|
Nu när 50 år har förrunnit
sedan Skillingaryds Frisksportklubb blev till, vill jag ur minnenas gömslen
försöka återge vad jag minns av klubbens start. Officiellt
bildades klubben den 10 oktober 1937, men den ”riktiga” starten
skedde redan den 14 februari samma år.
Under tiden fram till oktober bedrevs en intensiv verksamhet med idrott,
gymnastik och skogspromenader samt, inte minst, arbetades det på
att iordningställa den ”stenåldersboplats” i skogen
vid Skarbolagga kärr, som senare blev den plats där klubben
officiellt bildades.
Pojkdrömmar
Säg den smågrabb som inte någon gång går
omkring och drömmer om att bilda en klubb av något slag. Det
är väl känslan av få tillhöra ett gäng
som ligger bakom dessa drömmar.
Vi grabbar på väster i Skillingaryd utgjorde inget undantag
därvidlag.
Karl-Erik ”Charlie” Storck hade en tid haft en tidskrift som
hette Swing. I denna tidning fanns bilder på företrädesvis
amerikanska muskelbyggare.
”Charlie”, undertecknad, Martin ”Macke” Eriksson samt
Rune ”Pampen” Storck brukade ofta vara tillsammans, och när
”Charlie” tog fram sin tidning så kunde vi inte se oss
mätta på de svällande muskler och snygga kroppar som fanns
avbildade på snart sagt varje blad. Tänk om vi skulle kunna
träna upp oss...
En viktig promenad
I februari denna vinter hade vi anlagt en skridskobana på Skarbolagga
kärr. Vi tränade skridskoåkning med skridskor som man
band fast med remmar runt skon. På vägen hem från en
sådan träning kom snacket in på att bilda en klubb.
Nu hade ”Charlies” tidning fått ett nytt namn och hette
Frisksport med Swing. Vi hade fått en uppfattning om vad frisksport
var. Det var inte bara muskler, utan det gällde att sköta såväl
kroppen som själen och leva ett sunt liv.
Det var just ”Charlie”, undertecknad, ”Macke” samt
”Pampen” som gick där på vägen hemåt.
”Pampen” var vid denna tid endast tolv år gammal, men
alla vet väl vad han senare skulle komma att betyda för klubben.
Innan vi hunnit hem hade vi bestämt oss för att träffas
hos ”Knopp” Svenningson den 14 februari för att bilda en
frisksportklubb.
Livsfarlig gymnastik.
Vi träffades som avtalat, och nu hade Gunnar ”Lidman” Magnusson
kommit till.
”Charlie” valdes till ordförande, ”Knopp” till
sekreterare och ”Lidman” till kassör.
Men var skulle vi träna? Jo, ”Charlie” föreslog att
vi skulle börja på Storks uthusvind. det var glest mellan bräderna,
man såg stjärnorna och det snöade in. Men här tränade
vi den första tiden, många gånger i 20 graders kyla.
Naturligtvis helt livsfarligt, men vi klarade oss.
Den nybildade klubben döptes till Atlas, men då en tidning
felaktigt skrev Atlet i sitt referat så kallade vi klubben så.
En idrottsvall.
Det blev vår, och av lantbrukare Anders Gunnesson fick vi hyra en
bit vall. Den ställde vi i ordning, anlade ansatsbanor, kastringar
och höjdhoppsgrop.
Vallen blev vårt kära tillhåll hela sommaren. Vi träffades
flera gånger i veckan och på lördagar och söndagar
ordnade vi tävlingar. Det var mest fyr- och femkampstävlingar.
”Charlie” var ständigt etta, ”Knopp” lika ofta
tvåa och ”Macke” eller Stig Weijhed, som nu kommit till,
trea.
Vår skara växte och snart var vi tiotal grabbar.
Bröderna Walle, Rolf och Ernst Lemke samt Inge Molin och Arne Lundqvist.
Sporadiskt deltog en del andra som till exempel Thorild Andersson, Paul
Magnusson och Bertil Helin.
Nu startas klubben officiellt.
Hela sommaren hade vi hållit på med att anlägga en ”stenåldersboplats”
vid Skarbolagga kärrs västra del. Med en bergsida mot norr som
skydd byggde vi eldhärd, bord, stolar, allt av sten. Platsen finns
ännu kvar och besöks varje höst i oktober av klubbens medlemmar.
Här bildades klubben den 10 oktober 1937.
Den första styrelsen: Eldsjälen och initiativtagaren ”Charlie”
Storck valdes till ordförande, sekreterare blev Curt Svenningson,
kassör Ernst Lemke. Styrelsen bestod alltså av endast tre personer.
Månadsavgiften fastställdes till 30 öre. Som kuriosa kan
nämnas att om någon uppträdde olämpligt ute i samhället
skulle han få böta en krona, om förseelsen upprepades
skulle han strykas ur klubben.
Klubben skulle heta FK Allround. Detta namn behölls tills det slutligen
blev Skillingaryds Frisksportklubb, som klubben numera heter.
Svenskt rekord?
Under de femtio år som gått har klubben vunnit allmän
aktning och är känd som en av de stabilare inom svensk frisksportrörelse.
Många ungdommar har fostrats till ett sundare liv utan sprit och
tobak. Många vindar har blåst, men de flesta har varit medvindar.
Ett märkligt faktum är att alla de medlemmar, som var med vid
starten för 50 år sedan, ännu är med i klubben. Är
det möjligen ett svenskt rekord?
För mej personligen har frisksporten haft stor betydelse. Den har
fört mej in på sundare banor.
Fast jag numera inte deltar så aktivt så vill jag önska
Skillingaryds Frisksportklubb all lycka i framtiden.
Curt Svenningson
|