Skillingarydsrevyn ”På bettet” håller en jämn och god standard, klart bättre än året förra och nästan lika bra som på ”Jerrys tid”.

Ett par dagar efter besöket i Skillingehus gäller det att notera plus och minus. Stort plus till Birgitta Leinings minspel när hon bara står där och ser allmänt fånig ut och publiken som skrattar. Sketchen om Sörgården är också mycket bestående. Det skämtades friskt om inte minst politiker.

Jämn standrad
I övrigt höll revyn en mycket jämn standard. Inget riktigt dålig utan ganska bra över hela linjen. De nya revyartisterna skötte sig mycket väl, allt från musikerna till dansare och de som framförde sketcherna.

Tvåp dansare
Dansarna bestod i år endast av två: rutinerade men ändå unga Stina Danielsson med sin härliga röst och nykomlingen Maria Olsson. En trejde skulle ha varit med men hon hoppade tyvärr av bara en kort tid före premiären.

Fritz minspel
Vivianne Nöjdh håller ihop revyn men hon har god hjälp. Birgitta Leining har länge hållit på med revyer och Weine Rapp och Jan Fritz växer mer och mer in i sina roller. Jan har inte minst ett härligt minspel.

De nya
De nya aktörerna Lisa Lemke och Mikael ”Nille” Nilsson skötte sig också mycket väl.
Sammantaget: en jämn revy som förtjänar fyra uttrar.

Per Bunnstad