illustratören Ilon Wikland föddes i Estland år 1930 och kom som 14-åring till Sverige där hon utbildade sig på konstfack och Signe Barths målarskola. År 1954 fick hon uppdraget att illustrera Astrid Lindgrens bok Mio, min Mio och därefter har hon gett ansikte åt nästan alla Astrid Lindgrens berömda figurer.
Frimärkena jul i Bullerbyn ges ut i ett häfte om tio självhäftande frimärken med fyra motiv.
Förlagorna är gjorda av Ilon Wikland och frimärkena trycks i fyrfärgsoffset. Ett motiv, Kerstins skidtur, ges ut som rullfrimärke med vanlig gummering. Frimärkena är avsedda för inrikes julpost.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

Till toppen

Änglar på Millesgården
Carl Milles himmelska Änglar på Millesgården blir motiv på årets frimärken för utrikes julfrimärken.
Milles föddes år 1875 på Örby Gård i Uppland och började sin bana som snickarlärling. Med ett slöjdstipendium på 200 kronor på fickan reste han till Paris, där han bland annat försörjde sig som ornamentsnickare. Han blev kvar i Paris i flera år och inspirerades starkt av skulptören Auguste Rodin. Med sina skulpturer vann Milles stora framgångar, bl.a. i USA där han också bodde under ett antal år.
Från 1908 var Carl Milles och hans hustru Olga bosatta på Millesgården i norra Stockholm. Här skapade han en miljö med förebilder från italienska renässansträdgårdar. Resultatet blev ett mästerligt samspel mellan konst och natur - en skulpturpark med trappor, kolonner och fontäner inramad av en prunkande trädgård samt ett bostadshus med ateljé.
Carl Milles dog 1955 och ligger begravd på Millesgården, som han skänkte till svenska folket år 1936.
Frimärksmotiven är hämtade från skulpturgruppen "Musicerande änglar" från 1949, som finns att se på Millesgårdens nedre terrass.
Konstverk av Carl Milles har även tidigare getts ut på frimärke. Till minnet av 100-årsdagen för Milles födelse gav Posten ut statyn Folke Filbyter på frimärke och Milles byst av Hugo Alfvén gavs ut på frimärke år 1972.
Frimärkena ges ut i häfte om fyra frimärken med fyra motiv. Gustav Malmfors har typograferat förlagan som baseras på fotografier av Eddie Granlund. Martin Mörck och Lars Sjööblom har graverat frimärkena som är tryckta i en kombination av ståltryck och offset. Valören är 10 kronor för utrikes julfrimärken.

Klicka på frimärkena för större bilder

 

 

 

 

 

 

 

 
   

Till toppen