Sport for Life – ishockeyskola i Skillingaryd 2006
  www.skillingaryd.nu
  Till startsidan för föreningar
  Till startsidan för Sport for life här
  Till startsidan för Sport for life 2006 här

Fredag 4 augusti 2006
Strax dags för morgonens andakt...
I ett av rummen gör sig killarna klara för att packa allt.
Det är andakt varje dag – mer som ett samtal dagpappan ungdomarna emellan.
På isen är det som vanligt träning och under fredagen är Bill Butters som kör en lite annorlunda träning.
Teori är viktigt och här får ungdomarna lära sig mycket nytt som de kommer att ha nytta av i sina klubbar och i livet som helhet.
I sporthallen är det styrketräning som gäller.
Ledarna hjälper till när det är dags för tuffa sittupp.
Hopp, hopp, hopp... Styrka, smidighet, rörlig. Allt är viktigt för människokroppen.
Tuffa övningar men mycket lärorika.
Finalspel i den yngre gruppen och mycket kamp.
Det vita laget har gjort mål i den första perioden.
Det vita laget i anfall men motståndarna försvarar sig väl.
Kort paus med taktisk genomgång.
Det svarta laget anfaller men den här gången blir det inget mål.
Man förknippar gärna ishockeyskolan med Paul Kobylarz och han en av dem som sett till att det blivit en finfin verksamhet även i år.
Ishockeytränaren Bill Butters berättade kort om hur hans liv förändrades till det bättre när han blev kristen.
Anders Ahlenius från Värnamo, en av eldarna på lägret, segrade i tävlingen Idol och det blev ett bejublat framträdande.
Längst fram vid scenen på Fridhäll satt några av de yngre deltagarna.
Lägerchefen Kenneth Skoogh tog fram den mest långväga gästen, Samuel från Kanada som medverkade för tredje gången.
På det vackra Fridhäll samlades deltagare, föräldrar med flera för avslutningen.
Foto: Per Bunnstad/ www.Skillingaryd.Nu

Så är det dags att packa trunkarna för hemfärd. Ishockeyskolan 2006 i Skillingaryd har varit ett riktigt solskensläger.

Avslutningsdagen inleddes traditionellt förutom att det handlade om att också förbereda avfärden från logementen. Det var med lite blandade känslor man packade ihop. Fast de flesta verkade ändå tycka att det var ganska lagom med fem dagar. Mycket mer orkar man inte och i kväll när deltagarna kommer hem och lägger sig i sina egna sängarna somnar de nog bums.
Det spelades matcher på eftermiddagen och på kvällen blev det en fin avslutning på Fridhäll.
Välkommen tillbaka nästa år. Och fler bilder kommer i slutet av nästa vecka.

Per Bunnstad